Predikaren 9
1 Ja, allt detta har jag besinnat, och jag har sökt pröva allt detta, huru de rättfärdiga och de visa och deras verk äro i Guds våld. Varken om kärlek eller hat kan en människa veta något förut; allt kan förestå henne.
Na da amo dawa: i liligi bu bagadewane dawa: lalu, agoane dawa: i. Gode da bagade dawa: su amola moloidafa dunu ilia hamobe huluane ouligisa. Amola ilia asigi hou amola higasu hou huluane ouligisa. Dunu afae da ema fa: no doaga: mu hou hamedafa dawa:
2 Ja, allt kan vederfaras alla; det går den rättfärdige såsom den ogudaktige, den gode och rene såsom den orene, den som offrar såsom den vilken icke offrar; den gode räknas lika med syndaren, den som svär bliver lik den som har försyn för att svärja.
Be amo da osobo bagade hou hame afadenesa. Hobea misunu hou da defele moloidafa dunu amola wadela: i hamosu dunu, noga: i dunu amola wadela: i dunu, Gode Ea hou lalegagui amola hame lalegagui, gobele salasu hamobe dunu amola gobele salasu hame hamobe, ilima defele doaga: sa. Hou da moloidafa dunuma doaga: be da hou amo da wadela: i hamosu dunuma doaga: be, amo hame baligisa. Hou da dunu amo da sia: ilegebeba: le doaga: be, da hou amo sia: hame ilegesu dunuma doaga: be, hame baligisa.
3 Ett elände vid allt som händer under solen är detta, att det går alla lika. Därför äro ock människornas hjärtan fulla med ondska, och oförnuft är i deras hjärtan, så länge de leva; och sedan måste de ned bland de döda.
Fa: no misunu hou da dunu huluanedafa ilima defele doaga: be. Amola amo hou da hou eno osobo bagadega diala defele, defea hame gala. Osobo bagade dunu da esalebeba: le, ilia asigi dawa: su da wadela: i hou amola doulasi hou amoga nabai gala. Amalalu, ilia da hedolowane bogosa.
4 För den som utkoras att vara i de levandes skara finnes ju ännu något att hoppas; ty bättre är att vara en levande hund än ett dött lejon.
Be nowa da osobo bagadega esalea, da dafawane hamoma: beyale dawa: su fonobahadi gala. Wa: me esalebe da laione wa: me bogoi ea hou baligisa.
5 Och väl veta de som leva att de måste dö, men de döda vet alls intet, och de hava ingen vinning mer att vänta, utan deras åminnelse är förgäten.
Dafawane! Esalebe dunu da ilia fa: no da bogomu amo dawa: Be bogoi dunu da dawa: mu hamedei. Ilia da noga: i bidi eno lamu hamedei. Eno dunu da ili dafawane gogolesa.
6 Både deras kärlek och deras hat och deras avund hava redan nått sin ände, och aldrig någonsin få de mer någon del i vad som händer under solen.
Ilia asigi hou, higasu hou amola ilia hanai hou da ili galu bogoi dagoi. Ilia da osobo bagade hamobe liligi amoga bu hamedafa gilisimu.
7 Välan, så ät då ditt bröd med glädje, och drick ditt vin med glatt hjärta, ty Gud har redan i förväg givit sitt bifall till vad du gör.
Defea! Hamoma! Dia ha: i manu hahawane moma! Dia waini hano hahawane moma! Gode da amo da defea dawa: sa.
8 Låt dina kläder alltid vara vita, och låt aldrig olja fattas på ditt huvud.
Eso huluane fedege agoane, abula ahia: iai salima amola dia dialuma da: iya susuligi sogadigima!
9 Njut livet med någon kvinna som du älskar, så länge de fåfängliga livsdagar vara, som förlänas dig under solen, ja, under alla dina fåfängliga dagar; ty detta är den del du får i livet vid den möda som du gör dig under solen.
