Hesekiel 21
1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Hichun Pakaija kon hiche thuhi kahenga ahung lhunge:
2 Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Jerusalem och predika mot helgedomarna, ja, profetera mot Israels land.
“Mihem chapa, kiheiyin lang Jerusalem lang khu namai ngat in, chuleh Israelte amuntheng hou dounan gaothu seijin.
3 Och säg till Israels land: Så säger HERREN: Se, jag skall vända mig mot dig och draga ut mitt svärd ur skidan och utrota ur dig både rättfärdiga och ogudaktiga.
Amanu khu seipeh in, hichehi keima namelmapa Pakai thusei ahi, O Israel! Keiman namite michonphaho leh migilouho kibanga suhmangna dinga ka chemjam apaija konna kasadoh ding kon cha ahitai.
4 Ja, eftersom jag skall utrota ur dig både rättfärdiga och ogudaktiga, därför skall mitt svärd fara ut ur skidan och vända sig mot allt kött mellan söder och norr;
Henge, keiman michonpha le migilou ania kasat lhah ding ahi. Keiman lhanglang sanga patna sahlang chang geija agamsunga chengho jouse douna a kachemjam kasadoh ding ahi.
5 och allt kött skall förnimma att jag, HERREN, har dragit ut mitt svärd ur skidan; det skall icke mer stickas in igen.
Vannoi leisetna mijousen keima hi Pakai kahi ti ahetdoh diu ahi. Kachemjam hi kakhutna aume, atoh ding atoh chai masang sea apaija kinunghet kitlou ding ahi.
6 Men du, människobarn, må sucka, ja, du må sucka inför deras ögon, som om dina länder skulle brista sönder i din bittra smärta.
Mihem chapa, mihemte masanga khun kaploi loi jengin! Lunghanna nasatah leh lungthim pohkeh pum pumin amasanguva khun kap loiloi temin.
7 Och när de fråga dig: "Varför suckar du?", då skall du svara: "För ett olycksbud, som när det kommer, skall göra att alla hjärtan förfäras och alla händer sjunka ned och alla sinnen omtöcknas och alla knän bliva såsom vatten. Se, det kommer, ja, det fullbordas! säger Herren, HERREN."
Amahon ipi bolla kap loiloi jenga nahim tia nahindoh teng uleh tijat kichat umtah thuthang kajah jeh a kap loiloi kaji. Ahung guilhun teng lungchang tah tah ho jong kichat jol lhasoh diu, thahat jouse jong mang tante. Lhagao jouse kho helouvin umtante, khupbuh thahattah ho jong twinem in nem lhatante. Ahunga ahitai, lampi a ahunge” tin thaneitah Pakaiyin aseije.
8 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Hiti hin Pakaiyin kajah a thu ahin seijin:
9 Du människobarn, profetera och säg: Så säger HERREN: Säg: Ett svärd, ja, ett svärd har blivit vässt och har blivit fejat.
“Mihem chapa, mipite chu Pakaija hithu kiseihi pen; chemjam khat, chemjam khat akinol hemin chule akinol val tai.
10 Det har blivit vässt, för att det skall anställa ett slaktande; det har blivit fejat, för att det skall blixtra. Eller skola vi få fröjd därav? Fröjd av det som bliver ett tuktoris för min son, ett för vilket intet trä kan bestå!
Tijat umtah'a kisat teltel nadinga kinol hem ahi. Kolphe vahlap lap banga kinol val ahi. Tua hi nanui nahlai ding ham? Athatna noija nalhuh denna ho sang sanga gamchenga thahatjo ahi.
11 Nej, han har lämnat det till att fejas, för att det skall fattas i handen; svärdet har blivit vässt och fejat för att sättas i en dråpares hand.
Henge, chemjam chu tua hi kinol hema chuleh kinol valla ahitan; mithatpa gotsa kikoi ahitai.
12 Ropa och jämra dig, du människobarn, ty det drabbar mitt folk, det drabbar alla Israels hövdingar. De äro med mitt folk hemfallna åt svärdet; därför må du slå dig på länden.
Mihem chapa, kapdoh inlang chule peng loi loi jengin; lunghan lungnat val jeh in nakong kisot jengin, ijeh inem itile chemjam chun kamite leh alamkai ho asattel gam diu ahitan, mijouse thidiu ahitai.
13 Ty rannsakning har redan skett; huru skulle det då vara möjligt att riset icke drabbade, det ris för vilket intet kan bestå? säger Herren, HERREN.
Abonchauva patepna munna chu akoi diu ahi. Itobang phat gomkom anei nahlai ding ham rin thaneitah Pakaiyin aseije.
14 Men du, människobarn, profetera och slå händerna tillsammans; må svärdet fördubblas, ja, bliva såsom tre, må det bliva ett mordsvärd, ett mordsvärd jämväl för den störste, svärdet som drabbar dem från alla håll.
Mihem chapa, ama koma gaothu seijin, chule nakhut teni bangin. Chuti chun chemjam chu lan lang, chule nivei pei temin, thumvei chan geijin jong, kitoltha gimneitah umding vetsahna in, hiche kitolthana gimnei tah chun ningtinna konna amaho lam ahin maingat ding ahi.
15 Ja, för att deras hjärtan må försmälta av ångest, och för att många må falla, skall jag sända det blänkande svärdet mot alla deras portar. Ack, det är gjort likt en blixt, det är draget för att slakta!
Alung change chu kichat tijat in jollha jeng hen, ijeh inem itile kelkot jousea chemjam chu vallah lah jeng ding ahi. Kolphe bangin aval jap jap jengin chule kisat tel tel nadinga kinol val ahitai.
16 Hugg lös med all makt åt höger, måtta åt vänster, varthelst din egg kan bliva riktad.
O chemjam! Najet lang chu sat jeng temin, chule naveilang jong sat temin, hoilai hijongle nahithei theina, hoilai hijongle nanop nopna lailai sat jengin.
17 Också jag skall slå mina händer tillsammans och släcka min vrede. Jag, HERREN, har talat.
Keiman jong kakhut teni kabeh ding ahi. Chutia chu kalunghanna chimna dingin, kei Pakaiyin kaasei ahi.”
18 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Hichun Pakaija kon hiche thusei hi kahenga ahung lhunge:
19 Du människobarn, märk ut åt dig två vägar på vilka den babyloniske konungens svärd kan gå fram; låt båda gå ut från ett och samma land. Skär så ut en vägvisare, skär ut den för den plats där stadsvägarna skilja sig.
“Mihem chapa, Babylon lengpa chemjamin ahin jui ding chu lampi ni melchihna dingin map semin. Babylon te hungna ding lampi ni akisona lamka thomma chun melchihna khon khat tungin.
20 Märk ut såsom det håll dit svärdet kan gå dels Rabba i Ammons barns land, dels Juda med det befästa Jerusalem.
Lampi khat chu Ammon jotna chu akhopi Rabbah chule khat chu Judah gam leh kulpi kikai khum Jerusalem jonna ahung nadiu chu ahi.
21 Ty konungen i Babel står redan vid vägskälet där de båda vägarna begynna; han vill låta spå åt sig, han skakar pilarna, han rådfrågar sina husgudar, han ser på levern.
Babylon lengpa chu tua hi lamka thomma chu dinga ahin, Jerusalam abulu ding ham ahilouleh Rabbah abullu ding ham ti hetthei louvin aume. Aman adoithem ho chu akouvin phun asan sah e. Ama athalchang ho chu asanin, avetnan ahatdoh tai.
22 I sin högra hand får han då ut lotten "Jerusalem", för att han där skall sätta upp murbräckor, öppna sin mun till krigsrop, upphäva sin röst till härskri, för att han där skall sätta upp murbräckor mot portarna, kasta upp en vall och bygga en belägringsmur. --
Aphun akhut jetlam'a chun “Jerusalem lang jonna sepaihon kelkot suhchim nading thingtum lentah tah akichoi juva, athana diuva kholhang asap uva adelkhum nadiu aseije. Kulbang douna a kemsang adouva chule kaltou nading lampi asemtou diu ahi.
23 Detta synes dem vara en falsk spådom: de hava ju heliga eder. Men han uppväcker minnet av deras missgärning, och så ryckas de bort.
Jerusalem miten hiche phun kisan hi dihlou ahi tia agellu ahin, Babylonte toh kinopto na a asemjeh uva. Ahivangin Babylon lengpan mite ahin douding thu ahettoh sah in in ahi. Hitia chu alullu a chule atoupha ding ahi.
