< Hesekiel 16 >
1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Hichun kahenga Pakai thusei achom khat ahung lhunge.
2 Du människobarn, förehåll Jerusalem dess styggelser
“Mihem chapa, Jerusalem hi kidah dah um achonsetna jeh chun kamai topin.
3 och säg: Så säger Herren, HERREN till Jerusalem: Från Kanaans land stammar du, och där är du född; din fader var en amoré och din moder en hetitisk kvinna.
Amanu chu thaneitah Pakaija kon hiche thu kasei hi pen. Nangma imacha nahipoi, Canaan mi mai mai bou nahi. Nagou chu Amor mi ahin, nanu chu Hit mi ahi.
4 Och vid din födelse gick det så till. När du föddes, skar ingen av din navelsträng, och du blev icke rentvagen med vatten, ej heller ingniden med salt och lindad.
Nahung pen nikho chun koima chan nakhoh sah pon, nalai jong ana kitan poi. Chule napenna pat silkhah lou hel nahi. Chi kinu a ponna kichun nahi.
5 Ingen såg på dig med så mycken ömkan, att han villa göra något sådant med dig eller visa dig någon misskund, utan man kastade ut dig på öppna fältet den dag du föddes; så ringa aktade man ditt liv.
Mihem khat chan jong nalai nat peh hih helluvin, koimachan nalungset poi. Koiman nadon poi. Nangma napen nikho chun dei umlou nahin, tollhang bohse panga kikoi nahin chule athi dinga kidalha nahi.
6 Då gick jag förbi där du låg och fick se dig sprattla i ditt blod, och jag sade till dig: "Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod." Ja, jag sade till dig: "Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod;
Ahinlah, keiman kahin pana a nangma kamun nathisan lah a kithopi ding beijin nakipeh lelen ahi. Nangma hitia nalup pet chun keiman hingin tin kaseije.
7 ja, jag skall föröka dig till många tusen, såsom växterna äro på marken." Och du sköt upp och blev stor och mycket fager; dina bröst hade höjt sig, och ditt hår hade växt, men du var ännu naken och blottad.
Keiman gamlah thingphung banga khangtou dingin kana kithopin ahi. Nangma nahung khang doh in songmantam hoitah nahung hitai. Na ang teini ahung kikhan lhittan, natahsa le na sam jong asao doh tai, ahin nangma sagoh keu nahi nalaije.
8 Då gick jag åter förbi där du var och fick se att din tid var inne, din älskogstid; och jag bredde min mantel över dig och betäckte din blygd. Och så gav jag dig min ed och ingick förbund med dig, säger Herren, HERREN, och du blev min.
Chule kahin jotpa kitphat in nangma kilungsetpi theijin nana khangdoh tai. Hijeh chun najamo khunan kasongkhol cholin kakhum tai. Chule nang toh kichenna dinga kakitepna jong kaphondoh a phat phapen chu keiman kasem ahi, tia thaneipen Pakaiyin kaseija hitia chu nangma keija nahung hi ahitai.
9 Och jag tvådde dig med vatten och sköljde blodet av dig, och smorde dig med olja,
Hichun keiman nangma kakisil gimna thisan ho kaki soplhah in thao namtwi kasun khumin nati chunga kanupeh in ahi.
10 och klädde på dig brokigt vävda kläder och satte på dig skor av tahasskinn och en huvudbindel av fint linne och en slöja av silke.
Keiman nangma tupat ponnem le lungponna kisem pon mantam, hoitah a ponjem kikhui kelcha vunna kisem kengchot kasepeh in ahi.
11 Och jag prydde dig med smycken: jag satte armband på dina armar och en kedja om din hals,
Dei umtah tah kijepna songmantam a kisem khi hoitah le chaokol
12 jag satte en ring i din näsa och örhängen i dina öron och en härlig krona på ditt huvud.
Nanah hom'a bu ding chaokol, nabilla ba ding bilba, chule nalu a khuh ding vetnom nom um lallukhuh ho kapen ahi.
13 Så blev du prydd med guld och silver, och dina kläder voro av fint linne, av siden och av tyg i brokig vävnad. Fint mjöl, honung och olja fick du äta. Du blev övermåttan skön, och så vart du omsider en drottning.
Hichun nangma sana le dangka in nakijem hoijin, naponsil ho chu tupat ponnem hoi tah a pahcha kikhong pah jengin nekivonne. Nangin an twipen pen changbong twitah, khoiju le olive thao nanen amasangin nahung melhoi doh tan ahi. Lengnu tio nabang tan chule hichu hi jong nahung hitai.