Gode da dima udigili esalusu iabe, amo ganodini, di amola dia sasagesu uda ali hahawane esaloma! Hamedei eso huluane amoga, hahawane ba: mu. Bai dia esalusu amoga di da amo dabe fawane lamu.
10 Allt vad du förmår uträtta med din kraft må du söka uträtta; ty i dödsriket, dit du går, kan man icke verka eller tänka, där finnes ingen insikt eller vishet. (Sheol h7585)
Dia hawa: hamosea, gasa fili hamoma! Bai di bogoi sogebi doaga: sea, hawa: hamomu amola asigiga dawa: mu amola bagade dawa: su hou huluane bu hamedafa ba: mu. Amola di da bogoi soge amogawi masunu. (Sheol h7585)
11 Ytterligare såg jag under solen att det icke beror av de snabba huru de lyckas i löpandet, icke av hjältarna huru striden utfaller, icke av de visa huru de få sitt bröd, icke av de kloka vad rikedom de förvärva, eller av de förståndiga vad ynnest de vinna, utan att allt för dem beror av tid och lägenhet.
Na da eno liligi dawa: i. Osobo bagadega, hehenasu bagade dawa: dunu da eso huluane hame baligisa, amola beda: hamedei dunu da eso huluane gegesu ganodini hame hasala. Bagade dawa: su dunu da eso huluane ilia labe defele, muni hame laha. Bagade dawa: su dunu da eso huluane bagade gaguiwane hame ba: sa. Amola hawa: hamosu dawa: dunu da eso huluane ouligisu hou hamoma: ne hame heda: sa. Dunu huluane da se nabasu ba: sa.
12 Ty människan känner icke sin tid, lika litet som fiskarna, vilka fångas i olycksnätet, eller fåglarna, vilka fastna i snaran. Såsom dessa, så snärjas ock människornas barn på olyckans tid, när ofärd plötsligt faller över dem.
Dia bogomu eso dima manebe, amo di hame dawa: Sio saniga sa: i agoai amola menabo segega dabe agoai, ninia wadela: i eso amoga ninia hame dawa: i, saniga sa: i dagoi ba: mu.
13 Också detta såg jag under solen, ett visdomsverk, som tycktes mig stort:
Na da eno liligi ba: i. Amo da ado digisu amo osobo bagade dunu da bagade dawa: su hou agoane ba: sa.
14 Det fanns en liten stad med få invånare, och mot den kom en stor konung och belägrade den och byggde stora bålverk mot den.
“Moilai fonobahadi dialebe ba: i. Amo ganodini, dunu bagahame fawane esalebe ba: i. Gasa bagade hina bagade dunu da amo moilai doagala: i. Ea dadi gagui da moilai sisiga: le, gagoi gadelale sa: imusa: momagei.
15 Men därinne fanns en fattig man som var vis; och denne räddade staden genom sin vishet. Dock, sedan tänkte ingen människa på denne fattige man.
Hame gagui dunu afae da amogai esalu. E da bagade dawa: beba: le, amo moilai gaga: musa: dawa: defele galu. Be dunu afaega da amo ea hame dawa: digi.”
16 Då sade jag: Väl är vishet bättre än styrka, men den fattiges vishet bliver icke föraktad, och hans ord varda icke hörda.
Na da eso huluane agoane sia: su. Bagade dawa: su hou da gasa baligisa. Be dunu huluane da hame gagui dunu da dawa: su gala amo hame dawa: sa. Amola ilia da hame gagui dunu ea fada: i sia: hame naba.
17 De vises ord, om de ock höras helt stilla, äro förmer än allt ropande av en dårarnas överste.
Bagade dawa: su dunu ea asaboi sia: nabimu da defea. Be ouligisu dunu da gagaoui dunu ilia gilisili sia: fasu ganodini, amo ea wesu nabimu da defea hame.
18 Bättre är vishet än krigsredskap; ty en enda som felar kan fördärva mycket gott.
Bagade dawa: su hou ea hamobe da gegesu liligi ilia hamobe baligisa. Be wadela: i hamosu dunu afae da hou noga: iwane bagohame wadela: lesimusa: dawa:
