2 Mosebok 15

1 Då sjöngo Mose och Israels barn denna lovsång till HERRENS ära; de sade: "Jag vill sjunga till HERRENS ära, ty högt är han upphöjd. Häst och man störtade han i havet.

Hat navah, Mosi hoi Isarelnaw ni BAWIPA koe la a sak awh e teh, BAWIPA ni a lentoenae hoi a tâ dawkvah ama pholennae la sak awh sei. Marang hoi marangransanaw tuipui thung koung a tâkhawng toe.

2 HERREN är min starkhet och min lovsång, Och han blev mig till frälsning. Han är min Gud, jag vill ära honom, min faders Gud, jag vill upphöja honom.

BAWIPA teh ka thaonae hoi ka la lah ao. Ama teh na ka rungngangnae lah ao. Hote Cathut teh kai ni ka bawk e Cathut lah ao dawkvah, ka pholen han. Ka mintoenaw e Cathut lah ao dawkvah ka oup han.

3 HERREN är en stridsman, 'HERREN' är hans namn.

BAWIPA teh ransa lah ao. A min teh Jehovah doeh.

4 Faraos vagnar och härsmakt kastade han i havet, hans utvalda kämpar dränktes i Röda havet.

Faro siangpahrang e rangleng hoi a ransanaw teh tuipui dawk koung a tâkhawng. A rawi e bawinaw hai tuipui paling dawk koung a bo awh.

5 De övertäcktes av vattenmassor, sjönko i djupet såsom stenar.

Kadung poung e hmuen dawk muen a ramuk. Talung patetlah thung a bo awh.

6 Din högra hand, HERRE, du härlige och starke, din högra hand, HERRE, krossar fienden.

Oe BAWIPA, Aranglae na kut teh hnosakthainae hoi a lentoe teh, Oe BAWIPA, aranglae na kut ni tarannaw koung a raphoe.

7 Genom din stora höghet slår du ned dina motståndare; du släpper lös din förgrymmelse, den förtär dem såsom strå.

Nang na ka tarannaw hah na lentoenae naw hoi koung na tâkhawng. A lungkhueknae a patoun teh songnawng patetlah ahnimouh teh a kak.

8 För en fnysning av din näsa uppdämdes vattnen, böljorna reste sig och samlades hög, vattenmassorna stelnade i havets djup.

Na hnong dawk e kâha lahoi tui teh na kâcu sak teh, Kalawng e tui barukbaruk a phuen sak teh, tuipui thung kadung poung e tui hah a kamkak.

9 Fienden sade: 'Jag vill förfölja dem, hinna upp dem, jag vill utskifta byte, släcka min hämnd på dem; jag vill draga ut mitt svärd, min hand skall förgöra dem.'

Taran ni kai na pâlei han. ahnimouh ka pha han. Lawp e hno hah ka kârei vaiteh ahnimouh koe ka ngainae akuep han. Tahloi tabu dawk e ka rasa vaiteh, ka kut hoi ahnimouh teh koung ka thei han telah a dei.

10 Du andades på dem, då övertäckte dem havet; de sjönko såsom bly i de väldiga vattnen.

BAWIPA ni kahlî a hmu teh, tuipui ni ahnimouh muen a ramuk teh katha kaawm poung e tui dawk talung patetlah a bo awh.

11 Vilken bland gudar liknar dig, HERRE? Vem är dig lik, du härlige och helige, du fruktansvärde och högtlovade, du som gör under?

Oe BAWIPA, cathutnaw thung dawk nang patetlae Cathut apine kaawm. Thoungnae lahoi ka lentoe e, pholen nah, taki kaawm e, kângairu hno ka sak e, Nang hoi bang patet e cathut maw ka kâvan.

12 Du räckte ut din högra hand, då uppslukades de av jorden.

Aranglae kut na dâw nah ahnimouh teh talai ni koung a payawp.

13 Men du ledde med din nåd det folk du hade förlossat, du förde dem med din makt till din heliga boning.

Na taran e taminaw hah lungmanae lahoi na hrawi. Kathounge na onae hmuen koe tha onae lahoi na hrawi.

14 Folken hörde det och måste då darra, av ångest grepos Filisteens inbyggare.

Miphunnaw ni kamthang a thai awh vaiteh a taki awh han. Filistin khocanaw teh a lungpuen awh han.

15 Då förskräcktes Edoms furstar, Moabs hövdingar grepos av bävan, alla Kanaans inbyggare försmälte av ångest.

Edom kahrawikungnaw kângairunae, Moab ram e ransanaw teh pâyawnae, Kanaan khocanaw pueng teh lungpoutnae koe a pha awh han.

