Hesekiel 7

1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

Wach Jehova Nyasaye nobirona kama:

2 Du människobarn, så säger Herren, HERREN till Israels land: Änden! Ja, änden kommer över landets fyra hörn.

“Wuod dhano, ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho ni piny Israel: “‘Giko osechopo! Giko osechopo e tunge piny duto angʼwen!

3 Nu kommer änden över dig, ty jag skall sända min vrede mot dig och döma dig efter dina gärningar och låta alla dina styggelser komma över dig.

Giko koro ochopo kuomu, kendo abiro toyo mirimba kuomu. Abiro ngʼadonu bura kaluwore gi yoreu, kendo abiro chulou kuom timbeu duto mamono.

4 Jag skall icke visa dig någon skonsamhet och icke hava någon misskund; nej, jag skall låta dina gärningar komma över dig, och dina styggelser skola vila på dig. Och I skolen förnimma att jag är HERREN.

Ok abi timonu ngʼwono; bende ok abi weyou ma ok akumou. Abiro chulou ma ok orem kuom wuodhu kendo kuom timbeu mamono. Eka unungʼe ni An e Jehova Nyasaye.’

5 Så säger Herren, HERREN: Se, en olycka kommer, en olycka ensam i sitt slag!

“Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: “‘Masiche mapok one biro makou! Neuru obiro!

6 En ände kommer, ja, änden kommer, den vaknar upp och kommer över dig.

Giko osechopo! Giko osechopo! Osechopo mondo otieki. Osechopo adier!

7 Ja se, det kommer! Nu kommer ordningen till dig, du folk som bor här i landet; din stund kommer, förvirringens dag är nära, då intet skördeskri mer skall höras på bergen.

Chandruok osechopo kuomu, un joma odak e piny. Kinde osechopo! Odiechiengʼ okayo machiegni. Nitie luoro maduongʼ, ewi gode, to ok mor.

8 Nu skall jag snart utgjuta min förtörnelse över dig och uttömma min vrede på dig, och döma dig efter dina gärningar och låta alla dina styggelser komma över dig.

Achiegni olo mirimba mager kuomu kendo abiro toyo mirimba kuomu. Abiro ngʼadonu bura kaluwore gi yoreu kendo abiro chulou kaluwore gi timbeu duto mamono.

9 Jag skall icke visa någon skonsamhet och icke hava någon misskund, jag skall giva dig efter dina gärningar, och dina styggelser skola vila på dig. Och I skolen förnimma att jag, HERREN, är den som slår.

Ok abi timonu ngʼwono; bende ok abi weyou ma ok akumou. Abiro kumou kaluwore gi yoreu kod timbeu mamono manie dieru. Eka unungʼe ni an Jehova Nyasaye, ema akumou.

10 Se, dagen är inne; se, det kommer! Ordningen går sin gång, riset blomstrar upp, övermodet grönskar;

“‘Neuru odiechiengʼno! Odiechiengno koro osechopo! Chandruok osechopo, kum osedonjo, kendo sunga maru osenenore ratiro!

11 våldet reser sig till ett ris för ogudaktigheten. Då bliver intet kvar av dem, intet av hela deras hop, intet av deras gods, och till intet bliver deras härlighet.

Timbeu manono osemedore, molokore gima ingʼadonugo bura. Onge ngʼama ibiro we kuom ji, kata kuom ogandano, kata mwandu, kata gimoro amora maber notieki.

12 Stunden kommer, dagen nalkas; köparen må icke glädja sig, och säljaren må icke sörja, ty vredesglöd kommer över hela hopen därinne.

Kinde osechopo, kendo odiechiengʼ osetundo. Kik jangʼiewo bed mamor kata jauso kik bed mokuyo, nikech mirimba ni kuom oganda duto.

13 Säljaren skall icke få tillbaka vad han har sålt, om han ens får förbliva vid liv. Ty profetian om hela hopen därinne skall icke ryggas och ingen som lever i missgärning skall kunna hålla stånd.

Jauso ok bi dwokne lowo kaponi pod gingima giduto. Nikech wach mokor kuom oganda duto ok bi loki. Onge kata ngʼato achiel mabiro reso ngimagi nikech richogi.

14 Man stöter i basun och rustar allt i ordning, men ingen drager ut till strid; ty min vredesglöd går fram över hela hopen därinne.

“‘Kata gigo turumbete, kendo giik gik moko duto mag lweny, to onge ngʼama biro dhi e lweny, nikech mirimba ni kuom oganda duto.

15 Ute härjar svärdet och därinne pest och hungersnöd, den som är ute på marken dör genom svärdet, och den som är i staden, honom förtär hungersnöd och pest.

