< Hesekiel 47 >
1 Därefter förde han mig tillbaka till husets ingång, och där fick jag se vatten rinna fram under husets tröskel på östra sidan, ty husets framsida låg mot öster; och vattnet flöt ned under husets södra sidovägg, söder om altaret.
To pacoengah anih mah tempul thok ah ang caeh haih; khenah, thok tlim hoiah ni angzae bang ah tui to longh; tempul loe ni angzae bang ah anghae; tui loe tempul bantang bang ih thok tlim hoiah hmaicam aloih bang ah long.
2 Sedan lät han mig gå ut genom norra porten och förde mig omkring på en yttre väg till den yttre porten, den som vette åt öster. Där fick jag se vatten välla fram på södra sidan.
Anih mah aluek bang khongkha hoiah ang hoih moe, ni angzae bang anghae tasa khongkha taengah ang takui haih; khenah, to ah bantang bang ah kalong tui to oh.
3 Sedan gick mannen, med ett mätsnöre i handen, ett stycke mot öster och mätte därvid upp tusen alnar och lät mig så gå över vattnet, och vattnet räckte mig där till fotknölarna.
Ban ah tahhaih qui sin kami loe, hmabang ah caeh moe, dong sangto a tah pacoengah, anih mah to tui to angkat hanah ang thuih; tui loe khokmik khoek to phak.
4 Åter mätte han upp tusen alnar och lät mig så gå över vattnet, och vattnet räckte mig där till knäna. Åter mätte han upp tusen alnar och lät mig så gå över vattnet, som där räckte mig upp till länderna.
Anih mah dong sangto a tah let, kai khaeah tui to angkat ah tiah ang thuih let; tui loe khokkhu khoek to phak. Dong sangto a tah let, to tui angkat han ang thuih naah, tui loe kaeng khoek to phak.
5 Ännu en gång mätte han upp tusen alnar, och nu var det en ström som jag icke kunde gå över. Ty vattnet gick så högt att man måste simma; det var en ström som man icke kunde gå över.
To pacoengah dong sangto a tah let bae; to naah loe vapui tui ah oh boeh pongah tui to kang kat thai ai boeh; tui loe sang tahang, vapui ah oh pongah, angkat thai ai, alaek han ih ni oh sut boeh.
6 Och han sade till mig: "Nu har du ju sett det, du människobarn?" Sedan förde han mig tillbaka upp på strömmens strand.
Anih mah, Kami capa, hae hae na hnuk maw? tiah ang naa. To pacoengah anih mah ang caeh haih moe, kai to vapui taengah ang caehsak.
7 Och när han hade fört mig dit tillbaka, fick jag se träd i stor myckenhet stå på strömmens strand, på båda sidor.
To tiah ang caehsak naah, khenah, vapui hae bang hoi ho bang ah paroeai pop thing to oh.
8 Och han sade till mig: "Detta vatten rinner fram mot Östra kretsen och flyter ned på Hedmarken och faller därefter ut i havet. Vattnet som fick bryta fram går alltså till havet, och så bliver vattnet där sunt.
Anih mah kai khaeah, Hae tui loe ni angzae bang ih prae ah long, praezaek ah caeh tathuk moe, tuipui thungah akun; tuipui phak naah loe tui to ciim.
9 Och överallt dit den dubbla strömmen kommer, där upplivas alla levande varelser som röra sig i stim, och fiskarna bliva där mycket talrika; ty när detta vatten kommer dit, bliver havsvattnet sunt, och allt får liv, där strömmen kommer.
Vapui longhaih ahmuen kruekah angtawt minphaw, hinghaih katawn hmuennawk boih to hing o tih; tanga doeh paroeai pop tih, to vapui loe ciim pongah, a longhaih ahmuen kruekah kaom hmuennawk boih to hing tih.
10 Och fiskare skola stå utmed den från En-Gedi ända till En-Eglaim, och såsom ett enda fiskeläge skall den sträckan vara. Där skola finnas fiskar av olika slag i stor myckenhet, alldeles såsom i Stora havet.
Tanga naeh kaminawk loe Engedi hoi Eneglaim khoek to a taeng ah angdoe o tih, to ahmuennawk loe palok payanghaih ahmuen ah om tih; tanga congca om ueloe, kalen parai tuipui ih tanga baktiah paroeai pop o tih.
11 Men gölar och dammar där skola icke bliva sunda, utan skola tjäna till saltberedning.
Toe tangkae tui hoi tangnong tuinawk loe ciim mak ai; paloi sak han ih ni suem o tih.
