Hesekiel 33

1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

La parole de Yahweh me fut adressée en ces termes:

2 Du människobarn, tala till dina landsmän och säg till dem: Om jag vill låta svärdet komma över ett land, och folket i landet har utsett bland sig en man som det har gjort till sin väktare,

« Fils de l’homme, parle aux enfants de ton peuple, et dis-leur: Quand je fais venir l’épée contre un pays et que les habitants de ce pays, prenant quelqu’un du milieu d’eux, l’établissent comme sentinelle,

3 och denne ser svärdet komma över landet och stöter i basunen och varnar folket,

et que cet homme, voyant l’épée venir contre le pays, sonne de la trompette et avertit le peuple,

4 men den som får höra basunljudet ända icke låter varna sig, och svärdet sedan kommer och tager honom bort, då kommer hans blod över hans eget huvud.

si celui qui entend le son de la trompette ne se laisse pas avertir et que l’épée survienne et le surprenne, son sang sera sur sa tête:

5 Ty han hörde ju basunljudet, men lät icke varna sig; därför kommer hans blod över honom själv. Om han hade låtit varna sig, så hade han räddat sitt liv. --

il a entendu le son de la trompette et ne s’est pas laissé avertir; son sang sera sur lui; mais s’il s’est laissé avertir, il aura sauvé sa vie.

6 Men om väktaren ser svärdet komma och icke stöter i basunen och folket så icke bliver varnat, och svärdet sedan kommer och tager bort någon bland dem, då bliver visserligen denne borttagen genom sin egen missgärning, men hans blod skall jag utkräva av väktarens hand.

Que si la sentinelle, voyant venir l’épée, ne sonne pas de la trompette, et qu’ainsi le peuple ne soit pas averti, et que l’épée survienne et surprenne l’un d’entre eux, cet homme sera surpris dans son iniquité, mais je demanderai compte de son sang à la sentinelle.

7 Dig, du människobarn, har jag satt till en väktare för Israels hus, för att du å mina vägnar skall varna dem, när du hör ett ord från min mun.

Et toi, fils de l’homme, je t’ai établi comme sentinelle pour la maison d’Israël: quand tu entendras de ma bouche une parole, tu les avertiras de ma part.

8 Om jag säger till den ogudaktige: "Du ogudaktige, du måste dö", och du då icke säger något till att varna den ogudaktige för hans väg, så skall väl den ogudaktige dö genom sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand.

Quand j’aurai dit au méchant: « Méchant, tu mourras certainement! » si tu ne parles pas pour avertir le méchant de quitter sa voie, celui-ci, étant méchant, mourra dans son iniquité; mais je te demanderai compte de son sang.

9 Men om du varnar den ogudaktige för hans väg, på det att han må vända om ifrån den, och han likväl icke vänder om ifrån sin väg, då skall visserligen han dö genom sin missgärning, men du själv har räddat din själ.

Mais si tu avertis le méchant afin qu’il se détourne de sa voie, et qu’il ne se détourne pas de sa voie, il mourra dans son iniquité; mais toi, tu auras sauvé ton âme.

10 Och du, människobarn, säg till Israels hus: I sägen så: "Våra överträdelser och synder tynga på oss och vi försmäkta genom dem. Huru kunna vi då bliva vid liv?"

Et toi, fils de l’homme, dis à la maison d’Israël: Voici que vous parlez en ces termes: « Nos transgressions et nos péchés sont sur nous, et c’est à cause d’eux que nous dépérissons; comment pourrions-nous vivre? »

11 Men svara dem: Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, jag har ingen lust till den ogudaktiges död, utan fastmer därtill att den ogudaktige vänder om från sin väg och får leva. Så vänden då om, ja, vänden om från edra onda vägar; ty icke viljen I väl dö, I av Israels hus?

Dis-leur: Je suis vivant! — oracle du Seigneur Yahweh: je ne prends pas plaisir à la mort du méchant, mais à ce que le méchant se détourne de sa voie et qu’il vive. Revenez, revenez de vos mauvaises voies! Et pourquoi mourriez-vous, maison d’Israël?

