< Predikaren 6 >
1 Ett elände som jag har sett under solen, och som kommer tungt över människorna är det,
There is an euill, which I sawe vnder the sunne, and it is much among men:
2 när Gud åt någon har givit rikedom och skatter och ära, så att denne för sin räkning intet saknar av allt det han önskar sig, och Gud sedan icke förunnar honom makt att själv njuta därav, utan låter en främling få njuta därav; detta är fåfänglighet och en usel plåga.
A man to whom God hath giuen riches and treasures and honour, and he wanteth nothing for his soule of all that it desireth: but God giueth him not power to eate thereof, but a strange man shall eate it vp: this is vanitie, and this is an euill sicknesse.
3 Om en man än finge hundra barn och finge leva i många år, ja, om hans livsdagar bleve än så många, men hans själ icke finge njuta sig mätt av hans goda, och om han så bleve utan begravning, då säger jag: lyckligare än han är ett ofullgånget foster.
If a man beget an hundreth children and liue many yeeres, and the dayes of his yeeres be multiplied, and his soule be not satisfied with good things, and he be not buried, I say that an vntimely fruite is better then he.
4 Ty såsom ett fåfängligt ting har detta kommit till världen, och i mörker går det bort, och i mörker höljes dess namn;
For he commeth into vanitie and goeth into darkenesse: and his name shall be couered with darkenesse.
5 det fick ej ens se solen, och det vet av intet. Ett sådant har bättre ro än han.
Also he hath not seene ye sunne, nor knowen it: therefore this hath more rest then the other.
6 Ja, om han än levde i två gånger tusen år utan att få njuta något gott -- gå icke ändå alla till samma mål?
And if he had liued a thousand yeeres twise tolde, and had seene no good, shall not all goe to one place?
7 All människans möda är för hennes mun, och likväl bliver hennes hunger icke mättad.
All the labour of man is for his mouth: yet the soule is not filled.
8 Ty vad förmån har den vise framför dåren? Vad båtar det den fattige, om han förstår att skicka sig inför de levande?
For what hath the wise man more then the foole? what hath the poore that knoweth how to walke before the liuing?
9 Bättre är att se något för ögonen än att fara efter något med begäret. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.
The sight of ye eye is better then to walke in ye lustes: this also is vanitie, and vexation of spirit.
10 Vad som är, det var redan förut nämnt vid namn; förutbestämt var vad en människa skulle bliva. Och hon kan icke gå till rätta med honom som är mäktigare än hon själv.
What is that that hath bene? the name thereof is nowe named: and it is knowen that it is man: and he cannot striue with him that is stronger then he.
11 Ty om man ock ordar än så mycket och därmed förökar fåfängligheten, vad förmån har man därav?
Surely there be many things that increase vanitie: and what auaileth it man?
12 Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?
For who knoweth what is good for man in the life and in the nomber of the dayes of the life of his vanitie, seeing he maketh them as a shadowe? For who can shewe vnto man what shall be after him vnder the sunne?