2 Mosebok 35
1 Och Mose församlade Israels barns hela menighet och sade till dem: "Detta är vad HERREN har bjudit eder att göra:
Mose'n jong Israel insung abonchauvin a kou khom soh keiyin ajah'uva a seipeh in ahi. Hi chengse hi Pakaiyin nangho jouse jui ding in aseiyin ahi.
2 Sex dagar skall arbete göras, men på sjunde dagen skolen I hava helgdag, en HERRENS vilosabbat. Var och en som på den dagen gör något arbete skall dödas.
“Nanghon hapta sung'a tohthei chan na toh pan ding un ni gup na nei uvin, ni sagi lhinni hi nang ho dia nikho theng ahin, hiche nikhoa hi na kichol soh kei diu ahi. Ajeh chu Pakaiya dia thenso ahi tai, koi hile hiche nikhoa na tong chan chu thina chang jeng ding ahiye.”
3 I skolen icke tända upp eld på: sabbatsdagen, var I än ären bosatta.
“Cholngah nikhoa hi nangma insung cheh'a mei jong nati kong louhel ding'u ahi.”
4 Och Mose sade till Israels barns hela menighet: "Detta är vad HERREN har bjudit och sagt:
Chuin Mose'n Israel chate jouse heng'a a seipeh in, hiche hi Pakaiyin athupeh ahi:
5 Låten bland eder upptaga en gärd åt HERREN, så att var och en som har ett därtill villigt hjärta bär fram denna gård åt HERREN: guld, silver och koppar,
“Pakai henga na thilpeh diu chu nangma nei cheh chu dong khommu vin lang, ami chancheh in Pakai ding'a thilpeh na kat doh diu chu ki choi cheh'uvin. Pakai ding'a hongphal tah in hicheng hi pehen: sana le dangka chule sum eng,”
6 mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn och gethår,
“A engdum ahin, asan dup hichu hoitah'a kikhong hi ding; kelcha mul jaona hi ding ahiye.
7 rödfärgade vädurskinn, tahasskinn, akacieträ,
“A ki nam-sel kelngoi chal vun chule kelcha vun ahin thinggi thing jaona hi ding ahi.
8 olja till ljusstaken, kryddor till smörjelseoljan och till den välluktande rökelsen,
“Thaomei ding'a Olive thao hi ding; chule kinu ding thao namtui jong halnam thei thao twi jao cheh cheh ding ahi;
9 äntligen onyxstenar och infattningsstenar, till att användas för efoden och för bröstskölden.
“Songman tam, chule tun ding song jong konggah omphoa manchah ding jong ahi.
10 Och alla konstförfarna män bland eder må komma och förfärdiga allt vad HERREN har bjudit:
“Koi hile na lah uva khutthem na tong thei jouse hung'un. Tundoh ding'a Pakai thupeh chengse sauvin:
11 tabernaklet, dess täckelse och överdraget till detta, dess häktor, bräder, tvärstänger, stolpar och fotstycken,
“A ponbuh ding, a chung vum'a khu ding, athil manchah jouse jao nan, ajol le akhompi jouse jaona hiding ahi;
12 arken med dess stänger, nådastolen och den förlåt som skall hänga framför den,
“Thingkong chule aputna ding moljol teni jong; hepi touna, chule pon akhu khumna'a kimang jong hi ding ahiye;
13 bordet med dess stänger och alla dess tillbehör och skådebröden,
“Chule dokhang ahin amol jol ho jaona; manchah chengse le changlhah ki kat dohsa ho jaona hi ding ahi;
14 ljusstaken med dess tillbehör och dess lampor, oljan till ljusstaken,
“Meivah thaomei khom le aman chah chengse; chule Olive thao vahding jaona hi ding ahi.
15 rökelsealtaret med dess stänger, smörjelseoljan och den välluktande rökelsen, förhänget för ingången till tabernaklet,
Gimnam tui lhut na ding; chule amol jol chengse kinu ding; thaotwi le halnam thei thao twi chengse jong; chule houbuh a manchah ding pondal chengse jong hiding ahi.
16 brännoffersaltaret med tillhörande koppargaller, dess stänger och alla dess tillbehör, bäckenet med dess fotställning,
Pumgo thilto maicham; chule athil keo Jouse kisilna kong le atunna jong ahi;
17 omhängena till förgården, dess stolpar och fotstycken, förhänget för porten till förgården,
Amunna khai ding ho jong; akhailhah nading khom ho jaonan; chule kotbulla khai ding pon dal jong jaona hiding ahiye.
18 tabernaklets pluggar och förgårdens pluggar med deras streck,
Houbuh kilmat na ding ahom ho ahin, akhao jouse jong jao cheh ding ahi.
19 äntligen de stickade kläderna till tjänsten i helgedomen och prästen Arons andra heliga kläder, så ock hans söners prästkläder."
Muntheng'a manchah ding'a kikhong von jouse leh thempu kin bol'a apan teng ule aman chah diuva kikhong Aaron vontheng chengse ahin chule a chapate von chengse jong hi ding ahi.
20 Och Israels barns hela menighet gick sin väg bort ifrån Mose.
Chuin Israel insung pumpi'n Mose akon chun apotdoh tauvin ahi.
21 Sedan kommo de tillbaka, var och en som av sitt hjärta manades därtill; och var och en som hade en därtill villig ande bar fram en gärd åt HERREN till förfärdigande av uppenbarelsetältet och till allt arbete därvid och till de heliga kläderna.
