Hesekiel 27

1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

Unya miabot na usab kanako ang pulong ni Yahweh, nga nag-ingon,

2 Du människobarn, stäm upp en klagosång över Tyrus;

“Karon ikaw, anak sa tawo, pagsugod sa pagbangotan alang sa Tyre,

3 säg till Tyrus: Du som bor vid havets portar och driver köpenskap med folken, hän till många havsländer, så säger Herren, HERREN: O Tyrus, du säger själv: "Jag är skönhetens fullhet."

ug ingna ang Tyre, nga nagpuyo sa taliwala sa mga ganghaan sa dagat, sa mga negosyante nga katawhan sa daghang mga isla, ang Ginoong Dios mao ang nagsulti niini kanimo: Tyre, miingon ka, 'Hingpit ang akong kaanyag.'

4 Ja, dig som har ditt rike ute i havet, dig gjorde dina byggningsmän fullkomlig i skönhet.

Ang imong mga utlanan anaa sa tungatunga sa kadagatan; ang imong magtutukod naghimo kanimong hingpit nga maanyag.

5 Av cypress från Senir timrade de allt plankverk på dig; de hämtade en ceder från Libanon för att göra din mast.

Gihimo nila ang imong mga tabla pinaagi sa sepres nga gikan sa Bukid sa Hermon; nagkuha sila ug sedro gikan sa Lebanon aron sa paghimo ug poste sa barko alang kanimo.

6 Av ekar från Basan tillverkade de dina åror. Ditt däck prydde de med elfenben i ädelt trä från kittéernas öländer.

Naghimo sila ug mga bugsay gikan sa kahoy nga tugas sa Basan; gihimo nila ang imong mga salog gikan sa kahoy nga sedro nga gikan sa Cyprus, ug gihaklapan kini ug tango sa elepante.

7 Ditt segel var av fint linne, med brokig vävnad från Egypten, och det stod såsom ditt baner. Mörkblått och purpurrött tyg från Elisas öländer hade du till soltält.

Ang inyong mga layag hinimo gikan sa kinulayan nga mga panapton nga gikan sa Ehipto sama sa inyong mga bandera!

8 Sidons och Arvads invånare voro roddare åt dig; de förfarna män du själv hade, o Tyrus, dem tog du till skeppare.

Kadtong nagpuyo sa Sidon ug sa Arbad mao ang inyong mga tigbugsay; ang mga magtutudlo sa Tyre naggikan kanimo; sila mao ang inyong mga tigtimon.

9 Gebals äldste och dess förfarnaste män tjänade dig med att bota dina läckor. Alla havets skepp med sina sjömän tjänade dig vid ditt varubyte.

Batid nga mga tiggama nga gikan sa Biblos ang mihuman sa imong barko; ang tanan nimong mga barko ug ang ilang mga manlalawig maoy nagdala sa ilang mga baligya.

10 Perser, ludéer och putéer funnos i din här och voro ditt krigsfolk. Sköldar och hjälmar hängde de upp i dig; dessa gåvo dig glans.

Ang Persia, Lydia, ug Libya mao ang imong mga sundalo, ang imong katawhan nga alang sa gubat. Gisang-at nila diha kanimo ang mga taming ug hilmit; gipakita nila ang imong katahom.

11 Arvads söner stodo med din här runt om på dina murar, gamadéer hade sin plats i dina torn. Sina stora sköldar hängde de upp runt om på dina murar; de gjorde din skönhet fullkomlig.

Ang katawhan sa Arbad ug Helek sa imong mga kasundalohan anaa sa imong mga pader nga nagpalibot kanimo, ug ang katawhan sa Gammad anaa sa imong mga tore. Ilang gipangsang-at ang ilang mga taming diha sa imong mga pader nga nakapalibot kanimo! Gisangkap nila ang imong kaanyag.

12 Tarsis var din handelsvän, ty du var rik på allt slags gods silver, järn, tenn och bly gavs dig såsom betalning.

Ang Tarsis mao ang imong kauban sa pagbinayloay tungod sa imong kaabundansya sa maayong mga butang nga ibaligya: plata, puthaw, lata, ug tingga. Namalit sila ug namaligya sa inyong mga butang!