24 Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom I haven uppväckt minnet av eder missgärning i det att edra överträdelser hava blivit uppenbara, så att eder syndfullhet visar sig i allt vad I gören, ja, eftersom minnet av eder har blivit uppväckt, därför skolen I komma att med makt ryckas bort.
Hiche jeh a chu thaneitah Pakaiyin hiche thuhi asei ahi: avel vel in nachonsetna hole nathemmona nei geldoh sah jinge. Nangin hiche hiche ho chu seldoh ding beh nagopoi. Nathil bol jouse a nachonsetna ho chu mijousen amu jeng theidiu akilange. Hijeh a chu na ki engbolna ding phat chu hung lhunga ahitai.
25 Och du, dödsdömde, ogudaktige furste över Israel, du vilkens dag kommer, när din missgärning har nått sin gräns,
O nangho danbei leh gitlouna Israel leng chapate nangho chungchang ngaitona achaina nikho chu hilai ahitai.”
26 så säger Herren, HERREN: Tag av dig huvudbindeln, lyft av dig kronan. Det som nu är skall icke förbliva vad det är; vad lågt är skall upphöjas, och vad högt är skall förödmjukas.
Hiche hi thaneitah pakai thusei chu ahi: “Nasong mantam Lallukhuh chu ladoh tan, ajeh chu danlui chengse kikhel soh ahitai. Tua hi minoinung chu kichoisanga chule mithahat chu kiloi lhading ahi.
27 Omstörtas, omstörtas, omstörtas skall detta av mig; också detta skall vara utan bestånd, till dess han kommer, som har rätt därtill, den som jag har givit det åt.
Manthahna! Manthahna! Keiman lenggam chu kasuh mangtei tei ding ahi. Chule thutan ding dihtah pachu ahung kilah kahsea avela kitung doh kit louhel ding ahi. Hiche teng chuleh amapa khutna kapeh doh ding ahi.
28 Och du, människobarn, profetera Och såg: Så säger Herren, HERREN om Ammons barn och om deras smädelser: Säg: Ett svärd, ja, ett svärd är draget, det är fejat för att slakta för att varda mättat och för att blixtra,
Chule tun, Mihem chapa, Amon mite le ami isahlou nau chungchang gaothu seijin. Thaneitah Pakaija kon hiche thuhi pen: “Chemjam khat, chemjam khat, nangma kisattel jeng nadingin dodoh san akikoi tai, suhmang nadingin akinot valtai, kolphe banga vah lap lap in!
29 mitt under det att man skådar åt dig falska profetsyner och spår åt dig lögnaktiga spådomar om att du skall sättas på de dödsdömda ogudaktigas hals, vilkas dag kommer, när missgärningen har nått sin gräns.
Nathemgao houvin gaothil muna alhem napeh jiu ahi, chule navang san ji houvin jong ajou jou aseijiu ahi. Chemjam chu migiloute ngong changa chiding ahi, ajeh chu nachung chang thu kitan chai nading nikho chu hunga ahitai.
30 Må det stickas i skidan igen. I den trakt där du är skapad, i det land varifrån du stammar, där skall jag döma dig.
Tunna chemjam chu apaija henglut kittan, napen nagam chu nangma gam mong mong ahi ding jeh chun na chunga thutanna kahin lhut khum ding ahi.
31 Jag skall Utgjuta min vrede över dig, jag skall mot dig blåsa upp min förgrymmelses eld; och jag skall giva dig till pris åt vilda människor, åt män som äro mästare i att fördärva.
Kalungsatna keiman nachunga kahin sunkhum ding nahi chule kalung han meikou kahin semkhum diu nahi. Keiman mi khanseho mi suhmang a them ho khutna kapeh doh ding nahi.
32 Du skall bliva till mat åt elden, ditt blod skall flyta i landet; ingen skall mer tänka på dig. Ty jag, HERREN, har talat.
Nangma chu meiya ti ding thinga napan ding ahi. Chule nathisan chu nangma gam leiset mama a kithethang sing ahi. Nangma geldoh kit louhel dinga na kitheh ngim ding ahi. Thusimbu a konna jong nangma kihet jingna mang ding ahi, ajeh chu keima Pakaiyin kaseidoh sa ahi.
