Hesekiel 23
1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Pakaija konin hiche thusei hi kahenga ahung lhunge.
2 Du människobarn, det var en gång två kvinnor, döttrar till en och samma moder.
“Mihem chapa, phatkhat chun minu khatseh chanu ucha numei ni ana um lhone.
3 Dessa bedrevo otukt i Egypten; de gjorde det redan i sin ungdom. Där kramades deras bröst, och där smekte man deras jungfruliga barm.
Amani chu Egypt gam'a notin apang lhone. Numei chapang cha ahilai lhonna patna chu pasalho anoi amehsah pan lhon ahitai.
4 Den äldre hette Ohola, och hennes syster Oholiba. Därefter blevo de mina, och födde söner och döttrar. Och om deras namn är att veta att Ohola är Samaria, och Oholiba Jerusalem.
Numei alenjo nu chu amin Oholah akitin chule asopinu chu Oholiba ahi. Keiman amani kaki chenpin amanin chapate le Chanute eihin peh lhone. Keiman Samaria le Jerusalem thu a kasei ahi, ajeh chu Oholah ahin chule Oholibah hi Jerusalem ahi.
5 Men Ohola bedrev otukt i stället för att hålla sig till mig; hon upptändes av lusta till sina älskare hennes grannar assyrierna,
Hitichun Oholah chun kei sangin adeichat dang ho chunga alunglut jon chule angailutna chu Asyria milen ho chu anapen ahi.
6 där de kommo klädda i mörkblå purpur och voro ståthållare och landshövdingar, vackra unga män allasammans, ryttare som redo på hästar.
Amaho chu deichat chat um gollhang khangdong ahiuvin, sepai captain ho leh thupeh pea vaihom lea pang ho ahiuvin vanduma dum von hoitah tah a kivon, sakol touthem ahiuvin sakolho chunga ahung touve.
7 Hon gav åt dem sin trolösa älskog, åt Assurs alla yppersta söner; och varhelst hon upptändes av lusta, där orenade hon sig på alla deras eländiga avgudar
Chule hiche Assyria mei dei dei um mi ho koma chun amale ama notin aga kijoh un, amilim doiju ahouvin, hiti chun amale ama akisuboh in ahi.
8 Men ändå uppgav hon icke sin otukt med egyptierna, som hade fått ligga hos henne i hennes ungdom, och som hade smekt hennes jungfruliga barm och slösat på henne sin otukt.
Ajeh chu aman Egypt gam ahin dalhah a chu anoti chon chu anunga ahin dalhah den lou ahi. Amanu chu akhangdon laiya patna ana huh jing ahin, hitia chu Egypt mite nana luppi teng uleh anoi teni jong ana meh peh peh uva chuleh amanu chu noti a ana man u ahi.
9 Därför gav jag henne till pris åt hennes älskare, åt Assurs söner, till vilka hon var upptänd av lusta.
Ahijeh chun amanu chu adeichat Assyria miho alunglut behsehna miho khutna kana pedoh tai.
10 Och sedan dessa hade blottat hennes blygd, förde de bort hennes söner och döttrar och dräpte henne själv med svärd; så blev hon en varnagel för andra kvinnor, då nu dom blev hållen över henne.
Amahon amanu chu avon asutlhah peh un achate soh dingin apuimang un chuti chun amanu chu athat tauve. Amanun aki engbolna chengse athoh chai phat in amanu phatna chu gamsungah numei jouse het in ahung um tai.
11 Men fastän hennes syster Oholiba såg detta, upptändes hon av lusta ännu värre och drev sin otukt ännu längre än systern.
Oholibah in amanu sopinu Oholah chunga thilsoh jouse amu jengin jong amanu khonung chu kitohchet in ajuijin ahi. Chuleh amanu chu aphatmo sah dehset in, amanu chu atahsa ngaichat le a noti chonna chun achemang tan ahi.
12 Hon upptändes av lusta till Assurs söner; de voro ju ståthållare och landshövdingar och voro hennes grannar, de kommo klädda i präktig dräkt, ryttare som redo på hästar, vackra unga män allasammans.
Amanu chu Assyria miten milal ho sepai captain chule natoh ding pea vaihoma pangho galvon lhingsetna hoitah tah a kivon ho galkonna sakol kangtalai tolho, akang talaija hung ho, lunglut um tahtah golhang ho jeng chunga chun akitau len ahi.
13 Och jag såg att också hon orenade sig; båda gingo de samma väg.
Keiman a unu bang banga amaleh ama akisuhboh jengna chu kamun ahi.
