Predikaren 2
1 Jag sade i mitt hjärta: "Välan, jag vill pröva huru glädje kommer dig, gör dig nu goda dagar." Men se, också detta var fåfänglighet.
Ne aparo e chunya niya, “Bi sani, abiro temi gi gik ma moro wangʼ mondo afwenyie gima ber.” To mano bende ne ayudo kaonge tiende.
2 Jag måste säga om löjet: "Det är dårskap", och om glädjen: "Vad gagnar den till?"
Ne awacho niya, “Nyiero en fuwo kendo en angʼo ma mor makamano konyo?”
3 I mitt hjärta begrundade jag huru jag skulle pläga min kropp med vin -- allt under det att mitt hjärta ägnade sig åt vishet -- och huru jag skulle hålla fast vid dårskap, till dess jag finge se vad som vore bäst för människors barn att göra under himmelen, de dagar de leva.
Ne atemo bedo mamor kuom madho kongʼo, kendo bedo mofuwo, ka pacha pod telona gi rieko. Ne adwaro fwenyo ni en angʼo mowinjore mondo ji otim e bwo polo e ndalo matin mar ngimani.
4 Jag företog mig stora arbeten, jag byggde hus åt mig, jag planterade vingårdar åt mig.
Ne achako tije madongo kaka: Ne agero ute ne an awuon kendo apidho mzabibu e puothe.
5 Jag anlade åt mig lustgårdar och parker och planterade i dem alla slags fruktträd.
Kendo ne aloso puothe mamoko kod puothe mopidhie yiende mar yweyo mi apidho kit olembe mopogore opogore eigi.
6 Jag anlade vattendammar åt mig för att ur dem vattna den skog av träd, som växte upp.
Ne akunyo yewni ma pi gudore mondo yiendego oyud pi.
7 Jag köpte trälar och trälinnor, och hemfödda tjänare fostrades åt mig; jag fick ock boskap, fäkreatur och får, i större myckenhet än någon som före mig hade varit i Jerusalem.
Ne angʼiewo jotich machwo kod mamon kendo ne an gi jotije mamoko mane onywol e oda. Bende ne an gi kweth mangʼeny mag dhok kod rombe moloyo ngʼato angʼata mane okuongona bedo jatelo e Jerusalem.
8 Jag samlade mig jämväl silver och guld och allt vad konungar och länder kunna äga; jag skaffade mig sångare och sångerskor och vad som är människors lust: en hustru, ja, många.
Ne achoko fedha gi dhahabu, kod girkeni mag ruodhi gi gwenge. Ne abedo bende gi jower machwo kod mamon, kendo gi mon duto mane nyalo moro chuny dichwo.
9 Så blev jag stor, allt mer och mer, större än någon som före mig hade varit i Jerusalem; och under detta bevarade jag ändå min vishet.
Ne abedo ngʼama lich miwuoro moloyo ngʼato angʼata mane okuongona bedo jatelo e Jerusalem. E magi duto riekona matut nosiko koda.
10 Intet som mina ögon begärde undanhöll jag dem, och ingen glädje nekade jag mitt hjärta. Ty mitt hjärta fann glädje i all min möda, och detta var min behållna del av all min möda.
Ne ok atuono wangʼa gimoro amora mane onyalo gombo, kendo chunya bende ne ok atuono mor. Chunya nobedo gi mor kuom tijena duto mane atimo, kendo mano ema nobedo pok mar tijena duto.
11 Men när jag så vände mig till att betrakta alla de verk som mina händer hade gjort, och den möda som jag hade nedlagt på dem, se, då var det allt fåfänglighet och ett jagande efter vind. Ja, under solen finnes intet som kan räknas för vinning.
To kata kamano kane anono duto mane lweta osetiyo kod gino mane asenyagora mondo ayudi, gik moko duto ne onge tiendgi, mana kalawo bangʼ yamo; onge ohala mane ayudo e bwo wangʼ chiengʼ.