13 Javan, Tubal och Mesek, de drevo köpenskap med dig; trälar och kopparkärl gåvo de dig i utbyte.

Si Jaban, Tubal, ug Mesek—namaligya ug mga ulipon ug mga butang nga hinimo gikan sa bronsi. Gidumalaan nila ang imong mga baligya.

14 Vagnshästar, ridhästar och mulåsnor gåvos åt dig såsom betalning från Togarmas land.

Si Bet Torgama naghatag ug mga kabayo, wala gikapon nga mga kabayo, ug mga mula ingon nga imong baligya.

15 Dedans söner drevo köpenskap med dig ja, många havsländer drevo handel i din tjänst; elfenben och ebenholts tillförde de dig såsom hyllningsgåvor.

Ang katawhan sa Rodes mao ang imong mga negosyante sa daghang mga kabaybayonan. Anaa sa imong kamot ang pagbaligya; nagpadala sila ug bawog nga sungay, tango sa elepante, ug ebony ingon nga pasidungog!

16 Aram var din handelsvän, ty du var rik på konstarbeten; karbunkelstenar, purpurrött tyg, brokiga vävnader och fint linne. koraller och rubiner gåvo de dig såsom betalning.

Si Aram mao ang tigbaligya sa imong daghang mga produkto; naghatag sila ug mga esmeralda, tapol, kinulayang bisti, lunsay nga pahumot, mga perlas, ug mahalong mga bato nga rubi ingon nga imong baligya.

17 Juda och Israels land drevo köpenskap med dig; vete från Minnit, bakverk och honung, olja och balsam gåvo de dig i utbyte.

Nakigbaylo ug mga produkto ang Juda ug ang yuta sa Israel kanimo. Naghatag sila ug mga trigo gikan sa Minnit, tinapay, dugos, lana, ug balsamo ingon nga imong baligya.

18 Damaskus var din handelsvän, ty du var rik på konstarbeten, ja, på allt slags gods; de kommo med vin från Helbon och med ull från Sahar.

Ang Damascus mao ang tigbaligya sa tanan nimong mga produkto, sa hilabihan nimo nga mga katigayonan, ug sa bino sa Helbon ug ang sapot sa Zahar.

19 Vedan och Javan gåvo dig spånad såsom betalning; konstsmitt järn och kassia och kalmus fick du i utbyte.

Si Dan ug si Jaban nga gikan sa Uzzal naghatag kanimo sa mga baligya nga puthaw, sinamon, ug kalamus. Nahimo kining baligya diha kanimo.

20 Dedan drev köpenskap hos dig med sadeltäcken att rida på.

Si Dedan mao ang imong tigbaligya sa mga maayong hapin sa kabayo.

21 Araberna och Kedars alla furstar, de drevo handel i din tjänst; med lamm och vädurar och bockar drevo de handel hos dig.

Nakigbaylo kanimo sa mga produkto ang Arabia ug ang tanang pangulo sa Kedar; naghatag sila kanimo ug mga nating karnero, mga laking karnero ug mga kanding.

22 Sabas och Raemas köpmän drevo köpenskap med dig; kryddor av allra yppersta slag och alla slags ädla stenar och guld gåvo de dig såsom betalning.

Miabot ang mga negosyante sa Sheba ug Raama aron sa pagbaligya kanimo sa pinakamaayong lamas ug sa tanang mahalong mutya; nakigbaylo sila ug bulawan alang sa imong mga baligya.

23 Haran, Kanne och Eden, Sabas köpmän, Assur och Kilmad drevo köpenskap med dig.

Nakigbaylo usab kanimo ang Haran, Kanne, ug Eden, uban sa Sheba, Asur, ug Kilmad.

24 De drevo köpenskap hos dig med sköna kläder, med mörkblå, brokigt vävda mantlar, med mångfärgade täcken, med välspunna, starka tåg, på din marknad.

Mao kini ang imong mga tigbaligya sa adunay disenyo nga mga kupo sa tapol nga mga sinina uban sa nagkadaiyang mga kolor, ug sa mga habol nga klasiklasi ang kolor, binurdahan, ug maayong pagkahimo nga mga bisti diha sa imong baligyaanan nga mga dapit.