14 Och ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull, ty den var fullkomlig genom de härliga prydnader som jag hade satt på dig, säger Herren, HERREN.
Namel hoina jeh in chomkah louvin nahoina vannoija ahung kilhangdoh tai. Kaloupina kason peh in, nahoina kachamkim sah soh tai,” tin thanei tah Pakaiyin aseije.
15 Men du förlitade dig på din skönhet och bedrev otukt, sedan du nu hade fått sådant rykte; du slösade din otukt på var och en som gick där fram: det vore ju något för honom.
Ahinlah nangin naming than naleh nahoina chu nanga danin nagelle. Hijeh chun achele acahle jouse dingin natin napang tai. Namel hoina chu mijouse ngaichat ahung soh tan ahi.
16 Och du tog dina kläder och gjorde dig med dem brokiga offerhöjder och bedrev på dessa otukt, sådana gärningar som eljest aldrig någonsin hava förekommit, ej heller mer skola göras.
Ngailut thilpeh kapeh ho jouse milim doi ho jep hoinan nangin namang chan hiche mun nachun notin napange. Tahsan umlou lout ah a, hichu itidan a soh jeng theiham?
17 Och du tog dina härliga smycken, det guld och silver som jag hade givit dig, och gjorde dig så mansbilder, med vilka du bedrev otukt.
Keiman kapeh songmantam, sana, dangka a kijepna no mong mong chu pasal lim in semnan namangin, chule hiche chu nahouvin ahi. Hiche hi keima douna a jonthanhoi ahi.
18 Och du tog dina brokigt vävda kläder och höljde dem i dessa; och min olja och min rökelse satte du fram för dem.
Keiman kapeh pon hoitah a kikhong chu namilim doi nasil peh in ahi. Chutichun thao hoi dehsetna kisem ho le thil namtwi ho chu hiche ho houna chun namange.
19 Och det bröd som jag hade givit dig -- ty fint mjöl, olja och honung hade jag ju låtit dig få att äta -- detta satte du fram för dem till en välbehaglig lukt; ja, därhän kom det, säger Herren, HERREN.
Nalungin gah gel temin, deilhen tum changbong olive thao chuleh khoiju keiman nangma kapeh ho chu hiche milimdoi ho anga kilhainan namang jenge tin thaneitah Pakaiyin aseije.
20 Och du tog dina söner och döttrar, dem som du hade fött åt mig, och offrade dessa åt dem till spis. Var det då icke nog att du bedrev otukt?
Keima toh nahinsa nachate, nachapate leh nachanute chu napui mang jin na Pathen ho koma kithoinan namange. Nanoti chon jong chu phasetna hitalou ham?
21 Skulle du också slakta mina söner och giva dem till pris såsom offer åt dessa?
Milim doi ho houna a chu kacha teho jong nasat tel gam jeng ding ham?
22 Och vid alla dina styggelser och din otukt tänkte du icke på din ungdoms dagar, då du var naken och blottad och låg där sprattlande i ditt blod.
Jon thanhoi leh kidah dah um nachonset jinglai sung sese ahi masanglai peh a tollhanga sagoh keuva nalup leh nangma thisan lah a nakipeh peh lai chu khatvei beh jong nageldoh louhel jeng ham?
23 Och sedan du hade bedrivit all denna ondska -- ve, ve dig! säger Herren, HERREN --
Itobang tah a lung genthei na chun nanga hitam tin thaneitah Pakaiyin aseije. Nagitlouna dangho jouse belap dingin
24 byggde du dig kummel och gjorde dig höjdaltaren på alla öppna platser.
Pathen tahsan louho dingin muntheng nasan chule lamka thomtin nah milimdoi ho dingin maicham nasem peh e.
25 I alla gathörn byggde du dig höjd altaren och lät din skönhet skända och spärrade ut benen åt alla som gingo där fram; ja, du bedrev mycken otukt.
Lamkon tincheng ah nahoina nasuboh in, na noti chonna angahna bei chun nahin jotpa ho jouse komah nakitoh doh jeng ji'e.
26 Du bedrev otukt med egyptierna, dina grannar med det stora köttet, ja, mycken otukt till att förtörna mig.
Egypt mi jon lung puho chu na kilungsetpi ben, benatum neilouva nachon jing nachun neiphin lunghang hang jengin ahi.