14 Men denna drev sin otukt ännu längre. Ty när hon fick se mansbilder inristade i väggen, beläten av kaldéer, som man hade inristat och målat röda med dyrbar färg,
“Hiti chun amanun a noti chonna a chun achebe jing nalaije. Amanun banga kisem milim ho chu adeichan, Babylon sepai officerho thilkeu manchah angaicha jouse toh galvon sanna kivon ho lim chu ahi.
15 framställda med gördlar kring sina länder och med ståtliga huvudbonader, allasammans lika kämpar, ja, när hon fick se dessa bilder av Babels söner, av de män som hade sitt fädernesland i Kaldeen;
Kong gah hoitah tah a akong kigah a aluchung uva lallukhuh banga delkop kikop ho, amaho chu Babylon gam'a hung kon sakol kangtalaija vaihom ho ahiuve.
16 då upptändes hon av lusta till dem, strax när hon såg dem för sina ögon. Och hon sände bud till dem i Kaldeen;
Amanun hiche milim kisem ho chu amu phat in amaleh ama koma kipeh lut ding angaicha lheh e. Hijeh chun amanu in Babylon a konna amanu koma ahung nadiuva gahou dingin thupole mi asolin ahi.
17 och Babels söner kommo till henne och lågo hos henne i älskog och orenade henne genom sin otukt. Först sedan hon hade blivit orenad av dem, vände sig hennes själ ifrån dem.
Hijeh chun amaho ahungun chuleh amanu chutoh ajong uvin akidei nau jalkhun chungah chun amanu chu asuboh un ahi. Akisuhboh jou nungin amanun apaidoh in ahung kilep doh tai.
18 Men när hon så öppet bedrev sin otukt och blottade sin blygd, då vände sig min själ ifrån henne, likasom den hade vänt sig ifrån hennes syster.
Hitobang ma chun keiman Oholibah chu kakidah in, chule amanu asopinu kanotdoh bang chun kanot doh tai. Ajeh chu amanu chu amaho masanga kiletsah tah a gakilah ah ahi. Chuleh ama cham tah in atahsa ngaichat suhbulhit nadingin aga kipedoh in ahi.
19 Dock drev hon sin otukt ännu längre: hon mindes sin ungdoms dagar, då hon bedrev otukt i Egyptens land;
Ahijeng vang'in a noti chonna chu ahabol be cheh cheh jengin, anungah tillaija Egypt gam'a a noti chonna ho jong ageldoh in ahi.
20 och så upptändes hon åter av lusta till bolarna där, som hade kött såsom åsnor och flöde såsom hästar.
Adeichat ho chunga atahsa ngaichat alunglut val jeh in ajunthahna jong sangan ho bangin alendoh in abotwi ho jong sakolla toh abange.
21 Ja, din håg stod åter till din ungdoms skändlighet, när egyptierna smekte din barm, därför att du hade så ungdomliga bröst.
Chuti ahijeh chun Oholibah Egypt gam nanungah tillaija naumchan ho nanoi teni miho nana mehsah ji lai ho chu nanung ngaichat jing nalaije.
22 Därför, du Oholiba, säger Herren, HERREN så: Se, jag skall uppväcka mot dig dina älskare, dem som din själ har vänt sig ifrån, och jag skall låta dem komma över dig från alla sidor,
Hiche jeh a chu Oholibah hiche hi thaneitah Pakai thusei ahi. Keiman nakidah a nahin dalhah namtin vaipi ho mong mong chu nangma dou ding muntinna konna kahin sol doh peh ding nahi.
23 Babels söner och alla kaldéer, pekodéer, soéer och koéer och alla Assurs söner med dem, vackra unga män, ståthållare och landshövdingar allasammans, kämpar och berömliga män, som rida på hästar allasammans.
Hitia chu Babylon mite chu Chaldea mite toh Pekod leh Shoa chule Koa kon hung diu ahi. Chule Assyria mite chu khangthah melhoi tah tah captain ho commander ho sakol kangtalaija vaihom ho chule tohmun sangtah tah lamkai ho chutoh sakong chunga touvin hungunte.
24 De skola komma över dig med vagnar och hjuldon i mängd och med skaror av folk; rustade med skärmar och sköldar och klädda hjälmar skola de anfalla dig från alla sidor. Och jag skall överlämna domen åt dem, och de skola döma dig efter sina rätter.
Amaho chu nang dou dingin sahlanga konin sakol kangtalai leh kangtalaija galbol khum ding kigosa sepai hon tamtah toh hung diu ahi. Amaho chu mihem lum leh thih lukhuh kikhuh pasal ho toh nakim vel jouse pan mun ahin kisem diu ahi. Chule keiman nangma ama khut a chu na engbol diuva kapeh doh a chutia chu amahon alungdei dei uva nabol thei diu ahi.
