Hesekiel 16
1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
BAWIPA e lawk teh kai koe bout a pha.
2 Du människobarn, förehåll Jerusalem dess styggelser
Tami capa, Jerusalem panuet a thonae hah panuek sak nateh ahni koevah,
3 och säg: Så säger Herren, HERREN till Jerusalem: Från Kanaans land stammar du, och där är du född; din fader var en amoré och din moder en hetitisk kvinna.
Bawipa Jehovah ni Jerusalem koe hettelah a dei. Na khenae hoi na tâconae ram teh Kanaan taminaw e ram doeh. Na pa teh Amor tami lah ao teh na manu teh Hit tami doeh.
4 Och vid din födelse gick det så till. När du föddes, skar ingen av din navelsträng, och du blev icke rentvagen med vatten, ej heller ingniden med salt och lindad.
Na tâco nah apinihai na thunrui a awh hoeh. Thoung sak hanelah tui dawk hai na pâhluk awh hoeh. Palawi hai na hluk awh hoeh. Kabethueplah hni hoi hoi hai na kayo e hai nahoeh.
5 Ingen såg på dig med så mycken ömkan, att han villa göra något sådant med dig eller visa dig någon misskund, utan man kastade ut dig på öppna fältet den dag du föddes; så ringa aktade man ditt liv.
Pahren hanelah na lathueng hete hnonaw ka sak hanelah, apie mit ni hai na pahren hoeh, vaipuen vah tâkhawng e lah na o. Bangkongtetpawiteh, na khe na hnin hoi panuet e lah na o.
6 Då gick jag förbi där du låg och fick se dig sprattla i ditt blod, och jag sade till dig: "Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod." Ja, jag sade till dig: "Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod;
Nang koe ka tho navah, thi hoi puk na kâkaawk e ka hmu navah, hring loe ka ti, nang teh thi dawk na o lahun nah kai ni ka dei.
7 ja, jag skall föröka dig till många tusen, såsom växterna äro på marken." Och du sköt upp och blev stor och mycket fager; dina bröst hade höjt sig, och ditt hår hade växt, men du var ännu naken och blottad.
Phokung patetlah na roung sak teh, nang teh pou na len sak e, kamcu meikahawi e hoi na kawi. Na sanu a roung teh na tak dawk hai a muen a tho. Hateiteh khohna tawn laipalah caici lah na o.
8 Då gick jag åter förbi där du var och fick se att din tid var inne, din älskogstid; och jag bredde min mantel över dig och betäckte din blygd. Och så gav jag dig min ed och ingick förbund med dig, säger Herren, HERREN, och du blev min.
Nang koe ka tho nah na khet toteh, nange na tueng teh pahrennae tueng lah ao teh, kaie hni ka kadai teh caici lah na onae hah ka ramuk. Thoe hai na bo teh nang hoi lawkkamnae ka sak e lahoi, nang teh kaie ka yu lah na o telah Bawipa Jehovah ni a dei.
9 Och jag tvådde dig med vatten och sköljde blodet av dig, och smorde dig med olja,
Tui hoi na pâsu teh na thipaling teh kathoungcalah ka pâsu teh satui na hluk.
10 och klädde på dig brokigt vävda kläder och satte på dig skor av tahasskinn och en huvudbindel av fint linne och en slöja av silke.
Pathoupnae hni hoi na pathoup teh, a pho phukaawm hoi na khokkhawm na khawm sak, loukloukkaang e hni na kâkhu sak.
11 Och jag prydde dig med smycken: jag satte armband på dina armar och en kedja om din hals,
Pathoupnae hoi na pathoup teh na kut dawk kuthrawt, na lahuen dawkvah sui dingyin,
12 jag satte en ring i din näsa och örhängen i dina öron och en härlig krona på ditt huvud.
na hnawng dawk hnongpacap, na hnâ dawk hnâpacap, na lû dawk kahawipoung e suilukhung na kâmuk sak.
13 Så blev du prydd med guld och silver, och dina kläder voro av fint linne, av siden och av tyg i brokig vävnad. Fint mjöl, honung och olja fick du äta. Du blev övermåttan skön, och så vart du omsider en drottning.
Hottelah sui hoi ngun hoi pathoup e lah na o. Na khohna hai loukloukkaang e hni kahawipoung e carouk e hninaw doeh. Na ca hane bu teh tavai kanui hoi khoitui hoi satui doeh. Na kamcu, mei na hawi poung, siangpahrangnu lahoi na kuep doeh.
14 Och ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull, ty den var fullkomlig genom de härliga prydnader som jag hade satt på dig, säger Herren, HERREN.
