2 Mosebok 1
1 Och dessa äro namnen på Israels söner, som kommo till Egypten; med Jakob kommo de, var och en med sitt hus:
These are the names of the sons of Israel who came into Egypt with Jacob, each with his household:
2 Ruben, Simeon, Levi och Juda,
Reuben, Simeon, Levi, and Judah,
3 Isaskar, Sebulon och Benjamin,
Issachar, Zebulun, and Benjamin,
4 Dan och Naftali, Gad och Aser.
Dan, Naphtali, Gad, and Asher.
5 Tillsammans utgjorde de som hade utgått från Jakobs länd sjuttio personer; men Josef var redan förut i Egypten.
All the people who were descendants of Jacob were seventy in number. Joseph was already in Egypt.
6 Och Josef dog och alla hans bröder och hela det släktet.
Then Joseph, all his brothers, and all that generation died.
7 Men Israels barn voro fruktsamma och växte till och förökade sig och blevo övermåttan talrika, så att landet blev uppfyllt av dem.
The Israelites were fruitful, increased greatly in numbers, and became very strong; the land was filled with them.
8 Då uppstod en ny konung över Egypten, en som icke visste av Josef.
Now then a new king arose over Egypt, one who did not know about Joseph.
9 Och denne sade till sitt folk: "Se, Israels barns folk är oss för stort och mäktigt.
He said to his people, “Look, the Israelites are more numerous and stronger than we are.
10 Välan, låt oss då gå klokt till väga med dem; eljest kunde de ännu mer föröka sig; och om ett krig komme på, kunde de förena sig med våra fiender och begynna krig mot oss och sedan draga bort ur landet."
Come, let us deal with them wisely, otherwise they will continue to grow in numbers, and if war breaks out, they will join our enemies, fight against us, and leave the land.”
11 Alltså satte man arbetsfogdar över dem och förtryckte dem med trälarbeten. Och de måste bygga åt Farao förrådsstäder, Pitom och Raamses.
So they put taskmasters over them to oppress them with hard labor. The Israelites built store cities for Pharaoh: Pithom and Rameses.
12 Men ju mer man förtryckte dem, dess mer förökade de sig, och dess mer utbredde de sig, så att man begynte gruva sig för Israels barn.
But the more the Egyptians oppressed them, the more the Israelites increased in numbers and spread. So the Egyptians began to dread the Israelites.
13 Därför pålade egyptierna Israels barn ytterligare tvångsarbeten
The Egyptians made the Israelites work rigorously.
14 och förbittrade deras liv med hårt arbete på murbruk och tegel och med alla slags arbeten på marken korteligen, med tvångsarbeten av alla slag, som de läto dem utföra
They made their lives bitter with hard service with mortar and brick, and with all kinds of work in the fields. All their required work was hard.
15 Och konungen i Egypten talade till de hebreiska kvinnor -- den ena hette Sifra, den andra Pua -- som hjälpte barnaföderskorna,
Then the king of Egypt spoke to the Hebrew midwives; the name of the one was Shiphrah, and the other Puah.
16 han sade: "När I förlösen de hebreiska kvinnorna, så sen efter, då de föda: om det är ett gossebarn, så döden det; är det ett flickebarn, så må det leva."
He said, “When you assist the Hebrew women on the birthstool, observe when they give birth. If it is a son, then you must kill him; but if it is a daughter, then she may live.”
17 Men hjälpkvinnorna fruktade Gud och gjorde icke såsom konungen i Egypten hade sagt till dem, utan läto barnen leva.
But the midwives feared God and did not do as the king of Egypt ordered them; instead, they let the baby boys live.
18 Då kallade konungen i Egypten hjälpkvinnorna till sig och sade till dem: "Varför gören I så och låten barnen leva?"
The king of Egypt summoned the midwives and said to them, “Why have you done this, and let the baby boys live?”
19 Hjälpkvinnorna svarade Farao: "De hebreiska kvinnorna äro icke såsom de egyptiska. De äro kraftigare; förrän hjälpkvinnan kommer till dem, hava de fött."
The midwives answered Pharaoh, “The Hebrew women are not like the Egyptian women. They are vigorous and have finished giving birth before a midwife comes to them.”
20 Och Gud lät det gå väl för hjälpkvinnorna; och folket förökade sig och blev mycket talrikt.
God protected these midwives. The people increased in numbers and became very strong.
21 Eftersom hjälpkvinnorna fruktade Gud, lät han deras hus förkovras.
Because the midwives feared God, he gave them families.
22 Då bjöd Farao allt sitt folk och sade: "Alla nyfödda gossebarn- skolen I kasta i Nilfloden, men all flickebarn mån I låta leva."
Pharaoh ordered all his people, “You must throw every son that is born into the river, but every daughter you will let live.”
