< Hesekiel 24 >

1 Och HERRENS ord kom till mig i nionde året, på tionde dagen i tionde månaden; han sade:
Leng Jehoiachin songkul'a akihen jou kal kum ko khinkum Tolbol 15 nihin Pakaija konin hiche thuhi akhenga ahung lhunge.
2 Du människobarn, skriv upp åt dig namnet på denna dag, just denna dag; ty konungen i Babel har på just denna dag ryckt fram mot Jerusalem.
“Mihem chapa, tuni nikho melchihna hi sun in, ajeh chu hiche nikho ahi Babylon lengpan Jerusalem ahin bulu pat nikho ahi.
3 Och tala till det gensträviga släktet i en liknelse; säg till dem: Så säger Herren, HERREN: Sätt på grytan, och när du har satt på den, så gjut vatten däri.
Hiti chun doumah bolte chu thaneitah Pakaija kon hiche thusei hin hilchetna pen. Meichunga chun belkhat songdoh in, chuleh twi themkhat sungin;
4 Lägg sedan köttstyckena tillhopa däri, allahanda goda stycken, av låret och bogen; och fyll den så med de bästa märgbenen.
Deilhen samalsal lhah lut in, amalphe ho leh atophe ho chule nemdih deh a kichun sa ho chu lhah in,
5 Tag härtill det bästa av hjorden; och lägg bränsle under den för att koka benen. Låt den koka starkt, så att ock benen bliva kokta i den.
Kelngoi hon lah a kelngoi phapen pen chu mangin, bel noija thuhkhuh a chun thinglom chu tih in. bel chu hon phul let lut in chule aguho chu asatoh chun hon than.
6 Så säger nu Herren, HERREN: Ve över blodstaden, den rostiga grytan, varifrån rosten icke har kunnat tagas bort! Det ena köttstycket efter det andra har man redan tagit ut därur, utan att kasta lott om ordningen.
Tun hiche hi thaneitah Pakai thusei ahi. Hitobang tah a gentheina hin Jerusalem anga jing ahi, tolthana khopi! Amanu hi anhonna bel ahi, dan kalla anatoh nao siltheng jou hilou techu, asaho chum oh lahdoh doh jengin, ajeh chu halkhat chu halkhat sanga phachomjo deh lou ahi.
7 Ty det blod hon har utgjutit är ännu kvar därinne; på kala klippan lät hon det rinna ned; hon utgöt det icke på sådan mark att mullen har kunnat skyla det.
Ajeh chu amanu atolthana thisan chu song chunga, chun jon ahi. Tollhanga jong chu kithe thanga hilou ham?
8 För att vreden skulle hava sin gång, och för att jag skulle utkräva hämnd, lät jag det blod hon utgöt komma på kala klippan, där det icke kunde skylas.
Hiche jeh a chu keiman amanu thisan chu mijouse mu ding song chunga kajonsah ding ahi. Hichu kalunghan vetsahna le amnu douna a phulahna hiding ahi.
9 Därför säger Herren, HERREN så: Ve över blodstaden! Jag skall nu ytterligare öka på bränslet därunder.
Hiche hi thaneitah Pakai thusei ahi. Hitobang tah a gentheina hin Jerusalem anga jing ahi, tolthat hat ho khopi! Keima tah in amanu noija chu thing kachumlut peh ding ahi.
10 Ja, lägg på mer ved, tänd upp eld, låt köttet bliva förstört och spadet koka in och benen bliva förbrända.
Henge, thing ho chu setlom peh in bel phulna ding chun meichu deu jeju jeng hen. Sa chu hal tamtah'in lhonin, chule hiche jou teng chule aguho chu hal vamin;
11 Och låt den sedan stå tom på eldsglöden, till dess att den bliver så upphettad att dess koppar glödgas och orenligheten smältes bort därur och rosten försvinner.
Tun belkeu chu meihol chunga chun song in lang bel chu ampeh in koiyin, anenho dankalla a chonnao chu kamang hen.
12 Tung möda har den kostat, och ändå har dess myckna rost icke gått bort. Så må nu dess röst komma i elden!
Ahinlah dan kalla achonnao akisop theng thei lou jeh chun panna bei ahitai. Hijeh chu meilah a chun seplut tan.
13 Därför att din orenhet är så skändlig, och därför att du icke blev ren. huru jag än sökte rena dig, därför skall du nu icke mer bliva fri ifrån din orenhet, förrän jag har släckt min vrede på dig.
Nangma nathen theilouna chu najon lungput chu ahin chule namilim doi houna chu dan kalla nachonna chu ahi. Keiman soptheng kagon ahivangin nang nanompoi. Hijeh a chu tua ahi nangma douna a kalung han kabulhit kahsea nathen louna a chu naum jing ding ahitai.
14 Jag, HERREN, har talat. Det kommer! Jag skall fullborda det! Jag skall icke släppa efter och icke skona och icke ångra mig. Efter dina vägar och dina gärningar skall man döma dig, säger Herren, HERREN.
Kei, Pakaiyin kasei ahi. Phat chu hung lhunga ahita in katuh tang tahlou helding ahi. Keiman kalunggel kakhel lou ding chule keiman nachunga lainatna jong kanei kit louhel ding ahi. Nachonna gilou tah dungjuija nangma chungthu kitan ding ahi tin thaneitah Pakaiyin aseije.