16 Ja, över dem faller förskräckelse och fruktan; för din arms väldighet stå de såsom förstenade, medan ditt folk tågar fram, o HERRE medan det tågar fram, det folk du har förvärvat.

Oe BAWIPA, na taminaw ni a tapoung toteh, Na ran e taminaw ni a tapoung toteh, Hote miphunnaw pueng ni takinae lungthin, lungpuennae a tawn awh vaiteh, Na kut hno sakthainae dawk ahnimouh teh talung patetlah duem ao awh han.

17 Du för dem in och planterar dem på din arvedels berg, på den plats, o HERRE, som du har gjort till din boning, i den helgedom, Herre, som dina händer hava berett.

Oe BAWIPA, râw coe hane mon, Na o nahanelah na sak e hmuen koe na taminaw na kâenkhai han. Oe BAWIPA, na kut hoi sak e kathoung e hmuen koe hmuen na ta han.

18 HERREN är konung alltid och evinnerligen!"

BAWIPA ni a yungyoe uk na lawiseh telah la a sak awh.

19 Ty när Faraos hästar med hans vagnar och ryttare hade kommit ned i havet, lät HERREN havets vatten vända tillbaka och komma över dem, sedan Israels barn på torr mark hade gått mitt igenom havet.

Bangkongtetpawiteh, Faro siangpahrang e marangnaw, ranglengnaw, marangransanaw teh tuipui dawk a kâen teh BAWIPA ni ahnimae lathueng tuipui hoi muenli sak. Isarel miphunnaw teh tuipui lungui vah talai dawk a cei awh.

20 Och profetissan Mirjam, Arons syster, tog en puka i sin hand, och alla kvinnorna följde efter henne med pukor och dans.

Aron e a tawn canu, profet napui Miriam ni cecak a sin teh, napuinaw pueng ni hai cecak khawng hoi a hnuk a kâbang awh.

21 Och Mirjam sjöng för dem: "Sjungen till HERRENS ära, ty högt är han upphöjd. Häst och man störtade han i havet."

Miriam ni hai BAWIPA teh a lentoe teh tânae a hmu dawkvah, Ama teh pholen awh sei. Marang hoi marangransanaw hah tuipui thungvah koung a pabo toe telah ahnimouh hoi cungtalah la a sak awh.

22 Därefter lät Mose israeliterna bryta upp från Röda havet, och de drogo ut i öknen Sur; och tre dagar vandrade de i öknen utan att finna vatten.

Hahoi, Mosi ni Isarelnaw hah tuipui paling koe lahoi a hrawi teh, ahnimouh teh Sur kahrawngum vah a pha awh. Hote kahrawng dawk hnin thum touh kahlawng a cei awh teh tui hmawt awh hoeh.

23 Så kommo de till Mara; men de kunde icke dricka vattnet i Mara, ty det var bittert. Därav fick stället namnet Mara.

Marah tie hmuen koe a pha awh navah, Marah tui teh akha dawkvah net thai awh hoeh. Hatdawkvah, Hote hmuen hah Marah telah a kaw awh.

24 Då knorrade folket emot Mose och sade: "Vad skola vi dricka?"

Taminaw ni Mosi yonpen awh teh bangtelamaw nei han ti hoi a phuenang awh.

25 Men han ropade till HERREN; och HERREN visade honom ett visst slags trä, som han kastade i vattnet, och så blev vattnet sött. Där förelade han folket lag och rätt, och där satte han det på prov.

Mosi ni BAWIPA a kaw teh BAWIPA ni thingkung buet touh a patue. Hote akung tui dawk a tâkhawng nah tui teh a radip. Hote hmuen koe ahnimouh a tanouk teh phunglam a sak pouh e teh,

26 Han sade: "Om du hör HERRENS, din Guds, röst och gör vad rätt är i hans ögon och lyssnar till hans bud och håller alla hans stadgar, så skall jag icke lägga på dig någon av de sjukdomar som jag lade på egyptierna, ty jag är HERREN, din läkare."

Nangmouh ni BAWIPA Cathut e lawk hah kahawicalah na ngai teh a ngai e hno na sak teh a kâpoelawknaw hah na ngai teh aphunglawknaw pueng na tarawi pawiteh, Izipnaw koe ka pha sak e Lacik hah nangmouh koe ka phat sak mahoeh. Bangkongtetpawiteh, nangmae patawnae kadamsakkung, BAWIPA lah ka o telah ati.

27 Sedan kommo de till Elim; där funnos tolv vattenkällor och sjuttio palmträd. Och de lägrade sig där vid vattnet.

Hat hnukkhu, tuido hlaikahni touh, samtue 70 touh a onae Elim kho a pha awh teh, Hote hmuen dawk tui onae koe tengpam vah rim a tuk awh.