2 Mosebok 22

1 Om någon stjäl en oxe eller ett får och slaktar eller säljer djuret, så skall han giva fem oxar i ersättning för oxen, och fyra får för fåret.

When a man steals an ox or sheep, and has slaughtered it or sold it, he repays [with] five of the herd for the ox, and four of the flock for the sheep.

2 Ertappas tjuven vid inbrottet och bliver slagen till döds, så vilar ingen blodskuld på dråparen.

If in the breaking through, the thief is found, and he has been struck and has died, there is no blood for him;

3 Men hade solen gått upp, när de skedde, då är det blodskuld. Tjuven skall giva full ersättning; äger han intet, så skall han säljas, till gäldande av vad han har stulit.

if the sun has risen on him, blood [is] for him, he certainly repays; if he has nothing, then he has been sold for his theft;

4 Om det stulna djuret, det må vara oxe eller åsna eller får, påträffas levande i hans våld, skall han giva dubbel ersättning.

if the theft is certainly found alive in his hand, whether ox, or donkey, or sheep—he repays double.

5 Om någon låter avbeta en åker eller vingård, eller släpper sin boskap lös, så att denna betar på en annans åker, då skall han ersätta skadan med det bästa från sin åker och med det bästa från sin vingård.

When a man depastures a field or vineyard, and has sent out his beast, and it has pastured in the field of another, he repays [with] the best of his field, and the best of his vineyard.

6 Om eld kommer lös och fattar i törnhäckar, och därvid sädesskylar bliva uppbrända eller oskuren säd eller annat på åkern, så skall den som har vållat branden giva full ersättning.

When fire goes forth and has found thorns, and a stack, or the standing grain, or the field has been consumed, he who causes the burning certainly repays.

7 Om någon giver åt en annan penningar eller gods att förvara, och detta bliver stulet ur hans hus, så skall tjuven, om han ertappas, giva dubbel ersättning.

When a man gives silver or vessels to his neighbor to keep, and it has been stolen out of the man’s house; if the thief is found, he repays double.

8 Ertappas icke tjuven, då skall man föra husets ägare fram för Gud, på det att det må utrönas om han icke har förgripit sig på sin nästas tillhörighet.

If the thief is not found, then the master of the house has been brought near to God [to see] whether he has not put forth his hand against the work of his neighbor.

9 Om fråga uppstår angående orättrådigt tillgrepp -- det må gälla oxe eller åsna eller får eller kläder eller något annat som har förlorats -- och någon påstår att en orättrådighet verkligen har ägt rum, så skall båda parternas sak komma inför Gud. Den som Gud dömer skyldig, han skall ersätta den andre dubbelt.

For every matter of transgression, for ox, for donkey, for sheep, for raiment, for any lost thing of which it is said that it is his, the matter of them both comes to God; he whom God condemns repays double to his neighbor.

10 Om någon giver åt en annan i förvar en åsna eller en oxe eller ett får, eller vilket annat husdjur det vara må, och detta dör eller bliver skadat eller bortrövat, utan att någon ser det,

When a man gives to his neighbor a donkey, or ox, or sheep, or any beast to keep, and it has died, or has been hurt, or taken captive, [with] none seeing—

11 Så skall det dem emellan komma till en ed vid HERREN, för att det må utrönas om den ene icke har förgripit sig på den andres tillhörighet; denna ed skall ägaren antaga och den andre behöver icke giva någon ersättning.

an oath of YHWH is between them both, that he has not put forth his hand against the work of his neighbor, and its owner has accepted, and he does not repay;

12 Men om det har blivit bortstulet från honom, då skall han ersätta ägaren därför.

but if it is certainly stolen from him, he repays to its owner;

13 Har det blivit ihjälrivet, skall han föra fram det ihjälrivna djuret såsom bevis; han behöver då icke giva ersättning därför.

if it is certainly torn, he brings it in [as] a witness; he does not repay the torn thing.