25 Jag skall låta min nitälskan gå över dig, så att de fara grymt fram mot dig; de skola skära av dig näsa och öron, och de som bliva kvar av dig skola falla för svärd. Man skall föra bort dina söner och döttrar, och vad som bliver kvar av dig skall förtäras av eld.
Keiman thangtom tah a kalung hanna chu kahin buhlah khuma hitia chu amahon khautah a nabol dingu ahi. Amahon nanah leh nabilkol atlhau vintin chuleh hichea konna hing doh ho chu chemajama kisat tel tel diu ahi. Chule nachateu chu songkulla hen dinga kikai mang uva nathil keuvu nadalhahsa jouseu chu kihal lhading ahi.
26 Man skall slita av dig dina kläder och taga ifrån dig dina härliga smycken.
Amahon napon hoitah tah hole nasong mantam ho chu nasutlhah peh dingu ahi.
27 Så skall jag göra slut på din skändlighet och på den otukt som du begynte öva i Egyptens land; och du skall icke mer lyfta upp dina ögon till dem och icke mer tänka på Egypten.
Hitia a hi keiman Egypt gam'a konna nahin kipohdoh najon lungput leh na noti chonna chu kasuh tang peh ding nahi. Hiche teng chuleh nangin hiche thilho vetna chu namit heidoh lou ding ahiloule Egypt gam'a naum phat laiho nanung geldoh kitlou ding ahitai.
28 Ty så säger Herren, HERREN: Se, jag vill giva dig till pris åt dem som du nu hatar, åt dem som din själ har vänt sig bort ifrån.
Hiche jeh a chu thaneitah Pakaiyin hiche thuhi asei ahi. Keiman namelma ho khutna kapeh doh teitei ding ahi. Nabol nom louho nanot thap ho.
29 Och de skola fara fram mot dig såsom fiender, och skola taga ifrån dig allt vad du har förvärvat och lämna dig naken och blottad; ja, din otuktiga blygd skall varda blottad, med din skändlighet och din otukt.
Amahon thet um tahtah a nabol uva nanei jouse nana lahpeh uva, nasaguoh keu le natahsa keuva ana dalhah diu ahi. Nanoti chonna jachat umtah chu vannoija kiphongdoh ding ahi.
30 Detta skall man göra dig, därför att du i otukt lopp efter hedningarna och orenade dig på deras eländiga avgudar.
Nangman hiche ho jouse hi namdang ho koma noti chonna nachon a, milim doi hou jouseuva nakisuhboh jeh a nangma chunga nakipoh lut khum ahi.
31 Du vandrade på din systers väg; därför skall jag sätta i din hand samma kalk som gavs åt henne.
Ajeh chu nangin nasopinu khonung najui jeh ahi. Amanun tijat kichatna dimset adonna khonna chu nang jong nada nacham louva kadon sah ding nahi.
32 Ja, så säger Herren, HERREN: Du skall nödgas dricka din systers kalk, så djup och så vid som den är, och den skall bringa dig åtlöje och smälek i fullt mått.
“Henge hiche hi thaneitah Pakai thusei ho chu ahi. Nangin tijat kichatna dimset khonna adon banga chu nadon ding ahi. Khon lentah leh thutah chu pampai naleh nuijat um dimset ahi.
33 Du skall bliva drucken och bliva full av bedrövelse, ty en ödeläggelsens och förödelsens kalk är din syster Samarias kalk.
Jukham nale lungnatna a dimin natin ajeh chu nakhon hi angong geija lungnatna jeng leh suhgentheina kisung dimset ahi. Hiche khon mama a chu nasopinu Samaria in adon ahi.
34 Du skall nödgas dricka ut den till sista droppen, ja ock slicka dess skärvor, och du skall sarga ditt bröst. Ty jag har talat, säger Herren, HERREN.
Nangin kichat tijatna dimset khon chu kang hella atogei nadon jou chutia chu nangin ahal hala nasuh chip a chuleh lung natah a naop nachup ding ahi. Keima thaneitah Pakaiyin kaseijesa ahi.
35 Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom du har förgätit mig och kastat mig bakom din rygg, därför måste du ock bära på din skändlighet och din otukt.
Chuleh nangin keima nei sumil in chuleh nei nungat e. Najon lungput leh na noti chonna konna hungsoh doh ho jouse chu nathoh ding ahi tia hiche thaneitah Pakai thusei ahi.
36 Och HERREN sade till mig: Du människobarn, vill du döma Ohola och Oholiba? Förehåll dem då deras styggelser.
Pakaiyin kahenga aseije. Mihem chapa nangin Oholah le Oholibah kidah dah um achonsetna ho jouse chunga themmona nachan sah ding ahi.