Na meihawinae na miphunnaw koe a kamthang, ka bawilen nahanelah pathoup e lahoi kuepcingnae na tawn telah Bawipa Jehovah ni a dei.
15 Men du förlitade dig på din skönhet och bedrev otukt, sedan du nu hade fått sådant rykte; du slösade din otukt på var och en som gick där fram: det vore ju något för honom.
Hateiteh, na meihawinae ekvoi na kâoup dawkvah, na min kamthangnae teh na kâyonae lah na hno. Ka cet kaawm e naw koe na kâyonae na pâpho teh, tongpa pueng ni tha a kâla awh.
16 Och du tog dina kläder och gjorde dig med dem brokiga offerhöjder och bedrev på dessa otukt, sådana gärningar som eljest aldrig någonsin hava förekommit, ej heller mer skola göras.
Na khohna na rading teh hmuenrasang hah nama hanelah na pathoup. Hawvah, na kâyo. Het patetlae heh bout awm boi mahoeh toe.
17 Och du tog dina härliga smycken, det guld och silver som jag hade givit dig, och gjorde dig så mansbilder, med vilka du bedrev otukt.
Kaie sui hoi ngun hnopai kahawi kahawi na poe e na la teh, tongpa meikaphawk sak nahanelah na hno teh na kâyo.
18 Och du tog dina brokigt vävda kläder och höljde dem i dessa; och min olja och min rökelse satte du fram för dem.
A meikahawi e na khohna hah na la teh, ahnimouh hah na kâkhu sak. Kaie satui hoi hmuitui hah a hmalah vah na pâhung.
19 Och det bröd som jag hade givit dig -- ty fint mjöl, olja och honung hade jag ju låtit dig få att äta -- detta satte du fram för dem till en välbehaglig lukt; ja, därhän kom det, säger Herren, HERREN.
Kai ni na poe e vaiyei hoi tavai kahawi e hoi satui hoi khoitui ouk na kawknae hah, hmuitui hanelah a hmalah na pâhung pouh teh, hettelah na toung vai yaw khe, telah Bawipa Jehovah ni a dei.
20 Och du tog dina söner och döttrar, dem som du hade fött åt mig, och offrade dessa åt dem till spis. Var det då icke nog att du bedrev otukt?
Hothloilah, na canu capa na khe pouh e hah ahnimouh koe thuengnae koung hno hanelah na poe, na kâyonae heh rumram nahoeh.
21 Skulle du också slakta mina söner och giva dem till pris såsom offer åt dessa?
Ka canaw na thei teh, hmai hoi thueng hanelah ahnimouh koe na poe e naw hah,
22 Och vid alla dina styggelser och din otukt tänkte du icke på din ungdoms dagar, då du var naken och blottad och låg där sprattlande i ditt blod.
panuet na thonae hoi na kâyonae naw pueng dawk na lung a mathoe lahun nae, caici lah na onae, thi puk na kâkaawk lahun nae hah na naw nah hoi na panuek hoeh mue toe.
23 Och sedan du hade bedrivit all denna ondska -- ve, ve dig! säger Herren, HERREN --
Na hawihoehnae naw a hnukkhu hettelah doeh. Lungmathoe hanlah ao telah Bawipa Jehovah ni a ti.
24 byggde du dig kummel och gjorde dig höjdaltaren på alla öppna platser.
Lamthung tangkuem meikaphawk bawknae hmuen na sak, nama na kâyo nahane im na sak.
25 I alla gathörn byggde du dig höjd altaren och lät din skönhet skända och spärrade ut benen åt alla som gingo där fram; ja, du bedrev mycken otukt.
Lamthung kâracutnae koe pueng vah, kâyonae im na sak, na meihawinae teh panuettho lah na coung sak. Ka cet kaawm pueng koe na kâpoe teh na kâyonae teh hoe a pap.
26 Du bedrev otukt med egyptierna, dina grannar med det stora köttet, ja, mycken otukt till att förtörna mig.
Izip tami na imri koevah, na kâyo teh, ka lungkhuek nahanelah na kâyonae na nut sak.
27 Men se, då uträckte jag min hand mot dig och minskade ditt underhåll och gav dig till pris åt dina fiender, filistéernas döttrar, som blygdes över ditt skändliga väsende.
Hatdawkvah, khenhaw! na lathueng vah ka kut ka dâw teh, ouk na ca boi e bu ka youn sak teh, nang ka maithoe e Filistin tami napui na kâyonae na kayakkhai e poung koe, a ngaithaithue na sak hanelah na poe.
