Hesekiel 27
1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Perwerdigarning sözi manga kélip mundaq déyildi: —
2 Du människobarn, stäm upp en klagosång över Tyrus;
Sen, i insan oghli, Tur toghruluq bir mersiyeni aghzinggha élip uninggha mundaq dégin: —
3 säg till Tyrus: Du som bor vid havets portar och driver köpenskap med folken, hän till många havsländer, så säger Herren, HERREN: O Tyrus, du säger själv: "Jag är skönhetens fullhet."
I déngizlarning kirish aghzida turuqluq, déngiz boyliridiki köp eller bilen sodilashquchi, Reb Perwerdigar mundaq deydu: — «I Tur, sen «Méning güzellikim kamaletke yetti!» déding.
4 Ja, dig som har ditt rike ute i havet, dig gjorde dina byggningsmän fullkomlig i skönhet.
Séning chégraliring bolsa déngizlarning otturisida idi; Séni yasighanlar güzellikingni kamaletke yetküzdi.
5 Av cypress från Senir timrade de allt plankverk på dig; de hämtade en ceder från Libanon för att göra din mast.
Ular barliq taxtayliringni Sénirdiki qarighaylardin yasighan; Sanga moma üchün ular Liwandin kédir derixini épkelgen;
6 Av ekar från Basan tillverkade de dina åror. Ditt däck prydde de med elfenben i ädelt trä från kittéernas öländer.
Palaqliringni Bashandiki dub derexliridin yasighan; Palubangni semshit derexliridin yasap, Kupros déngiz boyidiki pil chishi bilen neqishligen.
7 Ditt segel var av fint linne, med brokig vävnad från Egypten, och det stod såsom ditt baner. Mörkblått och purpurrött tyg från Elisas öländer hade du till soltält.
Yelkining Misirdin keltürülgen keshtilik libastin yasalghan, u sanga tugh bolghan; Sayiwining bolsa déngiz boyidiki Élishahdiki kök we sösün rextlerdin idi;
8 Sidons och Arvads invånare voro roddare åt dig; de förfarna män du själv hade, o Tyrus, dem tog du till skeppare.
Zidondikiler hem Arwadtikiler séning palaq urghuchiliring idi; Sende bolghan danishmenler, i Tur, séning yol bashlighuchiliring idi.
9 Gebals äldste och dess förfarnaste män tjänade dig med att bota dina läckor. Alla havets skepp med sina sjömän tjänade dig vid ditt varubyte.
Gebaldiki aqsaqallar we uning danishmenliri sende bolup, kawakliringni étetti; Déngiz-okyandiki barliq kémiler we ularning déngizchiliri mal almashturushqa yéninggha kéletti.
10 Perser, ludéer och putéer funnos i din här och voro ditt krigsfolk. Sköldar och hjälmar hängde de upp i dig; dessa gåvo dig glans.
Parslar, Ludtikiler, Liwiyedikiler qoshun’gha tizimlinip, séning leshkerliring bolghan; Ular qalqan-dubulghilirini üstüngge ésip, séni heywetlik qilghan;
11 Arvads söner stodo med din här runt om på dina murar, gamadéer hade sin plats i dina torn. Sina stora sköldar hängde de upp runt om på dina murar; de gjorde din skönhet fullkomlig.
Arwadtikiler qoshuning bilen her teripingde sépilliringda turup közette bolghan; Gammadtikilermu munarliringda turghan; Ular qalqan-qorallirini etrapinggha, sépilliringgha ésip qoyghan; Ular güzellikingni kamaletke yetküzgen;
12 Tarsis var din handelsvän, ty du var rik på allt slags gods silver, järn, tenn och bly gavs dig såsom betalning.
Tawarliringning mol bolghanliqidin Tarshish sanga xéridar bolghan; Mehsulatliringgha ular kümüsh, tömür, qeley, qoghushun tégiship bergen.
