< Efesierbrevet 4 >

1 Så förmanar jag nu eder, jag som är en fånge i Herren, att föra en vandel som är värdig den kallelse I haven undfått,
Aduga Ibungogidamak phadok oiriba eihakna, Tengban Mapuna koubiba adugi matik chaba punsi marel aduda hingnanaba nakhoida insinjari.
2 med all ödmjukhet och allt saktmod, med tålamod, så att I haven fördrag med varandra i kärlek
Matam pumnamakta nollukpa, pukning tappa amasung akhaang kanba oibiyu. Amaga amaga khaangnabagi mapanna nakhoigi nungsiba adu utlu.
3 och vinnläggen eder om att bevara Andens enhet genom fridens band:
Nakhoibu amata oina punsinbiriba ingthaba adugi mapanna Thawai Asengbana pibiba apunbagi lipun adu ngaktuna thamnaba kanna hotnabiyu.
4 en kropp och en Ande, likasom I ock bleven kallade till att leva i ett och samma hopp, det som tillhör eder kallelse --
Tengban Mapuna nakhoibu koubikhiba matamda nakhoibu asha amada koubikhiba adugumna hakchang ama amasung Thawai ama lei.
5 en Herre, en tro, ett dop, en Gud, som är allas Fader,
Aduga Ibungo ama, thajaba ama amasung baptize louba ama lei;
6 han som är över alla, genom alla och i alla.
Tengban Mapu ama lei, mahakti eikhoi pumnamakki Ipani. Mahakna pumnamakki mathakta palli, pumnamakta thabak toubi, pumnamakta leibi.
7 Men åt var och en särskild av oss blev nåden given, alltefter som Kristus tillmätte honom sin gåva.
Adubu Christtana yenthokpibagi matung-inna pibikhraba akhannaba khudol adu eikhoi khudingmakna phangjare.
8 Därför heter det: "Han for upp i höjden, han tog fångar, han gav människorna gåvor."
Maram asimakna Mapugi Puyana asumna hai, “Mahakna awangba maphamda kakhatpa matamda, Mahakka loinana mahakna yamlaba lanphasingbu pure; Aduga mahakki misingda khudol pibire.”
9 Men detta ord "han for upp", vad innebär det, om icke att han förut hade farit hit ned till jordens lägre rymder?
Masida, “mahakna kakhatpa” hairibasi karino? Masida hairiba asi mahakna malemgi khwaidagi nemba mapham aduda hanna kumtharakkhi haibani.
10 Den som for ned, han är ock den som for upp över alla himlar, för att han skulle uppfylla allt.
Maram aduna makhada kumlakkhiba mahak asi taibangpan apumbabu thalhannaba nongmadon atiya pumnamaktagisu henna wangna mathakta kakhatkhiba mahak adumakni.
11 Och han gav oss somliga till apostlar, somliga till profeter, somliga till evangelister, somliga till herdar och lärare.
Aduga mahakna mi kharabuna pakhonchatpa, kharana Tengban Mapugi wa phongdokpa, khara amana Aphaba Pao sandokpa aduga khara amana amuk pastor amasung ojasing oinaba pibire.
12 Ty han ville göra de heliga skickliga till att utföra sitt tjänarvärv, att uppbygga Kristi kropp,
Mahakna masi Christtagi hakchang adubu sagatnabagidamak Tengban Mapugi mi pumnamakpu thougalgi thabakkidamak thourang tounaba toubibani.
13 till dess att vi allasammans komma fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till manlig mognad, och så bliva fullvuxna, intill Kristi fullhet.
Aduga masi eikhoi pumnamakna thajabada amadi Tengban Mapugi Machanupa adubu khangbada amata oiba adu youdriphaoba amasung mapung phaba oiraktuna, Christtagi mapungphaba adugi awangba chang adu oiraktriba phaobagini.
14 Så skulle vi icke mer vara barn, icke såsom havets vågor drivas omkring av vart vindkast i läran, vid människornas bedrägliga spel, när de illfundigt söka främja villfarelsens listiga anslag.
Adudagi eikhoi ithakna koipu puba amadi misingbu makhoina semba taatna aranbada chingba lounam touba misinggi tambibagi nungsit khudingna koihum humba apikpa angangsing amuk oiraroi.
15 Nej, vi skulle då hålla oss till sanningen, och i alla stycken i kärlek växa upp till honom som är huvudet, Kristus.
Madugi mahutta, achumba adu nungsina ngangduna, maram khudingda eikhoina chaokhattuna, henna henna makok oiriba Christtagum oirakkadabani.
16 Ty från honom hämtar hela kroppen sin tillväxt, till att bliva uppbyggd i kärlek, i det att den sammanslutes och får sammanhållning genom det bistånd var led giver, med en kraft som är avmätt efter var särskild dels uppgift.