27 Men se, då uträckte jag min hand mot dig och minskade ditt underhåll och gav dig till pris åt dina fiender, filistéernas döttrar, som blygdes över ditt skändliga väsende.
Hiche ho jeh a chu kakhut tuma kahinsah a chule nagamgi kasuh neo peh tai. Keiman melma Philistine ho khut na kapeh doh nahin, najon lung put umchan chun amaho jeng jong alung linglau vun ahi.
28 Men sedan bedrev du otukt med assyrierna, ty du hade ännu icke blivit mätt; ja, du bedrev otukt med dem och blev ändå icke mätt.
Syria miho jeng tojong nangma tah na noti chon jengin ahi. Nalung nachim nadinga kilungsetpi athah thah namu jou lou ding abange! Hitia na noti chon jeng vang chun nalung nachim deh hih laiye.
29 Du gick med din otukt ända bort till krämarlandet, kaldéernas land; men icke ens så blev du mätt.
Kilungsetpi belapna ding Babylon mite jong chu nakol chuh chuh jenge. Ahinlah nalung nachim deh hih laiye.
30 Huru älskogskrankt var icke ditt hjärta, säger Herren, HERREN, eftersom du gjorde allt detta, sådana gärningar som allenast den fräckaste sköka kan göra.
Jum lam helou hella na noti chonna nachon naho jouse itobang tah lung natna nanei jeng hitam tin thanei tah Pakaiyin aseije.
31 Med dina döttrar uppförde du åt dig kummel i alla gathörn och höjdaltaren på alla öppna platser. Men däri var du olik andra skökor, att du försmådde skökolön,
Nangin lamkon tina Pathen tahsan louho muntheng nasah peh in chule na milim doi ho dingin ningtin maicham nasem peh e. adih tah in noti ho sangin jong nakhoh jon chonsetna nangaichat beh she jeh in najon piho koma jong thilpeh nala jipoi.
32 du äktenskapsbryterska, som i stället för den man du hade tog andra män till dig.
Henge, nanghi naji tahbeh pa sangin jong het phah lou miho jong ji numei nahi.
33 Åt alla andra skökor måste man giva skänker, men här var det du som gav skänker åt alla dina älskare och mutade dem, för att de skulle komma till dig från alla håll och bedriva otukt med dig.
Noti hon a noti chonman akilah jiuvin, ahin nangma nachuti poi. Nakidei piho chu ahung uva nahung jonpi ding midang ahin puina dingun thilpeh nape jon ahi.
34 Så gjorde du vid din otukt tvärt emot vad andra kvinnor göra; efter dig lopp ingen för att bedriva otukt, men du gav skökolön, utan att själv få någon skökolön; du gjorde tvärt emot andra.
Hijeh chun noti danga ho sangin nachom hel jenge. Nadei ho chun napeh diu khellin nangin nape jon ahi.
35 Hör därför HERRENS ord, du sköka.
Hijeh chun nang noti nu Pakaija kon thu kisei hi ngaijin.
36 Så säger Herren, HERREN: Eftersom du har varit så frikostig med din skam och blottat din blygd i otukt med din älskare, därför, och för alla dina vederstyggliga eländiga avgudars skull och för dina söners blods skull, dina söners, som du gav åt dessa,
Hichehi thaneitah Pakai thusei chu ahi. Natahsa ngaichat twisunna nasun lhah jenga chule nadeichat ho jouse toh na noti chon nau naphon jah jenga, chule kidah dah um namilim doi ho nahouna jeh, chujongleh na pathen ho houna a nachate satha banga nasattel jeng jeh chun
37 se, därför skall jag församla alla dina älskare, dem som du har varit till behag, ja, alla dem som du har älskat mer eller mindre; dem skall jag församla mot dig från alla håll och blotta din blygd inför dem, så att de få se all din blygd.
Hitia hi keiman kahin bol ding ahi. Nadeichatna nachonsetpi ho jouse chu keiman kahin khop khoma, nadeichat ho hihen nahot ho hijong leh keiman amaho masanga nasagoh keuva kakoija amahon navet dingu ahi.
38 Och jag skall döma dig efter den lag som gäller för äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor, och skall låta dig bliva ett blodigt offer för min vrede och nitälskan.
Natoltah jeh leh na jonthanhoi jeh a keiman kahin engbolla kalung hanna nasatah a chu na thisanna kahin tom jol ding nahi.