14 Om någon lånar ett djur av en annan, och detta bliver skadat eller dör, och dess ägare därvid icke är tillstädes, så skall han giva full ersättning.

And when a man asks for [anything] from his neighbor, and it has been hurt or has died—its owner not being with it—he certainly repays;

15 Är dess ägare tillstädes, då behöver han icke giva ersättning. Var djuret lejt, då är legan ersättning.

if its owner [is] with it, he does not repay—if it [is] a hired thing, it has come for its hire.

16 Om någon förför en jungfru som icke är trolovad och lägrar henne, så skall han giva brudgåva för henne och taga henne till hustru.

And when a man entices a virgin who [is] not betrothed, and has lain with her, he certainly endows her to himself for a wife;

17 Vägrar hennes fader att giva henne åt honom, då skall han gälda en så stor penningsumma som man plägar giva i brudgåva för en jungfru.

if her father utterly refuses to give her to him, he weighs out money according to the dowry of virgins.

18 En trollkvinna skall du icke låta leva.

You do not keep a witch alive.

19 Var och en som beblandar sig med något djur skall straffas med döden.

Whoever lies with a beast is certainly put to death.

20 Den som offrar åt andra gudar än åt HERREN allena, han skall givas till spillo.

He who is sacrificing to a god, except to YHWH alone, is devoted.

21 En främling skall du icke förorätta eller förtrycka; I haven ju själva varit främlingar i Egyptens land.

And you do not oppress a sojourner, nor crush him, for you have been sojourners in the land of Egypt.

22 Änkor och faderlösa skolen I icke behandla illa.

You do not afflict any widow or orphan;

23 Behandlar du dem illa, så skall jag förvisso höra deras rop, när de ropa till mig;

if you really afflict him, surely if he cries to Me at all, I certainly hear his cry;

24 och min vrede skall upptändas, och jag skall dräpa eder med svärd; så att edra egna hustrur bliva änkor och edra barn faderlösa.

and My anger has burned, and I have slain you by the sword, and your wives have been widows, and your sons orphans.

25 Lånar du penningar åt någon fattig hos dig bland mitt folk, så skall du icke handla mot honom såsom en ockrare; I skolen icke pålägga honom någon ränta.

If you lend money [to] My poor people [who are] with you, you are not as a usurer to him; you do not lay usury on him;

26 Har du av din nästa tagit hans mantel i pant, så skall du giva den tillbaka åt honom, innan solen går ned;

if you take the garment of your neighbor in pledge at all, you return it to him during the going in of the sun:

27 den är ju det enda täcke han har, och med den skyler han sin kropp. Vad skall han eljest hava på sig, när han ligger och sover? Om han måste ropa till mig, så skall jag höra, ty jag är barmhärtig.

for it is his only covering, it [is] his garment for his skin; wherein does he lie down? And it has come to pass, when he cries to Me, that I have heard, for I [am] gracious.

28 Gud skall du icke häda, och över en hövding i ditt folk skall du icke uttala förbannelser.

You do not revile God, and you do not curse a prince among your people.

29 Av det som fyller din lada och av det som flyter ifrån din press skall du utan dröjsmål frambära din gåva. Den förstfödde bland dina söner skall du giva åt mig.

You do not delay your fullness and your liquids; you give the firstborn of your sons to Me;

30 På samma sätt skall du göra med dina fäkreatur och din småboskap. I sju dagar skola de stanna hos sina mödrar; på åttonde dagen skall du giva dem åt mig.

so you do to your ox [and] to your sheep; it is with its mother [for] seven days, on the eighth day you give it to Me.

31 Och I skolen vara mig ett heligt: folk; kött av ett djur som har blivit ihjälrivet på marken skolen I icke äta, åt hundarna skolen I kasta det.

And you are holy men to Me, and you do not eat flesh torn in the field, you cast it to a dog.