Mahakki pangal makhada tongan tonganba hakchang kayat pumnamak samjinnei, aduga samjinnapham khudingmak phajinnabagi mapanna hakchang apumba adu chetna thammi. Maram aduna tongangba kayatsingna magi magi toupham thokpa adu tourabada, hakchang apumba adu chaokhatlak-i amasung nungsibagi mapanna madu mathanta sagatchei.
17 Jag tillsäger eder alltså och uppmanar eder allvarligt i Herren, att icke mer vandra såsom hedningarna i sitt sinnes fåfänglighet vandra,
Maram aduna Ibungogi mingda eina nakhoida cheksin wa asi hairi, mamal yaodaba wakhal chelliba, Tengban Mapu khangdaba misinggumna nakhoina amuk hingganu.
18 hedningarna, vilka, i följd av den okunnighet som råder hos dem genom deras hjärtans förstockelse, äro förmörkade till förståndet och bortkomna från det liv som är av Gud.
Makhoigi pukningdi amambada lei. Tengban Mapuna pinabiba punsi aduda makhoigi saruk leite, maramdi makhoina kari amata khangde amasung ngak kalli.
19 Ty i sin försoffning hava de överlämnat sig åt lösaktighet, så att de i girighet bedriva alla slags orena gärningar.
Makhoigi ikaiba khangbagi wakhal pumnamak mangkhre; makhoina oktaba lamchatta masamakpu pithokchei amasung makhal khudingmakki sengdaba pumnamak karaambaga loinana makhoina tou-i.
20 Men I haven icke fått en sådan undervisning om Kristus,
Adumakpu nakhoina Christtagi maramda tamkhiba adudi madu natte!
21 om I eljest så haven hört om honom och så blivit lärda i honom, som sanning är i Jesus:
Nakhoina tasengna mahakki maramda takhre, aduga mahakki tung-inba ama oina nakhoina Jisuda leiba achumba adu tamkhre.
22 att I -- då detta nu krävdes på grund av eder förra vandel -- haven avlagt den gamla människan, som fördärvar sig genom att följa sina begärelsers bedrägliga lockelser,
Maram aduna nakhoina hanna hinglamba punsi aduda nakhoibu hinghalliba ariba mi haibadi lounam chaoba apambasing aduna mang-hankhraba ariba mi adu thadok-u.
23 och nu förnyens genom Anden som bor i edert sinne,
Nakhoigi thamoi amasung pukning pumnou nouhanduna,
24 och att I haven iklätt eder den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sanningens rättfärdighet och helighet.
Achumba chatpa amadi asengbada, Tengban Mapu manna semkhraba anouba mi adu nakhoina setlo.
25 Läggen därför bort lögnen, och talen sanning med varandra, eftersom vi äro varandras lemmar.
Maram aduna minamba amuk nganglaganu! Nakhoi khudingna atoppa thajaba ichil inaosingda achumba ngang-u, maramdi eikhoi pumnamak Christtagi hakchanggi kayat oiminnari.
26 "Vredgens, men synden icke"; låten icke solen gå ned över eder vrede,
Nahakna saoba matamda, nahakki asaoba aduna nahakpu papta tahan-ganu, aduga nahakki asaobadu numit chuppa leihanganu.
27 och given icke djävulen något tillfälle.
Devil-da khudongchaba piganu.
28 Den som har stulit, han stjäle icke mer, utan arbete hellre, och uträtte med sina händer vad gott är, så att han har något varav han kan dela med sig åt den som lider brist.
Huranduna leiramba mahak adunasu amuk hurandaduna sengna hingnanaba amadi awatpa leiriba misingda pangbiba ngamnaba makhutmakna thabak susanu.
29 Låten intet ohöviskt tal utgå ur eder mun, utan allenast det som är gott, till uppbyggelse, där sådan behöves, så att det bliver till välsignelse för dem som höra det.
Nakhoigi nachindagi karigumba phattaba wahei amatta thok-han-ganu. Adubu atabasingda aphaba oinanaba kanaba waheising haibadi semgatpiba amadi mathou taba adubu thunghanbiba wa adukhakta ngang-u.
30 Och bedröven icke Guds helige Ande, vilken I haven undfått såsom ett insegel, för förlossningens dag.
Handokpibagi numit adugidamak nakhoibu chum nambikhraba Tengban Mapugi Thawai Asengba adubu wahan-ganu.
31 All bitterhet och häftighet och vrede, allt skriande och smädande, ja, allt vad ondska heter vare fjärran ifrån eder.
Pukning khaba, meihouna saoba, asaoba, khatna cheinaba amadi thina ngangba, loinana makhal khudinggi tukkachaningai oiba wakhal, pumnamak adu thadok-u.
32 Varen i stället goda och barmhärtiga mot varandra, och förlåten varandra, såsom Gud i Kristus har förlåtit eder.
Madugi mahutta, nakhoi amaga amagagi marakta chanbiheiba amadi pukning nouba oibiyu, aduga Tengban Mapunasu Christtagi mapanna nakhoibu kokpiba adugumna nakhoi amaga amaga koknou.

< Efesierbrevet 4 >