15 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Hiti chun Pakaija kon hiche thuhi kahenga ahung lhunge.
16 Du människobarn, se, genom en plötslig död skall jag taga ifrån dig den som är dina ögons lust, men du må icke hålla dödsklagan eller gråta eller fälla tårar.
Mihem chapa, nangailut tah nagou chu khatvei seh seh kajepma kalah mang ding ahi. Ahenga amanu thina a chu lunghemna imacha namusah lou ding ahi. Kap hih in, nalhi jong potsah hih in.
17 Tyst må du jämra dig; men du skall icke hålla sorgefest såsom efter en död. Nej, sätt på dig din huvudbindel och tag skor på dina fötter; skyl icke ditt skägg, och ät icke det särskilda bröd som eljest är övligt.
Guhthim in kap inlang chule amanu khuh chunga chu kaloi loina umlou ding ahi. Naluchang chu hohlha hih in, ahiloule na sandal jong ladoh hih in. Puldou nikho a angaina a houlam dolla chonna ho jong bol hih in, ahilouva nagolpai ho nangma lhem dinga hung hon ahin choiju anneh jong chu nehih in.
18 Sedan talade jag nästa morgon till folket, men på aftonen dog min hustru; och följande morgon gjorde jag såsom mig var befallt.
Hijeh chun keiman ajing jing chun mipi ho masanga kasam phongtai, chule nilhah langin kajinu athitai. Ajingkah chun boldinga eikiseipeh jong chu kabol tai.
19 Då sade folket till mig: "Vill du icke omtala för oss vad det betyder att du så gör?"
Hichun, mipiho eidongun, ‘hichehi ipi tina ham? Ipi nei seipeh nom u ham?’
20 Jag svarade dem: HERRENS ord kom till mig; han sade:
Hijeh chun keiman amaho chu kaseipeh in, Pakaija kon thukhat kahenga ahung lhunge.
21 Säg till Israels hus: Så säger Herren, HERREN: Se, jag vill ohelga min helgedom, eder stolta härlighet, edra ögons lust och eder själs längtan. Och edra söner och döttrar, som I haven måst övergiva, skola falla för svärd.
Chule hiche thuhi Israel mite pedinga keima eikiseipeh e. Hichehi thaneitah Pakai thusei ahi. Nahoidoh nale nakiloupi sahna, nalungthim kipana hung kondohna mun ka houin kasuhboh ding ahi. Nachapa teu leh nachanu teu Juda gam'a nehin dalhah hou chu chemjama kisat lih peh diu ahi.
22 Då skolen I komma att göra såsom jag har gjort: I skolen icke skyla skägget och icke äta det övliga brödet.
Hiteng chule Ezekiel in abol bang banga chu nabol dingu ahi. Mipi lah a nangin pul nadou lou ding ahilou jongle nagol napai ten nahin choipeh an jong naneh lou ding ahi.
23 Och I skolen behålla huvudbindlarna på edra huvuden och skorna på edra fötter; I skolen icke hålla dödsklagan eller gråta, utan skolen sitta där försmäktande genom edra missgärningar och sucka med varandra.
Nalu a pon nakikhuh a chu nakeng chot jong nalah doh lou ding ahi. Nangin pul nadou ding ahilou jong leh naka lou ding ahinlah nachonset nau jeh a namoh lung lhahsam diu ahi. Nathilse bolna ho jouse jeh a chu nachangseh a pul nadou ding ahi.
24 Hesekiel skall vara ett tecken för eder; alldeles såsom han gör skolen I komma att göra. När detta händer, skolen I förnimma att jag är Herren, HERREN.
Ezekiel chu nangho dinga vetsahna ahin, aman anabol bang banga chu nangin jong nahin bol ding ahi. Chule hiche phat chu ahung lhun teng nangin keima thaneitah Pakai kahi nahet doh ding ahi.
25 Men du, människobarn, må veta att på den tid då jag tager ifrån dem deras värn, deras härliga fröjd, deras ögons lust och deras själs begär, deras söner och döttrar,
Hichun Pakaiyin kahenga aseije. “Mihem chapa, akulpiu keiman kalahpeh nikho chun-akipa nau leh aloiupi nau, alungthimuvin angaichat pen angailut pen tah u ahou hou, keiman achapateu leh achanu teu jong kalah peh thading ahi.
26 på den tiden skall en räddad flykting komma till dig och förkunna detta.
Chule hiche nikho teng chule Jerusalema konna hingdoh chu Babylonna nahenga hung uva chule ipi thilsoh em ti naseipeh dingu ahi.
27 Och då när flyktingen är där, skall din mun upplåtas, och du skall tala och icke mer vara stum; och du skall vara ett tecken för dem, och de skola förnimma att jag är HERREN.
Chule amapa ahung lhun phat chun phulou helouvin na o hung ging doh in, chutia chu amapa toh nakihou thei lhon ding chule nangma amaho dinga vetsahna a napan ding ahi. Hiteng chuleh amahon keima hi Pakai kahihi nahet doh diu ahi.

< Hesekiel 24 >