12 Men du, människobarn, säg till dina landsmän: Den rättfärdiges rättfärdighet skall icke rädda honom, när han begår överträdelser; och den ogudaktige skall icke komma på fall genom sin ogudaktighet, när han vänder om från sin ogudaktighet, lika litet som den rättfärdige skall kunna leva genom sin rättfärdighet, när han syndar.

Et toi, fils de l’homme, dis aux enfants de ton peuple: La justice du juste ne le sauvera pas au jour de sa transgression; et le méchant ne tombera pas pour sa méchanceté le jour où il se détournera de sa méchanceté, de même que le juste ne pourra pas vivre par sa justice le jour où il péchera.

13 Om jag säger till den rättfärdige att han skall få leva, och han sedan i förlitande på sin rättfärdighet gör vad orätt är, så skall intet ihågkommas av all hans rättfärdighet, utan genom det orätta som han gör skall han dö.

Quand j’aurai dit au juste qu’il vivra certainement, si, se confiant dans sa justice, il fait le mal, on ne se rappellera plus toutes ses œuvres justes, et, à cause du mal qu’il aura fait, à cause de lui il mourra.

14 Och om jag säger till den ogudaktige: "Du måste dö", och han sedan vänder om från sin synd och övar rätt och rättfärdighet,

Et quand j’aurai dit au méchant: « Tu mourras certainement! » s’il se détourne de son péché et fait ce qui est juste et droit;

15 så att han, den ogudaktige, give tillbaka den pant han har fått och ersätter vad han har rövat och vandrar efter livets stadgar, så att han icke gör vad orätt är, då skall han förvisso leva och icke dö.

si ce méchant rend le gage, s’il restitue ce qu’il a ravi, s’il suit les préceptes qui donnent la vie, sans faire le mal, certainement il vivra; il ne mourra pas!

16 Ingen av de synder han har begått skall då tillräknas honom; han har övat rätt och rättfärdighet, därför skall han förvisso få leva. --

On ne se rappellera plus tous ses péchés qu’il a commis; il a fait ce qui est droit et juste; il vivra certainement.

17 Men nu säga dina landsmän: "Herrens väg är icke alltid densamma", då det fastmer är deras egen väg som icke alltid är densamma.

Les enfants de ton peuple ont dit: « La voie du Seigneur n’est pas droite. » C’est leur voie à eux qui n’est pas droite.

18 Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, så måste han just därför dö.

Quand un juste se détourne de sa justice et fait le mal, il meurt à cause de cela;

19 Men om den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och övar rätt och rättfärdighet, då skall han just därför få leva.

et quand un méchant se détourne de sa méchanceté et fait ce qui est droit et juste, à cause de cela il vit.

20 Och ändå sägen I: "Herrens väg är icke alltid densamma." Jo, jag skall döma var och en av eder efter hans vägar, I av Israels hus.

Et vous dites: « La voie de Yahweh n’est pas droite! » Je vous jugerai chacun selon vos voies, maison d’Israël »

21 I det tolfte året sedan vi hade blivit bortförda i fångenskap, på femte dagen i tionde månaden, kom en flykting ifrån Jerusalem till mig med budskapet: "Staden är intagen."

La douzième année de notre captivité, au dixième mois, le cinq du mois, un fugitif de Jérusalem arriva vers moi en disant: « La ville a été prise. »

22 Nu hade på aftonen före flyktingens ankomst HERRENS hand kommit över mig; men på morgonen öppnade han åter min mun, just före mannens ankomst, så att jag, då nu min mun blev öppnad, upphörde att vara stum.

Or la main de Yahweh avait été sur moi le soir avant l’arrivée du fugitif, et elle avait ouvert ma bouche avant qu’il vint vers moi le matin; et ainsi ma bouche fut ouverte, et je ne fus plus muet.