13 Javan, Tubal och Mesek, de drevo köpenskap med dig; trälar och kopparkärl gåvo de dig i utbyte.
Jawan, Tubal we Meshek sen bilen soda qilghan; Ular tawarliringgha ademlerning janliri, mis qacha-qazanlarni tégishken.
14 Vagnshästar, ridhästar och mulåsnor gåvos åt dig såsom betalning från Togarmas land.
Torgamah jemetidikiler mehsulatliring üchün atlar, jeng atliri we qéchirlarni tégiship bergen.
15 Dedans söner drevo köpenskap med dig ja, många havsländer drevo handel i din tjänst; elfenben och ebenholts tillförde de dig såsom hyllningsgåvor.
Dédandikiler sen bilen sodilashqan; Déngiz boyliridiki köp xelq sanga xéridar bolghan; Ular sanga dendan, ebnus yaghichini töligen;
16 Aram var din handelsvän, ty du var rik på konstarbeten; karbunkelstenar, purpurrött tyg, brokiga vävnader och fint linne. koraller och rubiner gåvo de dig såsom betalning.
Suriye qol hünerliringning mol bolghanliqidin sanga xéridar bolghan; Ular mehsulatliringgha mawi yaqutlar, sösün rextlerni, keshtilerni, nepis kanap rextlerni, marjanlarni, qizil yaqutlarni tégiship bergen.
17 Juda och Israels land drevo köpenskap med dig; vete från Minnit, bakverk och honung, olja och balsam gåvo de dig i utbyte.
Yehuda we Israil zéminidikilerdinmu sen bilen sodilashquchilar bolghan; Tawarliringgha ular Minnitning bughdayliri, péchiniler, hesel, zeytun méyi, melhem dorilarni tégiship bergen.
18 Damaskus var din handelsvän, ty du var rik på konstarbeten, ja, på allt slags gods; de kommo med vin från Helbon och med ull från Sahar.
Demeshq qol hünerliringning mol bolghanliqidin, Herxil bayliqliring tüpeylidin sanga xéridar bolup sanga Xelbonning sharablirini, aq yunglarni tégiship bergen.
19 Vedan och Javan gåvo dig spånad såsom betalning; konstsmitt järn och kassia och kalmus fick du i utbyte.
Wédan we Uzaldin chiqqan Jawandikiler mehsulatliringgha soqulghan tömür, qowzaqdarchin, égirni tégishkenidi.
20 Dedan drev köpenskap hos dig med sadeltäcken att rida på.
Dédan sanga at toqumlirini tégiship bergen;
21 Araberna och Kedars alla furstar, de drevo handel i din tjänst; med lamm och vädurar och bockar drevo de handel hos dig.
Erebistan we Kédardiki barliq shahzadiler sanga xéridar boldi; Sanga paxlanlar, qochqarlar we öchkilerni tégiship bergen.
22 Sabas och Raemas köpmän drevo köpenskap med dig; kryddor av allra yppersta slag och alla slags ädla stenar och guld gåvo de dig såsom betalning.
Shéba hem Raamahdiki sodigerler sen bilen tijaret qilghan; Mehsulatliringgha ular herxil serxil tétitqular, qimmetlik jawahiratlar we altun almashturup bergen.
23 Haran, Kanne och Eden, Sabas köpmän, Assur och Kilmad drevo köpenskap med dig.
Haran, Kanneh, Édendikiler we Shéba, Ashur, Xilmadtiki sodigerler sen bilen tijaret qilghan;
24 De drevo köpenskap hos dig med sköna kläder, med mörkblå, brokigt vävda mantlar, med mångfärgade täcken, med välspunna, starka tåg, på din marknad.
Ular sanga heshemetlik kiyim-kéchek, sösün rextler we keshtiler, rengmureng gilemlerni tégiship bergen; Bularning hemmisi tügüncheklinip tana-arghamchilar bilen ching baghlinip, bazaringgha kirdi.