28 Men sedan bedrev du otukt med assyrierna, ty du hade ännu icke blivit mätt; ja, du bedrev otukt med dem och blev ändå icke mätt.
Assirianaw koehai na kâyo teh, a khout toe tie hai na panuek hoeh.
29 Du gick med din otukt ända bort till krämarlandet, kaldéernas land; men icke ens så blev du mätt.
Kanaan ram Khaldeannaw koe vah na kâyonae bout na nut sak teh, na khout kalawn hoeh.
30 Huru älskogskrankt var icke ditt hjärta, säger Herren, HERREN, eftersom du gjorde allt detta, sådana gärningar som allenast den fräckaste sköka kan göra.
Na lungthin banghloimaw a kamko. Na kâroekâkhawinae dawk a lung ka patak e napui patetlah hno na kâyo telah Bawipa Jehovah ni a ti.
31 Med dina döttrar uppförde du åt dig kummel i alla gathörn och höjdaltaren på alla öppna platser. Men däri var du olik andra skökor, att du försmådde skökolön,
Lam a kâcunae koe pueng tami pawpnae rim hah na sak teh, lamsalun tangkuem koe e kâkaawknae hmuen na sak e naw dawkvah aphu na hei hoeh dawkvah, kâyawt e lah na awm hoeh toe.
32 du äktenskapsbryterska, som i stället för den man du hade tog andra män till dig.
Thoundoun alouke hoi ka ip e napui, vanaw hlak tami alouke ka ngaihnawn e napuinaw,
33 Åt alla andra skökor måste man giva skänker, men här var det du som gav skänker åt alla dina älskare och mutade dem, för att de skulle komma till dig från alla håll och bedriva otukt med dig.
tongpa ni kâyawt e napui koe aphu ouk a poe awh. Nang ni teh na ka ngai e koe doeh letlang na poe. Ram tangkuem hoi a tho awh teh, na ikhai nahanelah nama ni ouk na pasawt.
34 Så gjorde du vid din otukt tvärt emot vad andra kvinnor göra; efter dig lopp ingen för att bedriva otukt, men du gav skökolön, utan att själv få någon skökolön; du gjorde tvärt emot andra.
Na kâyonae dawk apinihai na pâtam hoeh e hah, kâyawt e alouke hoi na kâvanhoehnae doeh. Apinihai aphu na poe awh hoeh niteh, nang ni law dai na poe e hah kâvanhoehnae doeh.
35 Hör därför HERRENS ord, du sköka.
Hatdawkvah Oe kâyawt e napui, BAWIPA e lawk hah thai haw.
36 Så säger Herren, HERREN: Eftersom du har varit så frikostig med din skam och blottat din blygd i otukt med din älskare, därför, och för alla dina vederstyggliga eländiga avgudars skull och för dina söners blods skull, dina söners, som du gav åt dessa,
Bawipa Jehovah ni hettelah a dei, panuet na thonae teh, meikaphawknaw hoi, na kâyonae hoi, caici lah na onae kamnue sak e lahoi, ahnimouh koe na poe e na canaw e thipaling kecu dawkvah,
37 se, därför skall jag församla alla dina älskare, dem som du har varit till behag, ja, alla dem som du har älskat mer eller mindre; dem skall jag församla mot dig från alla håll och blotta din blygd inför dem, så att de få se all din blygd.
Khenhaw! na ka ipkhai e hoi na ka pahren e tami pueng, na ka maithoe e pueng hah ka pâkhueng han, nang koe ka thokhai vaiteh, caici lah na onae a hmu awh thai nahan, ahnimouh koe caici lah na onae hah kamnue sak han.
38 Och jag skall döma dig efter den lag som gäller för äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor, och skall låta dig bliva ett blodigt offer för min vrede och nitälskan.
Hahoi napui a vâ a kapek teh, mae canaw thipaling palawngnae kong dawk lawk ouk ceng e patetlah nange kong heh lawkceng awh han, lungkhueknae hoi ka patawpoung e lungphuennae ka pha sak han.
39 Och jag skall giva dig i deras hand, och de skola slå ned dina kummel och bryta ned dina höjdaltaren, och slita av dig kläderna och taga ifrån dig dina härliga smycken och låta dig ligga naken och blottad.
Ahnimae kut dawk na poe vaiteh, na kâkaawknae ka raphoe han. Na hmuenrasangnaw ka rawp sak han. Na khohnanaw hah a rading awh vaiteh, a phukaawm e painapaitunnaw a la awh han, hni laipalah tak caici lah na hruek awh han.