39 Och jag skall giva dig i deras hand, och de skola slå ned dina kummel och bryta ned dina höjdaltaren, och slita av dig kläderna och taga ifrån dig dina härliga smycken och låta dig ligga naken och blottad.
Nadeichat namtin vaipi ho koma kahin pehdoh a hitia chu amahon nahin suhmang dingu ahi. Amahon tahsanlou ho muntheng ho chule namilim doi ho dunga namaicham sem ho chu ahin hochim diu ahi. Amahon navon asutlhah uva nakijepna ahoilai jouse akilah uva napumcha keija sagoh keuva nadalhah dingu ahi.
40 Och de skola sammankalla en församling mot dig, och man skall stena dig och hugga sönder dig med svärd;
Nangma hi songa selih ding leh chemjama sat tel dinga nakan chom uva mipi lah a nahin puilut dingu ahi.
41 och dina hus skall man bränna upp i eld. Så skall man hålla dom över dig inför många kvinnors ögon. Och så skall jag göra slut på din otukt, och du skall icke mer kunna giva någon skökolön.
Amahon naguho ahal vamuva chule numei tamtah ho maichanga nahin engbol diu ahi. Keiman na noti chonna kasuh tanga chule nadeichat ho sum napeh ji chu kaki chaisah ding ahi.
42 Och jag skall släcka min vrede på dig, så att min nitälskan kan vika ifrån dig, och så att jag får ro och slipper att mer förtörnas.
Hitia chu kalung hanna nasatah chu keiman kahin man chaija chule nachunga kalungsatna nasatah chu hung dailha ding ahi. Keima kaum thima nachunga kalung han kit tah lou ding ahi.
43 Eftersom du icke tänkte på din ungdoms dagar, utan var avog mot mig i allt detta, se, därför skall också jag låta dina gärningar komma över ditt huvud, säger Herren, HERREN, på det att du icke mer må lägga sådan skändlighet till alla dina andra styggelser.
Hinlah, amasatah, nangin na khangdon lai nasuh mil jeh leh hitobang thil gillou nabol jeh a nei lung hansah ahin, keiman nachonsetna jouse dungjui a bulhingsetna lethuhna kapeh ding nahi tin thaneitah Pakaiyin aseije. Ijeh inem itile kidah dah um nachonset na ho chu huh na in nabelap jinge.
44 Se, alla som bruka ordspråk skola på dig tillämpa det ordspråket: "Sådan moder, sådan dotter."
Thuchih sem hon achanu jong anu keh ahi tin hin sei uvinte.
45 Ja, du är din moders dotter, hennes som övergav sin man och sina barn; du är dina systrars syster deras som övergåvo sina män och sina barn; eder moder var en hetitisk kvinna och eder fader en amoré.
Nanun ajipa leh achate ada banga nangin jong nabol ahi. Chule adihtah mongin nang jong nasopinu tobang nahi. Ijeh inem itile amahon a inneipu te le achateo ija aselou jeh u ahi. Atah beh in nanu chu Hit mi ahin, napa chu Amor mi ahi.
46 Din större syster var Samaria med sina döttrar, hon som bodde norrut från dig; och din mindre syster, som bodde söderut från dig, var Sodom med sina döttrar.
Nanu chu Samaria ahin, achanute toh sahlang kaijah aching uve. Nanaonu chu ahileh Sodom ahin achanute toh lhang lang kaija achenguve.
47 Men du nöjde dig icke med att vandra på deras vägar och att göra efter deras styggelser; inom kort bedrev du värre ting än de, på alla dina vägar.
Ahivangin ama chon bangin na chon sepoi. Dan kallin amaho sangin nahung masa jotai.
48 Så sant jag lever, säger Herren, HERREN: din syster Sodom och hennes döttrar hava icke gjort vad du och dina döttrar haven gjort.
Keima kahin lai sung sea nei tahsanun tin thanei tah Pakaiyin aseije. Sodom leh achanute hi nang leh nachanute gitlou tobang lom lom in agilou pouve.
49 Se, detta var din syster Sodoms missgärning: fastän höghet, överflöd och tryggad ro hade blivit henne och hennes döttrar beskärd, understödde hon likväl icke den arme och fattige.
Sodom chonsetna chu kiloupi sahna, neipap, chule thasetna ahin, mivaichate le migentheiten vang akot polam uvah genthei athoh uve.