25 Tarsis-skepp foro åstad med dina bytesvaror. Så fylldes du med gods och blev tungt lastad, där du låg i havet.

Ang mga barko sa Tarsis mao ang tigdala sa mga baligya! Busa napuno ka, nabug-atan sa mga butang diha sa tungatunga sa kadagatan!

26 Och dina roddare förde dig åstad, ut på de vida vattnen. Då kom östanvinden och krossade dig. där du låg i havet.

Gidala ka sa imong mga tigbugsay ngadto sa halapad nga kadagatan; ang hangin sa sidlakan maoy nagguba kanimo diha sa ilang taliwala.

27 Ditt gods, dina handels- och bytesvaror, dina sjömän och skeppare, dina läckors botare och dina bytesmäklare, allt krigsfolk på dig, allt manskap som fanns ombord på dig, de sjunka nu ned i havet, på ditt falls dag.

Ang imong katigayonan, mga baligya, ang imong mga manlalawig ug mga tigtimon, ug ang mga tiggama sa barko; ang tanan nimong tigbaligya ug ang tanan katawhan nga alang sa gubat nga anaa kanimo, ug ang tanan nimong mga pahinante—mangalunod sila ngadto sa kinahiladman sa dagat sa adlaw sa imong pagkapukan.

28 Vid dina skeppares klagorop bäva markerna,

Ang mga siyudad nga anaa sa kadagatan mangurog tungod sa hilak sa imong tigtimon;

29 och alla som ro med åror övergiva sina skepp; sjömän och alla skeppare på havet begiva sig i land.

Kadtong tanan nga naggunit sa mga bugsay mokanaog gikan sa ilang mga barko; ang tanan nga nagasakay sa barko ug ang mga tigtimon magbarog sa yuta.

30 De ropa högt över ditt öde och klaga bittert; de strö stoft på sina huvuden och vältra sig i aska.

Unya papaminawon ka nila sa ilang mga tingog ug motiyabaw; magbutang sila ug mga abog sa ilang mga ulo. Magligidligid sila sa mga abo.

31 De raka sig skalliga för din skull och hölja sig i sorgdräkt; de gråta över dig i bitter sorg, under bitter klagan.

Upawan nila ang ilang mga ulo alang kanimo ug magbisti sila ug sako, ug maghilak sila pag-ayo nganha kanimo ug maninggit.

32 Med jämmer stämma de upp en klagosång om dig, en klagosång över ditt öde: "Vem var såsom Tyrus, hon som nu ligger i det tysta ute i havet?"

Motiyabaw sila pag-ayo tungod sa pagbangotan alang kanimo ug mag-awit silag alawiton sa pagsubo nganha kanimo, nga sama sa Tyre, nga gipahilom diha sa taliwala sa kadagatan?

33 Där dina handelsvaror sattes i land från havet mättade du många folk; med ditt myckna gods och dina många bytesvaror riktade du jordens konungar.

Sa dihang ang imong tigbaligya midunggo, makapalipay kini sa daghang mga tawo; gipadato mo ang mga hari sa kalibotan pinaagi sa kadako sa imong kabtangan ug mga baligya!

34 Men nu, då du har förlist och försvunnit ifrån havet, ned i vattnens djup, nu hava dina bytesvaror och allt ditt manskap sjunkit med dig.

Apan sa dihang lisangon ka sa dagat, pinaagi sa lawom kaayo nga tubig, mangalunod ang tanan nimo nga mga baligya lakip ang mga pahinante niini!

35 Havsländernas alla inbyggare häpna över ditt öde, deras konungar stå rysande, med förfäran i sina ansikten.

Mangluspad diha kanimo ang tanan nga lumolupyo sa baybayon, ug magkurog sa kahadlok ang ilang hari! Magkurog ang ilang mga nawong!

36 Köpmännen ute bland folken vissla åt dig; du har tagit en ände med förskräckelse till evig tid.

Magmahay kanimo ang ubang mga tigbaligya; mahimo ka nga kahadlokan, ug mawala ka na hangtod sa hangtod.”