25 Tarsis-skepp foro åstad med dina bytesvaror. Så fylldes du med gods och blev tungt lastad, där du låg i havet.
Tarshishtiki kémiler tawarliringni kötürgen karwanlardek bolghan; Shuning bilen sen déngiz-okyanning baghrida mal bilen toldurulup, intayin éghirliship ketkensen;
26 Och dina roddare förde dig åstad, ut på de vida vattnen. Då kom östanvinden och krossade dig. där du låg i havet.
Séning palaq orghuchiliring séni ulugh sulargha apardi; Sherq shamili séni déngiz-okyanning baghrida pare-pare qiliwetti;
27 Ditt gods, dina handels- och bytesvaror, dina sjömän och skeppare, dina läckors botare och dina bytesmäklare, allt krigsfolk på dig, allt manskap som fanns ombord på dig, de sjunka nu ned i havet, på ditt falls dag.
Séning mal-mülükliring, bazarliring, déngizchiliring we yol bashlighuchiliring, Kawakliringni etküchiler, sen bilen sodilashqan sodigerler, sende bolghan barliq leshkerliring, Jümlidin arangda toplan’ghan ademlerning hemmisi sen örülüp ketken kününgde örülüp déngiz-okyanning qoynigha gherq bolup kétidu.
28 Vid dina skeppares klagorop bäva markerna,
Yol bashlighuchiliringning ah-zarliridin daladikiler tewrep kétidu.
29 och alla som ro med åror övergiva sina skepp; sjömän och alla skeppare på havet begiva sig i land.
Palaq orghuchilarning hemmisi, Déngizchilar, déngizda barliq yol bashlighuchilar öz kémiliridin chüshidu; Ular quruqluqta turidu;
30 De ropa högt över ditt öde och klaga bittert; de strö stoft på sina huvuden och vältra sig i aska.
Ular sanga qarap awazini anglitip, Qattiq ah-zar kötüridu; Ular topa-chang chiqirip béshigha chachidu; Ular küller ichide éghinaydu.
31 De raka sig skalliga för din skull och hölja sig i sorgdräkt; de gråta över dig i bitter sorg, under bitter klagan.
Ular séni dep chachlirini chüshürüp özlirini taz qilip, böz kiyimlerge oraydu; Ular qattiq matem tutup sen üchün zor derd-elem ichide yighlaydu.
32 Med jämmer stämma de upp en klagosång om dig, en klagosång över ditt öde: "Vem var såsom Tyrus, hon som nu ligger i det tysta ute i havet?"
Ular ah-zarlirini kötürginide sen üchün bir mersiyeni oqup, sen toghruluq haza qilip mundaq deydu: — «Tur déngiz-okyanlar otturisida, hazir jimjit qilin’ghan! Esli kim uninggha teng kéleleytti?
33 Där dina handelsvaror sattes i land från havet mättade du många folk; med ditt myckna gods och dina många bytesvaror riktade du jordens konungar.
Mehsulatliring déngiz-okyanlardin ötüp ketkende, Sen köp xelqlerni qanaetlendürgen; Bayliqliring we tawarliringning molluqi bilen yer yüzidiki padishahlarni béyitqansen.
34 Men nu, då du har förlist och försvunnit ifrån havet, ned i vattnens djup, nu hava dina bytesvaror och allt ditt manskap sjunkit med dig.
Sen sularning chongqur tégide déngiz-okyanlar teripidin pare-pare qilin’ghanda, Tawarliring hem arangda bolghan top-top ademliringmu örülüp gherq bolup ketti.
35 Havsländernas alla inbyggare häpna över ditt öde, deras konungar stå rysande, med förfäran i sina ansikten.
Barliq déngiz boyidikiler sanga qarap alaqzade bolghan; Ularning padishahliri dehshet qorqup, ularning yüzlirini sur basqan.
36 Köpmännen ute bland folken vissla åt dig; du har tagit en ände med förskräckelse till evig tid.
Xelqler arisidiki sodigerler sanga qarap «ush-ush» qildi; Sen özüng bir wehshet iding, emdi qaytidin bolmaysen»».
