Predikaren 7
1 Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.
Mejor es el buen nombre que el buen ungüento; y el día de la muerte que el día del nacimiento.
2 Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.
Mejor es ir a la casa del luto que a la casa del convite; porque aquello es el fin de todos los hombres; y el que vive se advertirá.
3 Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.
Mejor es el pesar que la risa; porque con la tristeza del rostro se enmendará el corazón.
4 De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.
El corazón de los sabios está en la casa del luto; mas el corazón de los locos, en la casa del placer.
5 Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.
Mejor es oír la reprensión del sabio, que la canción de los locos.
6 Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.
Porque la risa del loco es como el estrépito de las espinas debajo de la olla. Y también esto la risa o la prosperidad del loco es vanidad.
7 Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.
Ciertamente la opresión hace enloquecer al sabio; y la dádiva corrompe el corazón.
8 Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.
Mejor es el fin del negocio que su principio; mejor es el sufrido de espíritu que el altivo de espíritu.
9 Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.
No te apresures en tu espíritu a enojarte; porque la ira reposa en el seno de los locos.
10 Spörj icke: "Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?" Ty icke av vishet kan du fråga så.
Nunca digas: ¿Cuál es la causa de que los tiempos pasados fueran mejores que estos? Porque nunca de esto preguntarás con sabiduría.
11 Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.
Buena es la ciencia con herencia; y es la excelencia de los que ven el sol.
12 Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.
Porque en la sombra de la ciencia, y en la sombra del dinero reposa el hombre; mas la sabiduría excede en que da vida a sus poseedores.
13 Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?
Mira la obra de Dios; porque ¿quién podrá enderezar lo que él torció?
14 Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.
En el día del bien goza del bien; y en el día del mal abre los ojos y aprende. Dios también hizo esto ( el día de mal ) delante de lo otro, para que el hombre no halle nada después de él.
15 Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.
Todo lo he visto en los días de mi vanidad. Justo hay que perece por su justicia, y hay impío que por su maldad alarga sus días.
16 Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?
No seas demasiado legalista ni muy sabio en tus propios ojos, ¿por qué te destruirás?
17 Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?
No seas muy listo a condenar, ni seas loco; ¿por qué morirás en medio del hilo de tus empresas?
18 Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.
Bueno es que tomes de esto, y también de aquello no apartes tu mano; porque el que a Dios teme, saldrá con todo.
19 Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.
La sabiduría fortifica al sabio más que diez poderosos príncipes que haya en la ciudad.
20 Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.
Ciertamente no hay hombre justo en la tierra, que haga el bien y nunca peque.
21 Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.
Tampoco apliques tu corazón a todas las cosas que se hablaren, para que no oigas a tu siervo que dice mal de ti;
22 Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.
porque tu corazón sabe que tú también dijiste mal de otros muchas veces.
23 Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: "Jag vill bliva vis", men visheten förblev fjärran ifrån mig.
Todas estas cosas probé con sabiduría, diciendo: Me haré sabio; mas ella se alejó de mí.
24 Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?
Lejos está lo que fue; y lo muy profundo ¿quién lo hallará?
25 När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,
Yo he rodeado con mi corazón por saber, y examinar, e inquirir la sabiduría, y la razón; y por saber la maldad de la locura, y el desvarío del error;
26 då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.
y he hallado más amarga que la muerte a la mujer cuyo corazón es redes y lazos; y sus manos ligaduras. El que agrada a Dios escapará de ella; mas el pecador quedará preso en ella.
27 Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.
He aquí, esto he hallado, dice el Predicador, pesando las cosas una por una para hallar la razón;
28 Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.
lo que aún busca mi alma, y no encuentro: un hombre entre mil he hallado; mas mujer de todas éstas nunca hallé.
29 Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.
He aquí, solamente he hallado esto: que Dios hizo al hombre recto, mas ellos buscaron muchas perversiones.
