Hesekiel 6

1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

Ra Anumzamo'a amanage huno nasami'ne,

2 Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Israels berg och profetera mot dem

Vahe'mofo mofavremoka, Israeli agonaramintega kavugosa hunte'nenka amanage hunka kasnampa kea hunto,

3 och säg: I Israels berg, hören Herrens, HERRENS ord: Så säger Herren, HERREN till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna: Se, jag skall låta svärd komma över eder och förstöra edra offerhöjder.

Israeli agonaramimoka Ra Anumzamofo nanekea antahio! Ra agonaramine osi agonaramine, tinkrahotamine, aguporaminenkura Ra Anumzamo'a huno, Nagra ha' vahetami huzmanta'nenkeno agonaramimpima havi anumzama mono'ma hunentaza kumara eri haviza hugahaze.

4 Och edra altaren skola varda förödda och edra solstoder sönderkrossade, och dem av eder, som bliva slagna, skall jag låta bliva kastade inför edra eländiga avgudar.

Ana nehu'za havi anumzante'ma kresramnama nevaza itaramina, tapagehu netre'za mnanentake zama kre'mnama nevaza itaramina rurakoraku nehu'za, kaza osu havi anumzantmimofo zamavuga vahetmina zamahe vatu hugahaze.

5 Och jag skall låta Israels barns döda kroppar ligga där inför deras eländiga avgudar, och jag skall förströ edra ben runt omkring edra altaren.

Hagi Israeli vahe'ma fri'naza zamavufaga kaza osu havi anumzazmimofo zamavuga eri tru hunente'na, zaferinazmia kresramna vu itaraminte rupanani hu'na atrena kagigahue.

6 Var I än ären bosatta skola städerna bliva öde och offerhöjderna ödelagda, så att edra altaren stå öde och förödda, och edra eländiga avgudar bliva sönderslagna och få en ände, och edra solstoder bliva nedhuggna, och edra verk utplånade.

Mika nemaniza kumatamine, rankumatmimo'enena havizantfa hinkeno, mono'ma nehaza agona kumatmimo'enena haviza hugahie. Hagi mono'ma nehaza agona kumatmimpima me'nea kresramna vu itaramine, kaza osu havi anumzantamine, mnanentake zama kre mnama nevaza itaraminena taganavaziza eri havizantfa hanageno, tro'ma hunteneta mono'ma nehaza zantmimo'a maka fanane hugahie.

7 Dödsslagna män skola då falla bland eder; och I skolen förnimma att jag är HERREN.

Hagi maka kaziga ha' vahe'mo'za vahera zamahe fri vagaresageta, manisaza nagamota negeta Nagrikura Ra Anumza mani'ne huta keta antahita hugahaze.

8 Och om jag låter några leva kvar, så att somliga av eder, när I bliven förströdda i länderna, räddas undan svärdet ute bland folken,

Hianagi mago'a vahera ozamahe zamatregahue. Na'ankure ha' vahe'mo'za zamavare'za vanage'za ru kumategane mago'a mopafi mago mago hu'za umanigahaze.

9 så skola dessa edra räddade ute bland folken, där de äro i fångenskap, tänka på mig, när jag har krossat deras trolösa hjärtan, som veko av ifrån mig, och deras ögon, som i trolös avfällighet skådade efter deras eländiga avgudar; och de skola känna leda vid sig själva för det onda som de hava gjort med alla sina styggelser.

Hagi kina huzamante'za zamavare'za vanaza vahetmimofo kumatega umani'neza, Nagri'ma zamagenama hunenamiza havi anumzama kezamanunuma hu'za mono'ma huntazage'nama narimpa knama hu'noa zankura zamagesa antahigahaze. Na'ankure zamagra hi'mnage huno kasri avu'ava hu'naza zanku zamagazegu hugahaze.

10 Och de skola förnimma att jag är HERREN. Det är icke ett tomt ord att jag skall låta denna olycka komma över dem.

Ana nehu'za Nagrikura Ra Anumza mani'ne nehu'za, kema hu'nea kemo'a amne zanknara osu'neanki, knaza tamino tazeri haviza hie hu'za ke'za antahi'za hugahaze.

11 Så säger Herren, HERREN: Slå dina händer tillsammans, och stampa med dina fötter, och ropa ack och ve över alla de onda styggelserna i Israels hus, ty genom svärd, hunger och pest måste de falla.

Ra Anumzamo'a huno, Kazana nerunka kagia mopare nemasaginka amanage huo, Avo! Israeli vahe'mo'za kasrino hi'mnage avu'ava'ma hazazamo higeno ha' vahe'mo'zane, agatonto zane, kefo kriramimo'enena zamazeri haviza hie hunka huo.

12 Den som är långt borta skall dö av pest, och den som är nära skall falla för svärd, och den som bliver kvar och varder bevarad skall dö av hunger; så skall jag uttömma min vrede på dem.

Hagi afete moparegama mani'nesaza vahetmina kefo krimo zamahe nefrinigeno, tavaonte'ma manisaza vahera ha' vahe'mo'za zamahe nefrisageno, mago'ama manisaza vahe'mo'za zamagaku hu'za frigahaze. E'ina hu'na maka narimpa ahe'zana zamagrite maka rupopo hutre vagaregahue.

13 Och I skolen förnimma att jag är HERREN, när deras slagna män ligga där mitt ibland sina eländiga avgudar, runt omkring sina altaren, på alla höga kullar, på alla bergstoppar, under alla gröna träd och under alla lummiga terebinter, varhelst de hava låtit en välbehaglig lukt uppstiga till alla sina oländiga avgudar.

Hagi ha' vahe'mo'zama zamahesage'za frisaza vahe'mokizmi zamavufagamo'a maka osi agonaramimpine, ranra agonaramimpine, zafa agafafine, anina kuronkuro hu oki zafa agafafine, kaza osu havi anumzazmimofo amu'nompine, mnanentake'zama kremnama nevaza itaramimofo avuganena megagi'nenige'za nege'za Nagrikura Ra Anumza mani'ne hu'za ke'za antahi'za hugahaze.

14 Och jag skall uträcka min hand mot dem och göra landet mer öde och tomt än öknen vid Dibla, var de än äro bosatta; och de skola förnimma att jag är HERREN.

Ana hute'na mopazmire nazana rutare'na ka'ma mopareti agafa huteno vuno Ribla kumate'ma uhanati'nia mopa eri havizantfa hanuge'za, Nagrikura Ra Anumza mani'ne hu'za ke'za antahi'za hugahaze.