Wasigu ni oko gi ligangla; to tuoche kod kech ni e mier. Joma ni e gwengʼ noneg gi ligangla; to joma ni ei dala maduongʼ kech gi tuoche nonegi.

16 Och om några av dem bliva räddade, så skola de söka sin tillflykt i bergen och vara lika klyftornas duvor, som allasammans klaga. Så skall det gå var och en genom hans missgärning.

Joma otony modongʼ noringi kadhi ei gode. Ginichur ka akuche modak ei holo, giduto giniywagi, nikech richogi.

17 Alla händer skola sjunka ned, och alla knän skola bliva såsom vatten.

Bede duto biro wengni; kendo chonge duto biro nyosore.

18 Människorna skola kläda sig i sorgdräkt, och förfäran skall övertäcka dem, alla ansikten skola höljas av skam, och alla huvuden skola bliva skalliga.

Gibiro rwakore gi piende gugru kendo midhiero biro pongʼo chunygi. Ginibed gi wichkuot, kendo ibiro liel yie wigi.

19 Man skall kasta sitt silver ut på gatorna och akta sitt guld såsom orenlighet. Deras silver och guld skall icke kunna rädda dem på HERRENS vredes dag, de skola icke kunna mätta sig därmed eller därmed fylla sin buk; ty det har varit för dem en stötesten till missgärning.

“‘Gibiro wito fedha mag-gi e wangʼ yore, kendo dhahabu mag-gi biro lokore nigi gima ogak. Fedha gi dhahabu mag-gi ok bi resogi, e odiechiengʼ mar mirimb Jehova Nyasaye. Gigo ok notieknegi kech kata migi giyiengʼ, nikech gigo osemiyo gidonjo e richo.

20 Dess sköna glans brukade man till högfärd, ja, de gjorde därav sina styggeliga bilder, sina skändliga avgudar. Därför skall jag göra det till orenlighet för dem.

Negidoko jongʼayi nikech ne gin gi kite ma nengogi tek, kendo negitiyo kodgi kuom loso nyiseche manono. Negitiyo kodgi kuom loso kido manono; emomiyo abiro miyo gigi dokonegi gima ogak.

21 Jag skall giva det såsom byte i främlingars hand och såsom rov åt de ogudaktigaste på jorden, för att de må ohelga det.

Abiro kawe mi achiwe ni jopinje mamoko kaka gik mope, kendo kaka gik moyaki, nachiwe ne joma timbegi mono modak e piny, kendo gini dwanye.

22 Och jag skall vända bort mitt ansikte ifrån dem, så att man får ohelga min klenod; våldsmän skola få draga därin och ohelga den.

Abiro jwangʼogi kendo jomecho biro dwanyo kara mageno. Gibiro donjo e iye kanyo mi gidwanye.

23 Gör kedjorna redo; ty landet är fullt av blodsdomar, och staden är full av orätt.

“‘Losuru nyoroche, nikech piny opongʼ gi remo mosechwer, kendo dala maduongʼ opongʼ gi mahundu.

24 Och jag skall låta de värsta hednafolk komma och taga deras hus i besittning. Så skall jag göra slut på de fräckas övermod, och deras helgedomar skola varda oskärade.

Abiro kelo piny ma timbene mono mogik mondo okaw miechgi. Abiro tieko ngʼayi mar joma roteke, kendo ibiro dwanyo kuonde maler mag-gi.

25 Förskräckelse skall komma, och när de söka räddning, skall ingen vara att finna.

Ka masira obiro, to ginidwar kwe to ok giniyudi.

26 Den ena olyckan skall komma efter den andra, det ena sorgebudet skall följa det andra. Man skall få tigga profeterna om syner, prästerna skola komma till korta med sin undervisning och de äldste med sina råd.

Masira nobi ewi masira, kendo weche mifwongʼo mabwogo ji nowinji kuonde duto. Ginitem mondo giyud fweny moa kuom janabi, gi puonj mag chike moa kuom jadolo, kod rieko ma jodongo ngʼado, to mago duto nobed maonge.

27 Konungen skall sörja, hövdingarna skola kläda sig i förskräckelse, och folket i landet skall stå där med darrande händer. Jag skall göra med den efter deras gärningar och skipa rätt åt dem såsom rätt är åt dem; och de skola förnimma att jag är HERREN.

Ruoth noywagi, wuod ruoth makawo loch kare chunye nonyosre, kendo bede ji manie piny notetni. Abiro tiyo kodgi kaluwore gi timbegi, kendo abiro ngʼadonegi bura kaluwore gi chikegi. Eka giningʼe ni An e Jehova Nyasaye.’”