40 Och de skola sammankalla en församling mot dig, och man skall stena dig och hugga sönder dig med svärd;
Tami moikapap a kaw vaiteh, ahnimouh ni talung hoi na dei awh han. Tahloi hoi na bouk awh han.
41 och dina hus skall man bränna upp i eld. Så skall man hålla dom över dig inför många kvinnors ögon. Och så skall jag göra slut på din otukt, och du skall icke mer kunna giva någon skökolön.
Nange im hah hmai hoi a sawi awh han. Napui moikapap a hmunae koe nange lathueng lawkcengnae a pha sak han. Na kâyonae teh ka pout sak vaiteh, nang teh ayânaw na hlai mahoeh toe.
42 Och jag skall släcka min vrede på dig, så att min nitälskan kan vika ifrån dig, och så att jag får ro och slipper att mer förtörnas.
Hottelah hoi ka lungkhueknae hah na lathueng vah ka kuepcalah ka kamnue sak han. Na dipmanae hai nangmouh koe hoi ka takhoe vaiteh, muengmueng ka o han, ka lungkhuek mahoeh toe.
43 Eftersom du icke tänkte på din ungdoms dagar, utan var avog mot mig i allt detta, se, därför skall också jag låta dina gärningar komma över ditt huvud, säger Herren, HERREN, på det att du icke mer må lägga sådan skändlighet till alla dina andra styggelser.
Na nawnae hnin hah na pahnim teh, hete hnonaw dawk rucatnae na poe dawkvah, khenhaw! na kâroenae patetlah na lathueng ka pha sak han, telah Bawipa Jehovah ni a dei. Hahoi panuet na thonae pueng thap sin hanelah, hete na kâyonae na sak mahoeh toe.
44 Se, alla som bruka ordspråk skola på dig tillämpa det ordspråket: "Sådan moder, sådan dotter."
Khenhaw! cingthuilawk kaduemca ka hno e pueng ni hete cingthuilawk hah a hno awh han, a canu ni a manu phek a la, tie hah.
45 Ja, du är din moders dotter, hennes som övergav sin man och sina barn; du är dina systrars syster deras som övergåvo sina män och sina barn; eder moder var en hetitisk kvinna och eder fader en amoré.
Na manu mae vâcanaw patenghai kapanuetkung, canu lah na o, hmaunawngha coungnae koe lah mae vâ hoi canaw kapanuetkung hmaunawngha lah na o. Na manu Hit tami doeh, napanaw hah Amornaw doeh.
46 Din större syster var Samaria med sina döttrar, hon som bodde norrut från dig; och din mindre syster, som bodde söderut från dig, var Sodom med sina döttrar.
Na tawncanu teh Samaria, nange avoilah kho ouk ka sak e hah ama hoi a canunaw hoi doeh. Na hmau na nawngha hoi aranglah kho ouk ka sak e hah teh Sodom hoi a canunaw doeh.
47 Men du nöjde dig icke med att vandra på deras vägar och att göra efter deras styggelser; inom kort bedrev du värre ting än de, på alla dina vägar.
A hring nuencang hah na tarawi hoeh eiteh, panuet a tho awh e patetlah na sak hoeh ei, na hring nathung e na payonpakainae naw pouk toteh, hothateh, dei hane kamcu hoeh.
48 Så sant jag lever, säger Herren, HERREN: din syster Sodom och hennes döttrar hava icke gjort vad du och dina döttrar haven gjort.
Kai ka hring e patetlah Bawipa Jehovah ni a dei, nang nama hoi na canaw ni a sak awh e heh, a hmaunawngha Sodom hoi a canu ni hai sak awh hoeh.
49 Se, detta var din syster Sodoms missgärning: fastän höghet, överflöd och tryggad ro hade blivit henne och hennes döttrar beskärd, understödde hon likväl icke den arme och fattige.
Na hmaunawngha Sodom a yonnae teh, hetnaw hah doeh, kâoupnae hoi king ka boum lah canae ama hoi a canunaw a nawmnae lah ao teh, tami ka roedeng hoi voutthoup e taminaw hah kabawm awh hoeh.
50 Tvärtom blevo de högfärdiga och bedrevo vad styggeligt var inför mig; därför försköt jag dem, när jag såg detta.
Kâoupnae poung e lah ao teh kaie kahma lah panuettho e hno kasakkungnaw doeh, hatdawkvah, ahawi ka tie patetlah kai ni ka raphoe toe.
51 Ej heller Samaria har syndat hälften så mycket som du. Du har gjort så många flera styggelser än dessa, att du genom alla de styggelser du har bedrivit har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.