12 Och vid strömmen, på dess båda stränder, skola allahanda fruktträd växa upp, vilkas löv icke skola vissna, och vilkas frukt icke skall taga slut, utan var månad skola träden bara ny frukt, ty deras vatten kommer från helgedomen. Och deras frukter skola tjäna till föda och deras löv till läkedom."
Vapui taeng hae bang hoi ho bang ah loe caak kahoih thing congca amprawk tih, aqamnawk azaem mak ai, athaih doeh boeng thai mak ai; hmaicam hoiah tui to long pongah, khrah kruek athaih kangtha to athai tih; athaih loe caak hanah om ueloe, aqamnawk loe ngantuihaih ah om tih, tiah ang naa.
13 Så säger Herren, HERREN: Dessa äro de gränser efter vilka I skolen utskifta landet såsom arvedel åt Israels tolv stammar (varvid Josef får mer än en lott).
Angraeng Sithaw mah, Prae angzithaih loe hae tiah om tih, tiah thuih. Israel acaeng hathlai hnetto mah qawktoep hanah long amzet o naah, Joseph mah lawk ahmuen hnetto hak tih.
14 I skolen få det till arvedel, den ene såväl som den andre, därför att jag med upplyft hand har lovat att giva det åt edra fader; så skall nu detta land tillfalla eder såsom arvsegendom.
Long to maeto hoi maeto angvan ah amzet oh; nam panawk khae paek hanah lokkamhaih hoi ban ka payangh baktih toengah, hae long hae na toep o tih:
15 Detta skall vara landets gräns på norra sidan: från Stora havet längs Hetlonsvägen, dit fram där vägen går till Sedad,
aluek bang prae angzithaih loe hae tiah om tih; tuipui kalen hoiah Hethlon, Zedad caehhaih loklam,
16 Hamat, Berota, Sibraim, som ligger mellan Damaskus' och Hamat områden, det mellersta Haser, som ligger invid Haurans område.
Damaska hoi Hammath prae angzithaih salakah kaom, Hammath, Berothah, Sibraim; Hauran taengah kaom, Hazar-hattikon karoek to kawk tih.
17 Så skall gränsen gå från havet till Hasar-Enon vid Damaskus' område och vidare allt längre norrut och upp mot Hamats område. Detta är norra sidan.
Aluek bang ih prae angzithaih loe Damaska hoi Hazar-enan ramri salakah kaom, tuipui hoi Hammath ramri karoek to kawk tih.
18 Och på östra sidan skall gränsen begynna mellan Hauran och Damaskus och gå mellan Gilead och Israels land och utgöras av Jordan; från nordgränsen nedåt, utmed Östra havet, skolen I mäta ut den. Detta är östra sidan.
Ni angzae bang ih prae angzithaih loe Hauran, Damaska, Gilead, Jordan vapui taeng Israel prae hoiah ni angzae bang ih tuipui khoek to kawk tih. Hae loe ni angzae bang ih prae angzithaih ah om tih.
19 Och på sydsidan, söderut, skall gränsen gå från Tamar till Meribots vatten vid Kades, till bäcken, fram till Stora havet. Detta är sydsidan, söderut.
Aloih bang ih prae angzithaih loe Tamar hoi Kadesh tui ohhaih karoek to, tuipui kalen ah akun vapui khoek to kawk tih. Hae loe aloih bang prae angzithaih ah om tih.
20 Och på västra sidan skall gränsen utgöras av Stora havet och gå från sydgränsen till en punkt mitt emot det ställe där vägen går till Hamat. Detta är västra sidan.
Niduem bang ih prae angzithaih loe tuipui taengah caeh tahang ueloe, Hamath niduem bang khoek to kawk tih. Hae loe niduem bang ih prae angzithaih ah om tih.
21 Och I skolen utskifta detta land åt eder efter Israels stammar.
Hae long hae nangmacae Israel acaengnawk khaeah pazet oh.
22 I skolen utdela det genom lottkastning till arvedel åt eder själva och åt främlingarna som bo ibland eder och hava fött barn ibland eder. Ty de skola av eder hållas lika med infödda israeliter; de skola tillfalla eder såsom en arvedel bland Israels stammar.
Hae long loe nangmacae hoi nangcae salakah kaom, caa sah acaeng kalah kaminawk mah qawk ah toep hanah amzet oh; to acaeng kalah kaminawk loe prae thungah tapen Israel kaminawk ah poek oh; nihcae loe Israel kaminawk salakah qawk toep o toeng tih.
23 I den stam där främlingen bor, där skolen I giva honom hans arvedel, säger Herren, HERREN.
Kawbaktih acaeng kalah kami doeh a oh o haih ahmuen ah, qawk ah toep hanah long to paek oh, tiah Angraeng Sithaw mah thuih.