< Hesekiel 33 >

1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
BAWIPA e lawk kai koe a pha teh,
2 Du människobarn, tala till dina landsmän och säg till dem: Om jag vill låta svärdet komma över ett land, och folket i landet har utsett bland sig en man som det har gjort till sin väktare,
tami capa, na miphun na catoun koe lawk dei haw. Ram dawk tahloi ka pha sak teh, ram dawk e taminaw ni amamouh thung dawk e tami buet touh a la awh teh, ramveng lah a hruek awh toteh,
3 och denne ser svärdet komma över landet och stöter i basunen och varnar folket,
ram dawk tahloi a pha e a hmu toteh, mongka hah ueng laihoi taminaw hah kâhruetcuetnae poe pawiteh,
4 men den som får höra basunljudet ända icke låter varna sig, och svärdet sedan kommer och tager honom bort, då kommer hans blod över hans eget huvud.
mongka ueng e pawlawk ka thai e pueng ni kâhruetcuet lai hoi awm laipalah, tahloi hoi a due nakunghai, a thipaling phu teh a ma ni a khang han.
5 Ty han hörde ju basunljudet, men lät icke varna sig; därför kommer hans blod över honom själv. Om han hade låtit varna sig, så hade han räddat sitt liv. --
Mongka lawk a thai nahlangva, kâhruetcuet poenae banglahai a noutna hoeh dawkvah, a thipaling phu teh a khang han. Hateiteh, a lawkpui lah hrueng pawiteh, a hringnae a rungngang han.
6 Men om väktaren ser svärdet komma och icke stöter i basunen och folket så icke bliver varnat, och svärdet sedan kommer och tager bort någon bland dem, då bliver visserligen denne borttagen genom sin egen missgärning, men hans blod skall jag utkräva av väktarens hand.
Hateiteh, ramveng ni tahloi a pha e hah a hmu teh, mongka ueng hoeh lah, taminaw hah kâhruetcuetnae poe laipalah, ka phat e tahloi ni ahnimouh thung e tami buetbuet touh dout sak pawiteh, payonnae dawk a due han. A thipaling phu teh ramveng koe ka suk han telah dei pouh.
7 Dig, du människobarn, har jag satt till en väktare för Israels hus, för att du å mina vägnar skall varna dem, när du hör ett ord från min mun.
Hot patetlah nang tami capa, Isarel imthung hanelah, ramveng lah na rawi, hatdawkvah, ka pahni dawk hoi ka tâcawt e lawk hah na thai teh, kai hanelah kâhruetcuetnae na poe awh han.
8 Om jag säger till den ogudaktige: "Du ogudaktige, du måste dö", och du då icke säger något till att varna den ogudaktige för hans väg, så skall väl den ogudaktige dö genom sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand.
Tamikathout koe, Oe! tamikathout na due roeroe han, telah ka ti toteh, tamikathout teh a hringnuen kamlang khai hanelah, kâhruetcuetnae na poe hoeh, haw e tamikathout teh a yon dawk dout pawiteh, a thipaling phu teh nang koe na suk han.
9 Men om du varnar den ogudaktige för hans väg, på det att han må vända om ifrån den, och han likväl icke vänder om ifrån sin väg, då skall visserligen han dö genom sin missgärning, men du själv har räddat din själ.
Nahoeh pawiteh, tamikathout teh a hringnuen ceitakhai hanelah kâhruetcuetnae na poe ei, a hringnuen cettakhai hoeh boilah, a payonnae dawk a due han, nang teh na hringnae na rungngang lah ao han.
10 Och du, människobarn, säg till Israels hus: I sägen så: "Våra överträdelser och synder tynga på oss och vi försmäkta genom dem. Huru kunna vi då bliva vid liv?"
Hatdawkvah, tami capa Isarel imthung koevah, hettelah dei haw, ka sak e yonnae hoi lawkeknae ni na ratet, hote hno kecu dawk ka rawknae lah awm pawiteh, bangtelamaw ka hring thai awh han, telah na ti awh.
11 Men svara dem: Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, jag har ingen lust till den ogudaktiges död, utan fastmer därtill att den ogudaktige vänder om från sin väg och får leva. Så vänden då om, ja, vänden om från edra onda vägar; ty icke viljen I väl dö, I av Israels hus?
Bawipa Jehovah ni a dei e teh, kai ka hring e patetlah tamikathout teh, a duenae dawk ka lunghawinae ka tawn hoeh, tamikathout ni a hringnuen a ceitakhai e doeh kai ka lunghawinae lah ao.