Chule alungthim'ma ki tilkhou na nei chan le lhagaova hel doh chan chu ahung khom uvin, ki khopkhomna ponbuh sung'a manchah ding ahin, kin bolna'a manchah ding chule ki von'na athenga manchah ding abonchan Pakai heng'a ahin lhut taovin ahi.
22 De kommo, både män och kvinnor, och framburo, var och en efter sitt hjärtas villighet, spännen, örringar, fingerringar och halssmycken, alla slags klenoder av guld, var och en som kunde offra åt HERREN någon gåva av guld.
Numei le pasal ani gel'in ahung khom taovin ahi. Chuin heo jang ahin, khutjem, bilba, chaokol le sana'a ki sem thil jouse jong ahin choikhom soh kei uvin ahi. Ama ama michan cheh in sana thil peh jouse ahin choisoh kei uvin ahi.
23 Och var och en som hade i sin ägo mörkblått, purpurrött, rosenrött eller vitt garn eller gethår eller rödfärgade vädurskinn eller tahasskinn bar fram det.
Ama cham'a kipedoh chan chun hi chengse hi ahin choiyun ahi: pon dum, sandup, a sanpol, tupat pon, kelcha mul, kelngoi chal vun, kelcha vun chengse jong anei channu ahin choi khom soh kei uvin ahi.
24 Och var och en som kunde giva såsom gärd något av silver eller koppar bar fram sin gärd åt HERREN. Och var och en som hade i sin ägo akacieträ till förfärdigande av något slags arbete bar fram det.
Ami takip in Pakaiya thilpeh ding ama ama cheh'in ahin choiyuvin ahi. Chule ipi thil'a ki mang hi jong le Pakaiya din ahin choi khom soh kei un ahi.
25 Och alla konstförfarna kvinnor spunno med sina händer mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn och buro fram sin spånad;
Ajou chan in ama cheh khut themna tah'in pat akhong un, chu teng hiche pat kikhong jouse chu asan hihen asan dup hijong le asanpol jaonan tupat ponnem'ma hijong le ahin choi khomsoh keiyuvin ahi.
26 och alla kvinnor som av sitt hjärta manades därtill och hade lärt konsten spunno gethår.
Numei ho jouse lah'a alung sung'a konna kipiehdohna nei channa chun kelcha mul'a kon'in abol cheh uvin ahi.
27 Och hövdingarna buro fram onyxstenar och infattningsstenar, till att användas för efoden och för bröstskölden,
Japi lamkaija pang chengse'n jong konggah ding le omphoa beh ding'in songman tam jatchom cheh ahin choi khom uvin ahi.
28 vidare kryddor och olja, till att användas för ljusstaken och smörjelseoljan och den välluktande rökelsen.
Chule ama hon gim namtui ahin, meivah'a pang ding thaotwi ahin, kinu ding thaotwi chule gimnam tuiya halnam thei jong ahin choi khom uve.
29 Var och en av Israels barn, man eller kvinna, vilkens hjärta var villigt att bära fram något till förfärdigande av allt det som HERREN genom Mose hade bjudit att man skulle göra, bar fram sin frivilliga gåva åt HERREN.
“Isreal chate lah'a numei ahin chule pasal ahin, Pakaiyin Mose heng'a a thupeh bang in bol inge tia a lungthim ma kon na ki tilkhouna nei channa chu Pakai heng'a ki pah le thanom tah in ipi hijong le apeh nom chan'u chu ahin choi khom uvin ahi.”
30 och Mose sade till Israels barn: "Sen, HERREN har kallat och nämnt Besalel, son till Uri, son till Hur, av Juda stam;
Chuin Mose'n Israel mite heng'a aseijin. “Juda phung'a kon Hur chapa Bezalel chu Pakaiyin alheng dohtan ahi.
31 och han har uppfyllt honom med Guds Ande, med vishet, med förstånd och kunskap och med allt slags slöjdskicklighet,
Pakaiyin Bezalel chu Pathen lhagao adimset sah jeng tan, amapa jong Chihna, le lung thim hat tah thil bol thei tah ahung hidoh tan ahi.”
32 både till att tänka ut konstarbeten och till att arbeta i guld, silver och koppar,
“Amapa chu thil jep dan jong them tah, sana le dangka jaonan thil ijakai sem dan jong amacham'in ahin he doh theiyin ahi.”
33 till att smida stenar för infattning: och till att snida i trä, korteligen, till att utföra alla slags konstarbeten.
“A mapa chun tun ding song tam tah a sem in, thing jong ajat jat in ajem theiyin, khutthem na jouse achang theiyin ahi.”
34 Åt honom och åt Oholiab, Ahisamaks son, av Dans stam, har han ock givit förmåga att undervisa andra.
“Pakaiyin Bezalel chule Dan phungkai akon'in Ahismach chapa Oholiab ahin, ani tah lhon'in mijouse kihil nathei ding'in asem doh lhon tan ahi.”
35 Han har uppfyllt deras hjärtan med vishet till att utföra alla slags snideriarbeten och konstvävnader och brokiga vävnader av mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn, så ock andra vävnader, korteligen, alla slags arbeten och särskilt konstvävnadsarbeten.
“Pakaiyin Amani chu natoh ijakai thepna ape lhon tan ahile, thilsem themna neijin, thembol in apang lhon in, thil lim gon dan jong, pon jep pol dan jong, a dum, asan pol, chule tupat pon bang khui themna jong apeh lhonna ahi. Bezalel le Oholiab in jong thil ijakai boltheina chu achang lhon tan ahi.”