Samaria nihai, nang ni na sak e yonnae a tangen boehai sak hoeh. Ahnimanaw hlak panuet ka thoe e hno hah na sak dawkvah, na hmaunawnghanaw e yon hah na kamnuek sak hoeh.
52 Så må också du nu bara din skam, du som nu kan lända dina systrar till ursäkt; ty därigenom att du har bedrivit ännu vederstyggligare synder än de, stå nu såsom rättfärdiga i jämförelse med dig. Ja, blygs och bär din skam över att du så har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.
Na hmaunawnghanaw kalanhnawn lah na kamnue sak dawkvah, nang nama roeroe ni na yeiraiponae teh na phu hanelah ao. Ahnimanaw hlak panuetthopounge hno hah hoe kapap lah na sak teh, na hawihoehnae kecu dawk, ahnimouh teh nangmanaw hlak vah a lan hnawn. Na hmaunawngha kalanhnawn lah na kamnuesaknae dawkvah, kayak poung e hoi yeiraiponae hah na coe han.
53 Därför skall jag ock åter upp rätta dem, Sodom med hennes döttrar och Samaria med hennes döttrar. Dig skall jag ock åter upprätta mitt ibland dem,
Hahoi, Sodom hoi a canu e hringnuen hoi ahnimouh hoi nangmae hringnuen hai ka thung han.
54 för att du må bära din skam och skämmas för allt vad du har gjort, och därmed bliva dem till tröst.
Ahnimouh han roumnae lah ouk na onae dawkvah, na sak e hnopueng kecu dawk na kayayeirai lah na o thai nahan,
55 Och med dina systrar skall så ske: Sodom och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro, och Samaria och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro Också du själv och dina döttrar skolen åter bliva vad I fordom voren.
Na hmaunawngha Sodom hoi a canunaw hoi Samaria hoi a canunaw hah, a hringnuen hmaloe e patetlah bout a hring awh vaiteh, nang hoi na canunaw hai, ahmaloe e na hringnae dawkvah, bout na hring awh han.
56 Men om du förr icke ens hördes nämna din syster Sodom, under din höghetstid,
Na hawihoehnae hmu hoehnahlan e, na bawilennae hnin dawkvah, na hmaunawngha Sodom teh a min kuekluek dei mahoeh namaw.
57 innan ännu din egen ondska hade blivit uppenbarad -- såsom den blev på den tid då du vart till smälek för Arams döttrar och för alla de kringboende filistéernas döttrar, som hånade dig på alla sidor --
Atuteh, Siria canu hoi atengpam e tami pueng Filistin canunaw nang teng e na ka panuikhainaw hoi puenghoi na kapathoenaw,
58 Så måste du nu själv bära på din skändlighet och dina styggelser, säger HERREN.
na kâyonae hoi panuet na thonae hah pou na kampu telah BAWIPA ni a ti.
59 Ty så säger Herren, HERREN: Jag har handlat med dig efter dina gärningar, ty du hade ju föraktat eden och brutit förbundet.
Bawipa Jehovah ni hettelah a dei. Lawkkam e hah tapuet teh, lawkkam e banglahai na noutna hoeh e patetlah na lathueng ka sak van han.
60 Men jag vill nu tänka på det förbund som jag slöt med dig i din ungdoms dagar, och upprätta med dig ett evigt förbund.
Hateiteh, na camo nah nang koe ka lawkkam e hah ka pahnim mahoeh, nang koe vah a yungyoe kangning e lawkkamnae ka sak han.
61 Då skall du tänka tillbaka på dina vägar och skämmas, när du får taga till dig dina systrar, de större jämte de mindre; ty jag skall giva dem åt dig till döttrar, dock icke för din trohet i förbundet.
Hottelah hmaunawnghanaw hah na coe awh navah, na lung a ang vaiteh, na kayakhai han. Bangkongtetpawiteh, nang koe lawk ka kam kecu dawk nahoeh niteh, ahnimouh teh a canu hanelah na poe han.
62 Men jag skall upprätta mitt förbund med dig, och du skall förnimma att jag är HERREN;
Nang koe ka lawkkam e ka cak sak vaiteh, BAWIPA lah ka o tie hah na panue awh han.
63 och så skall du tänka därpå och blygas, så att du av skam icke mer kan upplåta din mun, då när jag förlåter dig allt vad du har gjort, säger Herren, HERREN.
Nang ni ouk na sak boi e pueng yontha lah ao han. Ka lung a roum toteh, kai ni na pahnim mahoeh. Kayanae takinae hoi minhmai mathoe kecu dawk lawk ka dei laipalah, ka o han telah Bawipa Jehovah ni a ti.