37 Ty de hava begått äktenskapsbrott, och blod låder vid deras händer. Ja, med sina eländiga avgudar hava de begått äktenskapsbrott; och till mat åt dem hava de offrat sina barn, dem som de hade fött åt mig.
Amanin jonthanhoi le toltha akop lhonin milim doi semthu hou jeh a jonga ahin, chule keija dinga ahinsa achate govam thilto ato jeh a tolthat hi ahi.
38 Därtill gjorde de mig detta: samma dag som de orenade min helgedom ohelgade de ock mina sabbater.
Hicheng chungchon in ka houin asuboh uvin chule ka cholngah nikho asukeh uve.
39 Ty samma dag som de slaktade sina barn åt de eländiga avgudarna gingo de in i min helgedom och ohelgade den. Se, sådant hava de gjort i mitt hus.
Achateu milim doi semthu hounan akatdoh nikho tah chun kitahsan tah leh hangsan tah in Pathen hou din ka houin sungah ahung lut un ahi. Amaho chu ahung lut in kahouin asuboh uve.
40 Än mer, de sände bud efter män som skulle komma fjärran ifrån; budbärare skickades till dem, och se, de kommo, de män för vilka du hade tvått dig och sminkat dina ögon och prytt dig med smycken.
Na ucha lhonin gamla tah a pasal ahung nadiuvin thupole ho asol hone. Chutia amaho ahung lhun phat uvin nang le nang naga kisil thengin, namit a mitlou nakinun, chule na song mantam hoipen in amaho dingin nakijem in ahi.
41 Och du satt på en härlig vilobädd, med ett dukat bord framför, och du hade där ställt fram min rökelse och min olja.
Pahcha jem hoitah a kijem touna sau hoipen chunga chun amaho toh natou khomin, chule ka gim namtwi leh kathao namtwisel ho chu dokhang chunga namasanga kathenam in ahi.
42 Sorglöst larm hördes därinne, och till de män ur hopen, som voro där, hämtade man ytterligare in dryckesbröder från öknen. Och dessa satte armband på kvinnornas armar och härliga kronor på deras huvuden.
Napindan sunga konin anneh khom bolla poh cheichui ho husan akijan ahi. Hiche munna chun gammang lah a kon jon lungputna dimset pasal ho leh jukham ho chun nakhut chau nabu peh un naluchunga lallukhuh nakhuh peh uve.
43 Då sade jag: "Skall hon, den utlevade, få hålla i med att begå äktenskapsbrott? Skall man alltjämt få bedriva otukt med henne, då hon är en sådan?"
Hichun keiman kaseijin, hitia hi amahon noti twitah leh thacholsa chu aluppi nom uleh luppi tauvinte kati.
44 Ty man gick in till henne, såsom man går in till en sköka; ja, så gick man in till Ohola och till Oholiba, de skändliga kvinnorna.
Chuleh hichu amahon abol'u chu ahin, hiche jum lam helou Oholah le Oholibah toh alumkhom tauve.
45 Men rättfärdiga man skola döma dem efter den lag som gäller för äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor; ty äktenskapsbryterskor äro de, och blod låder vid deras händer.
Amani ajonthan hoi naleh atolthana khopi u chu numei teni chung thuhi michonpha hon ahin tan dingu ahi.
46 Ja, så säger Herren, HERREN: Må man sammankalla en församling mot dem och prisgiva dem åt misshandling och plundring.
Tun thaneitah Pakai thusei hiche hi ahi. Amaho doudin sepai ho hin puijin lang chuleh kichatsah dingleh athil lahpeh dingin amaho khut ah pedoh in.
47 Och församlingen skall stena dem och hugga dem i stycken med svärd, och dräpa deras söner och döttrar, och bränna upp deras hus i eld.
Ajeh chu amelma teuvin songa aaseuva chule chemjama asatlih diu ahi. Achapa teule achanu teu satha a athapeh uva chule a in hou ahallhah peh dingu ahi.
48 Så skall jag göra slut på skändligheten i landet, och alla kvinnor må låta varna sig, så att de icke bedriva sådan skändlighet som I.
Hitia hi ajon thanhoi nauleh amilim doihou nau gamsunga kangah sah a chule hiche kathutan hi midang hon gitlouna lampia ache lou nadiuva kihilna khat hidinga kabol ahi.
49 Och man skall låta eder skändlighet komma över eder, och I skolen få bära på de synder I haven begått med edra eländiga avgudar; och I skolen förnimma att jag är Herren, HERREN.
Na noti chonna leh namilim doi hou nauhi bulhingsetna lethuhna kahin peh ding nahi. Henge gotna bulhingsetna nangin nathoh ding ahi. Hitia chu nangin keima hi thaneitah Pakai kahi ti nahin hetdoh ding ahi.
