Ester 7
1 Så kommo då konungen och Haman till gästabudet hos drottning Ester.
Hiti chun lengpa le Haman chu lengnu Esther golvahna ankong a dingin ache lhontai.
2 Och när vinet dracks, sade konungen till Ester, också nu på andra dagen: "Vad är din bön, drottning Ester? Den vare dig beviljad. Och vad är din begäran? Gällde den ock hälften av riket, så skall den uppfyllas."
Anivei channa kin ahin ankong aum uva ju adonpet uhin lengpan lengnu Esther koma asei kittai, “Lengnu Esther ipi nadei ham neiseipeh tan, ipiham nathum nom chu? Kalenggam akehkhat hijongleh kapeh ding nahi!” ati.
3 Drottning Ester svarade och sade: "Om jag har funnit nåd för dina ögon, o konung, och det så täckes konungen, så blive mitt liv mig skänkt på min bön, och mitt folks på min begäran.
Lengnu Esther in adonbut nin, “Lengpa na mikhoto nahi kachanna chuleh lengpan kathil thum hi neipeh inghy nalung lhaina ahileh, kei hinkho leh kamite hinkhohi hoidoh teijin.
4 Ty vi äro sålda, jag och mitt folk, till att utrotas, dräpas och förgöras. Om vi allenast hade blivit sålda till trälar och trälinnor, så skulle jag hava tegat; ty den olyckan vore icke sådan, att vi borde besvära konungen därmed."
Ajehchu kamite le keima hi eithatgo ho kom’a suhmang dingleh thagam dingin eikijohdoh taove. Keihohi sohding maimaija eikijoh doh uva hileh thipbeh a kaumdiu ahi, ajehchu hiti themma chu lengpa kasuhboi nomlou ahi.” Ati
5 Då svarade konung Ahasveros och sade till drottning Ester: "Vem är den, och var är den, som har fördristat sig att så göra?"
“Koipen ham hitobang bolla chu? Nangma tongkhaleu va hitobang bolla chu koi ham?” tin Leng Xerxes in adongtai.
6 Ester sade: "En hätsk och illvillig man är det: den onde Haman där." Då blev Haman förskräckt för konungen och drottningen.
Esther in adonbut in, “Hiche miphaloupa Haman eidouvu le kagalmi paohi hijahime!” Haman chun lengpa le lengnu kom’a chun amai adangleo jengtan ahi.
7 Och konungen stod upp i vrede och lämnade gästabudet och gick ut i palatsets trädgård; men Haman trädde fram för att bedja drottning Ester om sitt liv, ty han såg, att konungen hade beslutit hans ofärd.
Hiche jouchun lengpa chu lunghang tah in adingdoh in khopi honlei langa chun apotdoh tan ahi. Haman vangchu lengnu Esther in ahinkho ahuhdohna dinga tao dingin aumden tan ahi, ajehchu lengpan amachu ahinghoi louding akihet ahitai.
8 När konungen därefter kom tillbaka till gästabudssalen från palatsets trädgård, hade Haman sjunkit ned mot den soffa, där Ester satt; då sade konungen: "Vill han ock öva våld mot drottningen, härinne i min närvaro?" Knappt hade detta ord gått över konungens läppar, förrän man höljde över Hamans ansikte.
Alungkham man’in lengnu lupna chunga chun abohkhup jengtan ahileh lengpa khopi honlei langa konna ahung kilekit langtoh akitoh khan ahi. Lengpan asamjah jengin, “Amahin kamaikoh tah jenga jong lengnu hi hitia hi adelkhum jeng ding hitam? Lengpa agah paodoh jouchun alhacha hon Haman chu amanthah nading vetsahnan amai pon in akhu taove.
9 Och Harebona, en av hovmännen hos konungen, sade: "Vid Hamans hus står redan en påle, femtio alnar hög, som Haman låtit resa upp för Mordokai, vilkens ord en gång var konungen till sådant gagn." Då sade konungen: "Hängen upp honom på den."
Hiche jou chu lengpa dinga nukiso khat Harbona atiuchun ahin seijin, “Haman hin thinglhon amuh hemkhat feet sam sagi le nga a sao aleitolla akoije ati. Hiche chu aman lengpa min athana dinga ana huhdohpa Mordecai chu thana dinga anagon chu ahi. “Hichu ahileh hichea chun Haman chu khailih taovin,” tin lengpan thupeh aneitai.
10 Så hängde de upp Haman på den påle, som han hade låtit sätta upp för Mordokai. Sedan lade sig konungens vrede.
Hiti chun Haman in Mordecai khailih na dinga anasem thinglhon achun amajoh achu akhailih taove.