12 Men du, människobarn, säg till dina landsmän: Den rättfärdiges rättfärdighet skall icke rädda honom, när han begår överträdelser; och den ogudaktige skall icke komma på fall genom sin ogudaktighet, när han vänder om från sin ogudaktighet, lika litet som den rättfärdige skall kunna leva genom sin rättfärdighet, när han syndar.
Kahawi hoeh e na hringnuen koehoi ban awh. Ban awh, Oe! Isarel imthungnaw bang dawk ne na due awh han, telah ati. Hatdawkvah, nang tami capa na taminaw koe dei haw. Tamikalan teh rawm pawiteh a lannae ni a rungngang thai mahoeh. Tamikathout ni thoenae hah roun pawiteh, ahmaloe e a thoenae kecu dawk rawknae koe phat mahoeh. Tamikalan teh a yonnae hnin dawk hring thai kalawn mahoeh.
13 Om jag säger till den rättfärdige att han skall få leva, och han sedan i förlitande på sin rättfärdighet gör vad orätt är, så skall intet ihågkommas av all hans rättfärdighet, utan genom det orätta som han gör skall han dö.
Tamikalan koevah na hring roeroe han telah ka ti navah, a lannae kâuep hoi yonnae sak pawiteh, lannae a sak e hah buet touh hai panue pouh e lah awm mahoeh, yonnae a saknae dawkvah a due han.
14 Och om jag säger till den ogudaktige: "Du måste dö", och han sedan vänder om från sin synd och övar rätt och rättfärdighet,
Tamikayon koevah na due roeroe han, bout ka ti pouh teh, a yonnae kamlang takhai pawiteh, thoungnae hoi lannae a sak toteh,
15 så att han, den ogudaktige, give tillbaka den pant han har fått och ersätter vad han har rövat och vandrar efter livets stadgar, så att han icke gör vad orätt är, då skall han förvisso leva och icke dö.
Tamikayon na hung e hno hah a pâban teh, a paru e hah bout a poe, hringnae a phunglam hah a tarawi payonnae banghai sak hoehpawiteh, a hring roeroe han, dout mahoeh.
16 Ingen av de synder han har begått skall då tillräknas honom; han har övat rätt och rättfärdighet, därför skall han förvisso få leva. --
Yonnae a sak tangcoung e hah nâtuek hai pâkuem pouh mahoeh toe. Thoungnae hoi lannae a sak toung dawkvah, a hring roeroe han.
17 Men nu säga dina landsmän: "Herrens väg är icke alltid densamma", då det fastmer är deras egen väg som icke alltid är densamma.
Hateiteh, na taminaw ni BAWIPA hno sak e lan hoeh ati awh toteh, a sak awh e hah a lan hoeh dawk doeh.
18 Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, så måste han just därför dö.
Tamikalan ni a lannae kamlang takhai teh yonnae sak pawiteh, hote kecu dawk a due han.
19 Men om den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och övar rätt och rättfärdighet, då skall han just därför få leva.
Tamikayon ni a yonnae a kamlang takhai teh, thoungnae hoi lannae sak pawiteh, hote lahoi a hring han.
20 Och ändå sägen I: "Herrens väg är icke alltid densamma." Jo, jag skall döma var och en av eder efter hans vägar, I av Israels hus.
Hateiteh, BAWIPA hnosaknae heh, lan hoeh telah na ti awh, Oe! Isarel imthungnaw, tami pueng amamae a hringnae patetlah lawkceng han telah a ti.
21 I det tolfte året sedan vi hade blivit bortförda i fångenskap, på femte dagen i tionde månaden, kom en flykting ifrån Jerusalem till mig med budskapet: "Staden är intagen."
Kaimouh santoungnae kum hlaikahni, thapa yung hra, hnin panga hnin vah, Jerusalem hoi ka yawng e tami buet touh kai koe a tho teh, khopui teh tâ e lah ao toe telah a ti.
22 Nu hade på aftonen före flyktingens ankomst HERRENS hand kommit över mig; men på morgonen öppnade han åter min mun, just före mannens ankomst, så att jag, då nu min mun blev öppnad, upphörde att vara stum.
Hote ka yawng e a pha hoehnahlan tangminlah, BAWIPA ni kaie lathueng a kut a toung, amom lah kai koe a tho navah, ka pahni yo na ang sak toe. Hottelah ka pahni ka ang teh, lawk ka dei thai laipalah ka o.