50 Tvärtom blevo de högfärdiga och bedrevo vad styggeligt var inför mig; därför försköt jag dem, när jag såg detta.
Amanu chu akiloupi sah in chule kidah dah um chonsetna a akipelut in namu bangin amanu katheh mang tan ahi.
51 Ej heller Samaria har syndat hälften så mycket som du. Du har gjort så många flera styggelser än dessa, att du genom alla de styggelser du har bedrivit har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.
Samaria in jong nang chonset akeh kaht jat jong aboldoh hih naije. Nasopinu tenin aboldoh sang sanga tamjo kidah dah umtah nabol doh tan ahi. Nang toh tekha ding amahi achonpha jo dan in aum uve.
52 Så må också du nu bara din skam, du som nu kan lända dina systrar till ursäkt; ty därigenom att du har bedrivit ännu vederstyggligare synder än de, stå nu såsom rättfärdiga i jämförelse med dig. Ja, blygs och bär din skam över att du så har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.
Nachonsetna ho tijat umbehseh jeng ahijeh chun sopi teni hi chonpha jo asosah tan chule achonpha jo lhon tan ahi.
53 Därför skall jag ock åter upp rätta dem, Sodom med hennes döttrar och Samaria med hennes döttrar. Dig skall jag ock åter upprätta mitt ibland dem,
Ahinlah nikhat teng Sodom leh Samaria haosatna kasem phat peh kit lhon ding chule nang jong kasem phat kit ding nahi.
54 för att du må bära din skam och skämmas för allt vad du har gjort, och därmed bliva dem till tröst.
Hiteng chule nathilbol masaho jal'a najahcha tah tah a, ijeh inem itile nachonsetna ho toh tekah dinga chu hung phajo ding ahitai.
55 Och med dina systrar skall så ske: Sodom och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro, och Samaria och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro Också du själv och dina döttrar skolen åter bliva vad I fordom voren.
Henge, nasopi teni Sodom leh Samaria chule amite jouse kasem phat kit uva hiteng chule nang jong kasem phat kit ding nahi.
56 Men om du förr icke ens hördes nämna din syster Sodom, under din höghetstid,
Nakiletsah laiya chu Sodom nana musit lheh jenge.
57 innan ännu din egen ondska hade blivit uppenbarad -- såsom den blev på den tid då du vart till smälek för Arams döttrar och för alla de kringboende filistéernas döttrar, som hånade dig på alla sidor --
Ahinlah nagitlouna melsetah chu vannoi pumpia akiphong jal tan, Edom leh akimvella cheng jouse le Philistine te deimo chu nahitai.
58 Så måste du nu själv bära på din skändlighet och dina styggelser, säger HERREN.
Hiche hi najon lungputna le kidah dah umna chonsetna jeh a nahiti engbol na chu ahi tin Pakaiyin aseije.
59 Ty så säger Herren, HERREN: Jag har handlat med dig efter dina gärningar, ty du hade ju föraktat eden och brutit förbundet.
Tun hiche hi thaneitah Pakai thusei ahi. Naki hahselna le nakitepna nasuhkeh chule nathilbol doh dungjuija kana peh ding nahi.
60 Men jag vill nu tänka på det förbund som jag slöt med dig i din ungdoms dagar, och upprätta med dig ett evigt förbund.
Hiteng chule nakhang dong laiya kitepna kasem ho nahin geldoh a chuteng leh keimnan atonsotna ding kitepna khat kaphudoh kit ding ahi.
61 Då skall du tänka tillbaka på dina vägar och skämmas, när du får taga till dig dina systrar, de större jämte de mindre; ty jag skall giva dem åt dig till döttrar, dock icke för din trohet i förbundet.
Hitia chu nangin jachat pum puma nathilbol masaho nahin geldoh ding keiman nasopi teni Samaria le Sodom teni chu nakitep na a pang phalhon hih jong le nachanu tenia kasem peh ding nahi.
62 Men jag skall upprätta mitt förbund med dig, och du skall förnimma att jag är HERREN;
Chule keiman nang toh kaki tepna chu kaphu det ding, hitia chu nangin Pakai kahi nahin hetdoh ding ahi.
63 och så skall du tänka därpå och blygas, så att du av skam icke mer kan upplåta din mun, då när jag förlåter dig allt vad du har gjort, säger Herren, HERREN.
Keiman nathilbol masah ho kangaidam teng leh nachonset naho nahin geldoh a jachat jeh a nakam nakisip ding ahi tin thanei tah Pakaiyin aseije.