< Hesekiel 38 >
1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Wach Jehova Nyasaye nobirona kama:
2 Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Gog i Magogs land, mot hövdingen över Ros, Mesek och Tubal, och profetera mot honom
“Wuod dhano, chom wangʼi kuom Gog manie piny Magog, ma en ruoth maduongʼ e kind ruodhi mamoko mag Meshek gi Tubal, kor wach kuome
3 och säg: Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall komma över dig, Gog, du hövding över Ros, Mesek och Tubal.
kendo wach ni, ‘Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Adagi, in Gog, ruoth maduongʼ moloyo Meshek kod Tubal.
4 Jag skall locka dig åstad, jag skall sätta krokar i dina käftar och föra dig ut med hela din här, hästar och ryttare, allasammans i präktig rustning, en stor skara, väpnad med skärmar och sköldar, och allasammans med svärd i hand.
Abiro wichi mi aket olowu e dandi kendo agoli oko kaachiel gi jolweny magi duto, gi faresegi, gi joriemb faresegi momanore gi gigegi mag lweny, kod oganda mag lweny maduongʼ momanore gi kuodi madongo kod matindo, ka giduto gimilo liganglagi.
5 Perser, etiopier och putéer är, med dem, allasammans med sköld och hjälm,
Piny Pasia, gi Kush kod Put bende nobed kodgi, ka giduto gitingʼo kuodi kendo girwako ogute mag lweny,
6 Gomer och alla dess härskaror, Togarmas folk ifrån den yttersta norden och alla dess härskaror; ja, många folk har du med dig.
kaachiel gi Gomer gi jokedo mage duto, kod Beth Togarma man tungʼ mar nyandwat gi jokedo mage duto magin pinje mangʼeny man kodi.
7 Rusta dig och gör dig redo med alla de skaror som hava församlat sig till dig; och bliv du deras hövitsman.
“‘Ikri, in kaachiel gi gigi mag lweny kod jolweny molwori mondo itelnegi kudhi e kedo.
8 När lång tid har gått, skall du bliva uppbådad; i kommande år skall du få tåga in i ett land som då har fått ro efter svärdet, och vart folk då har blivit hopsamlat från många andra folk, ja, upp till Israels berg, som så länge lågo öde, men vilkas folk då har blivit hämtat fram ifrån de andra folken, så att alla nu bo där i trygghet.
Bangʼ ndalo mangʼeny ibiro dwar ni imanri gi gigi mag lweny. E higni mabiro ibiro monjo piny moro ma ji osebedo kodakie gi kwe maonge lweny, ma en piny ma joge nochoki oter e gode mag Israel kogol e pinje mathoth ma yande chon okethi modongʼ nono. Ne ogolgi e dier ogendini kendo koro gidak gi kwe giduto.
9 Dit skall du draga upp, du skall komma såsom ett oväder och vara såsom ett moln som övertäcker landet, du med alla dina härskaror och med många folk som följa dig.
In kaachiel gi jokedo magi duto kod pinje mathoth ma jokori duto biro dhi malo, ka gidudo ka koth maduongʼ madwa chue; inichal gi bor polo moimo piny.
10 Så säger Herren, HERREN: På den tiden skola planer uppstå i ditt hjärta, och du skall tänka ut onda anslag.
“‘Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Ka kindeno ochopo to inibed gi paro marach.
11 Du skall säga: "Jag vill draga upp mot det obefästa landet, jag vill komma över dessa säkra, som bo där i trygghet, ja, som allasammans bo där utan murar och varken hava bommar eller portar."
Iniwach niya, “Abiro monjo piny moro ma mier mantie ok ochiel, abiro goyo piny ma joma odakie ohero kwe kendo onge gima obadho, ma gin joma odak mak ochielo miechgi gi ohinga kendo ma ok lor dhorangeyegi gi thigo kata gi chumbe.
12 Ty du vill taga rov och göra byte och vända din hand mot ödemarker som nu åter äro bebyggda, och mot ett folk som har blivit hopsamlat från hedningarna, och som nu förvärvar sig boskap och gods, där det bor på jordens mittelhöjd.
Abiro yeko kendo mecho kendo anamonj kuonde mane okethore chon to tinde ji odakie. Gin joma ne osechaki kigolo e pinje mamoko momew kod jamni kod mwandu mamoko e dier pinje mamoko.”