23 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
BAWIPA e lawk kai koe a pha teh,
24 Du människobarn, de som bo ibland ruinerna där borta i Israels land säga "Abraham var en ensam man, och han fick dock landet till besittning. Vi äro många, oss måste väl landet då vara givet till besittning!"
tami capa ka rawk e Isarel ram dawk kaawm rae ahnimouh ni Abraham teh buet touh dueng eiteh, ram teh a ring. Maimouh teh moipap awh teh ram râw lah na poe awh toe nahoehmaw, telah ati awh.
25 Säg därför till dem: Så säger Herren, HERREN: I äten kött med blodet i, I upplyften edra ögon till edra eländiga avgudar, och I utgjuten blod; och likväl skullen I få hava landet till besittning!
Hatdawkvah, ahnimouh koe Bawipa Jehovah ni hettelah a dei. Moi hah a thi hoi na ca awh teh, meikaphawknaw koe na mit na um sak awh, tami na thei awh, nangmouh ni ram hah na coe awh han na maw.
26 I trotsen på edra svärd, I bedriven vad styggeligt är, I skänden varandras hustrur; och likväl skullen I få hava landet till besittning!
Na tahloi na kâuep awh teh, panuettho e hno hah na sak awh. Na imri e yunaw na yonkhai awh, nangmouh ni ram hah na coe han na maw.
27 Nej; så skall du säga till dem: Så säger Herren, HERREN: Så sant jag lever, de som bo där bland ruinerna skola falla för svärd; och dem som bo på landsbygden skall jag giva till mat åt de vilda djuren, och de som bo i bergfästen eller i grottor skola dö genom pest.
Hettelah ahnimouh koe na dei pouh han, Bawipa Jehovah ni hettelah a dei, Kai ka hring e patetlah ka rawk e ram dawk kaawm e hah tahloi hoi a due roeroe han, kahrawngum kaawm e hah, sarang ni a ca hanelah ka poe han. Kacake rapanim hoi talung kâko dawk kaawm e hah lacik patawnae hoi a due awh han.
28 Jag skall göra landet öde och tomt, och dess stolta makt skall få en ände; och Israels berg skola ödeläggas, så att ingen går där fram.
Ram pueng kingdi vaiteh, takikathopounge lah ka o sak han, a hnotithainae a kâoupnae hah a baw han toe. Isarel mon teh kingdi vaiteh, apinihai cet awm awh mahoeh toe.
29 Och de skola förnimma att jag är HERREN, när jag gör landet öde och tomt, för alla de styggelsers skull som de hava bedrivit.
Panuet ka tho e hno a sak awh kecu dawkvah, a ram teh ka raphoe vaiteh, takikathopounge lah ka o sak hnukkhu, kai teh BAWIPA lah ka o tie a panue awh han.
30 Men du, människobarn, dina landsmän, som orda om dig invid väggarna och i ingångarna till husen, de tala sinsemellan, den ene med den andre, och säga: "Kom, låt oss höra vad det är för ett ord som nu utgår från HERREN."
Hathnukkhu nang, tami capa, tapang teng e takhangnaw koe, na taminaw hoi pou na dei awh vaiteh, tami pueng ni a hmaunawngha koevah, tho awh haw, BAWIPA koe e lawk thai awh haw sei, telah ati awh han.
31 Och de komma till dig, såsom gällde det en folkförsamling, och sätta sig hos dig såsom mitt folk; och de höra dina ord, men göra icke efter dem. Ty väl hopgöra de med munnen ljuvliga ord, men deras hjärtan stå blott efter egen vinning.
Kaie tami patetlah nang koe a tho vaiteh, kaie ka tami patetlah na hmalah a tahung awh vaiteh, nange na lawk a thai nakunghai yah, tarawi awh mahoeh. Ngai ka tho poung e mitnoutnae hah a pahni hoi a kamnue sak nakunghai, a lungthin ni talai hno dueng hah a pouk awh han.
32 Och se, du är för dem, såsom när någon som har vacker röst och spelar väl sjunger en kärleksvisa; de höra väl dina ord, men göra icke efter dem.
Khenhaw! nang teh ahnimae lah pahrennae la, kahawipoung lah sak e hoi kahawicalah kueng e lah na o han, na lawk a thai awh han, hatei tarawi awh mahoeh.
33 Men när det kommer -- ty se det kommer! -- då skola de förnimma att en profet har varit ibland dem.
Hattoteh a pha han toe, khenhaw! a pha torei teh, ahnimouh koe profet ao tie hah ahnimouh ni a panue awh han telah, tet pouh telah a ti.

< Hesekiel 33 >