Predikaren 7
1 Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.
Minphatna kimu hi gimnam tuipen sang in jong amanlu joi. Chule napen nikho sang in jong nathi nikho phajoa ahi.
2 Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.
Thina kin’a kimanchah hi golnop bolna mun’a gache sangin aphajoi. Ahimongin, mitin kithi ding ahijeh'in, mihingin hiche hi alunga agel ding doltah ahi.
3 Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.
Lungkham hi muilhah sangin aphajoi, ajeh chu lungkham na hin i-chunga kisuhthengna ahin sodohji ahi.
4 De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.
Miching khat chun thina chung chang hi aha gel’in ahi, hinlah mingol vang chun phatpha muding bou ageljin ahi.
5 Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.
Mi ngol khat in apachat hisang in, miching khat oimo chan apha joi.
6 Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.
Mi ngol nuijatna chu lingphung meiyin akah gin kija tobang ahin, imacha kah louvin aki chai jitai.
7 Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.
Miching chu aki-engbol teng angol lojin, chule guhthim thilpeh hin lungthim asuhmo bepji ahi.
8 Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.
Achaina hi apatna sang in apha jon chule kiletsah sang in, thohhat aphachom joi.
9 Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.
Lunghan kitim them in, ajeh chu lunghan hin angoltoh kibang bep naso ding ahi.
10 Spörj icke: "Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?" Ty icke av vishet kan du fråga så.
“Achesa nikho phaho chu ngaicha gunset hih in, hichu mi chinga ahi poi.”
11 Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.
Sum nanei teng leh chihna hi phachom cheh ahi. Hinkhoa kho-sahna dinga ania phachom tah ahi.
12 Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.
Chihna le sum hin ipi hijongleh nanei sah jeng thei ahinai. Hinlah chihna kiti bouhin na hinkho ahuhhing jou ding ahije.
13 Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?
Pathen thilbol ho chu janom jeng in, ajeh chu aman ahe konsa chu koijin asuh-jang jou ding ham?
14 Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.
Ning lhinga naum laisen kipah’in, hinlah hahsatnan nahinphah teng jongleh, ania Pathenna hungkon ahiti tahsan in. Hiche lei hinkhoa hin ima hiti mong ding ahiti, akisei thei poi kiti hi geldoh jing in.
15 Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.
Keiman hinlona ajeh umlou tobangbep leiset hinkhoa hin, khangdong phatah tah ho athia chule migilou ho hinkho asot’uhi kamu doh in ahi.
16 Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?
Hijeh chun mohphat behset hih in, ahilouva ahileh chingval behset hih in! Idia nangmatah kisumang ding nahi ham?
17 Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?
Chutima chun gilou behset jong bol hih in. Ngol hih beh in! Ipi dinga naphat lhin masanga thi ding nahim?
18 Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.
Hiche kihil naho hi lunggut in gel in, ajeh chu koi hitaleh Pathen ging mi chun; hitobang che valna hi ania hintoh ponte.
19 Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.
Khopi sunga lamkai mi som sangin, miching khat chu gamcheng in ahat joi.
20 Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.
Leiset chunga hin mihem khatcha aphajeng bol chonse kha louhel aumpoi.
21 Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.
Mi thusei jouse het ding go hih in, nasoh jeng in jong na gaosap get in nate.
22 Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.
Ajeh chu nangma tah jeng in jong midang na gaosap ji chu na henai.
23 Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: "Jag vill bliva vis", men visheten förblev fjärran ifrån mig.
Keiman kajo channa chihna in kalunggel le kachonna eilamkai jing na ding in ka ngai ton ahi. Keimatah in kaseijin, “Keima chingthei ding in ka kigel lha tai.” Hinlah ka chuti theijou hihbeh in ahi.
24 Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?
Chihna hi gamlatah’a aum jing in chule holdoh jong ahah sai.
25 När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,
Keiman muntina chun, chihna le hetkhenna chu iti hung umhija ham tin ajeh kahol in ahi. Keima tah in kholchilna neija konin gitlouna hi ngol jeh ahin, chule ngol kitihi lung chavai kiseina ahije, tiphot chenna kanei ahi tai.
26 då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.
Keiman kavet chil’a ahileh, duha-thuhtah numei chu thitheina thangkol sanga khohse joa ahichu ka kholdoh ahitai. Ami hebol jong kipalna thangkol bep ahi, chule akhut nemtah jong chu kihenna thihkol ahibouve. Pathen lunglhaina’a umho chu amanua kon’a hoidoh ding, hinlah chonse ho chu amanu thanga ga-oh ding ahiuve.
27 Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.
Thuhilpa chun, “Hiche hi keiman hoima lamjouse ahitheina ding kavet toh lea konna achaina kasem chu hiche hi ahi.
28 Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.
Keiman kavel hol hol jeng vang'in, ka hol lona pentah chu kamu joupoi. Mi sangkhat lah’a khatbou gunchena nei pasal khat ahijouvin, hinlah numei khat jong akimu joupoi.
29 Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.
Chule keiman hiche hi kamui: Pathen’in miho hi gun chena neija asem ahin, hinlah amahon achang cheh-uva aphalou akilam doh-u ahibouve.