13 Saba och Dedan och Tarsis' köpmän och alla dess unga lejon skola då utfråga dig: "Har du kommit för att taga rov, har du församlat dina skaror till att göra byte till att föra bort silver och guld, till att taga boskap och gods, ja, till att taga stort rov?"
Sheba gi Dedan kod jo-ohala madongo mag Tarshish kaachiel gi sibuochegi madongo biro wachoni niya, “Mit ka isebiro mar ketho gik moko? Isechoko jolweny magi mondo iyeki; mondo itingʼ fedha gi dhahabu, kendo ikaw jamni gi gik moko idhigo kendo ikaw gik moyaki mathoth?”’
14 Profetera därför, du människobarn och säg till Gog: Så säger Herren HERREN: Se, på den tiden, när mitt folk Israel åter bor i trygghet, då skall du förnimma det.
“Kuom mano, wuod dhano, kor wach ni Gog niya: Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Odiechiengno, ka joga ma jo-Israel odak gi kwe, donge mano dibedie maberni?
15 Du skall då komma från ditt land längst uppe i norr, du själv och många folk med dig, allasammans ridande på hästar, en stor skara, en talrik här.
Ibiro biro ka ia e gwengʼi man tungʼ mar nyandwat, in kaachiel gi pinje mangʼeny ma jokori, ka giduto giidho farese, ka gin jolweny kendo maroteke.
16 Du skall draga upp mot mitt folk Israel och komma såsom ett moln för att övertäcka landet. I kommande dagar skall detta ske; jag skall då låta dig komma över mitt land, för att folken skola lära känna mig, när jag inför deras ögon bevisar mig helig på dig, du Gog.
Ibiro muomori ir joga Israel mana ka boche polo moumo piny. E ndalo mabiro, yaye Gog, abiro miyo iked gi pinya, mondo eka ogendini mamoko ongʼeya ka ananyisra kaka ngʼama ler ka atiyo kodi ka gineno gi wengegi.
17 Så säger Herren, HERREN: Du är ju den om vilken jag i forna tider talade genom mina tjänare, Israels profeter, som i de tiderna, år efter år, profeterade om att jag skulle låta dig komma över dem.
“‘Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Donge in ema ne awuoyo kuomi ndalo mokalo ka atiyo gi jotichna ma jonabi mag Israel? Kindeno ne gikoro wach kuom higni mangʼeny nine abiro miyo iked kodgi.
18 Men på den dagen, den dag då Gog kommer över Israels land, säger Herren, HERREN, då skall jag giva luft åt min vrede.
Ma e gima biro timore e odiechiengno: Ka Gog nomonj piny Israel, mirimba maliet nochiew, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto osewacho.
19 Ja, i min nitälskan och min vredes eld betygar jag det: på den dagen skall det förvisso bliva en stor jordbävning i Israels land.
Awacho ka aramo gi mirimba mager ni anami piny yiengni matek e piny Israel.
20 Då skola de bäva för mig, både fiskarna i havet och fåglarna under himmelen och djuren på marken och alla kräldjur som röra sig på jorden och alla människor på jordens yta. Och bergen skola slås ned och klipporna störta omkull och alla murar falla till jorden.
Rech manie nam, winy manie kor polo, le manie piny, gimoro amora mamol piny e lowo kod ji duto modak e wangʼ piny notetni e nyima. Gode nomukre, kuonde modhi malo nonyumre piny kendo ohinga duto nogore piny.
21 Och jag skall båda upp svärd mot honom på alla mina berg, säger Herren, HERREN; den enes svärd skall vara vänt mot den andres.
Analuong ligangla moro manotiek Gog e gode maga duto, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto osewacho. Ligangla ma ngʼato ka ngʼato nigo nokedgo mana gi owadgi.
22 Och jag skall gå till rätta med honom medelst pest och blod; och slagregn och hagelstenar, eld och svavel skall jag låta regna över honom och hans härskaror och över de många folk som följa honom.
Anangʼadne bura ka kelone masiche kod tho, anakel koth maduongʼ gi pe madongo kod kite maliel mach kuome kendo kuom pinje mangʼeny ma jokore.
23 Så skall jag bevisa mig stor och helig och göra mig känd inför många folks ögon; och de skola förnimma att jag är HERREN.
Kendo kuom timo kamano ananyis duongʼna gi lerna, kendo anami angʼera e nyim ogendini mathoth. Eka giningʼe ni An e Jehova Nyasaye.’