23 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

La parole de Yahweh me fut adressée en ces termes:

24 Du människobarn, de som bo ibland ruinerna där borta i Israels land säga "Abraham var en ensam man, och han fick dock landet till besittning. Vi äro många, oss måste väl landet då vara givet till besittning!"

« Fils de l’homme, ceux qui habitent ces ruines-là sur la terre d’Israël, parlent en ces termes: « Abraham était seul; et il a eu en partage le pays; nous, nous sommes nombreux, et la possession du pays nous a été donnée. »

25 Säg därför till dem: Så säger Herren, HERREN: I äten kött med blodet i, I upplyften edra ögon till edra eländiga avgudar, och I utgjuten blod; och likväl skullen I få hava landet till besittning!

C’est pourquoi dis-leur: Ainsi parle le Seigneur Yahweh: Vous mangez la chair avec le sang, vous levez les yeux vers vos idoles infâmes, vous répandez le sang, et vous posséderiez le pays!

26 I trotsen på edra svärd, I bedriven vad styggeligt är, I skänden varandras hustrur; och likväl skullen I få hava landet till besittning!

Vous vous êtes appuyés sur votre épée, vous avez commis l’abomination; vous avez déshonoré chacun la femme de votre prochain, et vous posséderiez le pays!

27 Nej; så skall du säga till dem: Så säger Herren, HERREN: Så sant jag lever, de som bo där bland ruinerna skola falla för svärd; och dem som bo på landsbygden skall jag giva till mat åt de vilda djuren, och de som bo i bergfästen eller i grottor skola dö genom pest.

Voici ce que tu leur diras: Ainsi parle le Seigneur Yahweh: Je suis vivant! Ceux qui sont dans les ruines tomberont par l’épée; ceux qui sont dans la campagne, je les livrerai en nourriture aux bêtes féroces; et ceux qui sont dans les lieux forts et dans les cavernes mourront de la peste.

28 Jag skall göra landet öde och tomt, och dess stolta makt skall få en ände; och Israels berg skola ödeläggas, så att ingen går där fram.

Je ferai du pays une solitude et un désert, et l’orgueil de sa force prendra fin; et les montagnes du pays seront désolées, sans que personne y passe.

29 Och de skola förnimma att jag är HERREN, när jag gör landet öde och tomt, för alla de styggelsers skull som de hava bedrivit.

Et l’on saura que je suis Yahweh, quand j’aurai fait du pays une solitude et un désert, à cause de toutes les abominations qu’ils ont commises. »

30 Men du, människobarn, dina landsmän, som orda om dig invid väggarna och i ingångarna till husen, de tala sinsemellan, den ene med den andre, och säga: "Kom, låt oss höra vad det är för ett ord som nu utgår från HERREN."

« Et toi, fils de l’homme, les enfants de ton peuple s’entretiennent de toi le long des murs et aux portes des maisons; ils se parlent entre eux, l’un à l’autre, en ces termes: « Venez entendre quelle est la parole qui vient de Yahweh. »

31 Och de komma till dig, såsom gällde det en folkförsamling, och sätta sig hos dig såsom mitt folk; och de höra dina ord, men göra icke efter dem. Ty väl hopgöra de med munnen ljuvliga ord, men deras hjärtan stå blott efter egen vinning.

Et ils viennent vers toi comme vient la foule; mon peuple s’assied devant toi; ils écoutent tes paroles et ne les mettent pas en pratique; ils font ce qui est agréable à leur bouche; leur cœur poursuit leur gain.

32 Och se, du är för dem, såsom när någon som har vacker röst och spelar väl sjunger en kärleksvisa; de höra väl dina ord, men göra icke efter dem.

Et voici que tu es pour eux un chanteur agréable, qui a une belle voix et joue bien de son instrument; ils entendent tes paroles et ne les mettent pas en pratique.

33 Men när det kommer -- ty se det kommer! -- då skola de förnimma att en profet har varit ibland dem.

Quand ces choses arriveront, — et voici qu’elles arrivent, — ils sauront qu’il y avait un prophète au milieu d’eux. »