12 När jag alltså vände mig till att jämföra vishet med oförnuft och dårskap -- ty vad kunna de människor göra, som komma efter konungen, annat än detsamma som man redan förut har gjort? --
Bangʼe ne aketo pacha mondo angʼe pogruok manie kind rieko, memruok kod fuwo. En angʼo ma ruoth mokawo kar ruoth machielo nyalo timo moloyo mano mosetim?
13 då insåg jag att visheten väl har samma företräde framför dårskapen, som ljuset har framför mörkret:
Ne afwenyo ni rieko matut ber moloyo fuwo, mana kaka ler ber moloyo mudho.
14 Den vise har ögon i sitt huvud, men dåren vandrar i mörker. Dock märkte jag att det går den ene som den andre.
Ngʼatno man-gi rieko neno kuma odhiye, to ngʼama ofuwo to wuotho e mudho, to kata kamano ne afwenyo ni gimoro achiel ema timore ni ji ariyogi.
15 Då sade jag i mitt hjärta: "Såsom det går dåren, så skall det ock gå mig; vad gagn har då därav att jag är förmer i vishet?" Och jag sade i mitt hjärta att också detta var fåfänglighet.
Eka ne aparo e chunya niya, “Gima yudo ngʼama ofuwo biro yuda an bende. Koro en ohala mane ma abiro yudo kuom bedo gi rieko?” Bangʼe ne awacho e chunya niya, “Kata mana ma bende onge tiende.”
16 Ty den vises minne varar icke evinnerligen, lika litet som dårens; i kommande dagar skall ju alltsammans redan vara förgätet. Och måste icke den vise dö såväl som dåren?
Mana kaka ngʼama ofuwo ok par, e kaka ngʼama nigi rieko bende ok par; nikech e ndalo mabiro ok nopargi giduto. Ngʼama ofuwo gi ngʼama riek, giduto gibiro tho machalre!
17 Och jag blev led vid livet, ty illa behagade mig vad som händer under solen, eftersom allt är fåfänglighet och ett jagande efter vind.
Omiyo ne asin gi ngima, nikech tich mitimo e bwo wangʼ chiengʼ ne pek mohewa. Magi duto onge tiendgi, gichalo gi lawo bangʼ yamo.
18 Ja, jag blev led vid all den möda som jag hade gjort mig under solen, eftersom jag åt någon annan som skall komma efter mig måste lämna vad jag har gjort.
Ne asin gi gik moko duto mane asenyagora godo e bwo wangʼ chiengʼ, nikech nyaka ne awegi ne ngʼatno mabiro bangʼa.
19 Och vem vet om denne skall vara en vis man eller en dåre? Men ändå skall han få råda över allt det varpå jag har nedlagt min möda och min vishet under solen. Också detta är fåfänglighet.
To ere ngʼama ongʼeyo ni ngʼat mabiro luwano nobed ngʼama ofuwo kata ngʼama riek? Kata obed mariek kata mofuwo, to obiro kawo gimoro amora mane aloso gi lucha. Ma bende ne ayudo ni onge tiende.
20 Så begynte jag då att åter förtvivla i mitt hjärta över all den möda som jag hade gjort mig under solen.
Omiyo chunya nochako hum nono kuom tije duto mane asenyagorago e bwo wangʼ chiengʼ.
21 Ty om en människa med vishet och insikt och skicklighet har utstått sin möda, så måste hon dock lämna sin del åt en annan som icke har haft någon möda därmed. Också detta är fåfänglighet och ett stort elände.
Nimar dhano nyalo tiyo tije gi rieko, gi ngʼeyo kod lony mar tich, to bangʼe nyaka owe gik moko duto ma en godo ne ngʼato nono mane ok otiyo tijego. Ma bende onge tiende kendo en hawi marach miwuoro.
22 Ja, vad gagn har människan av all möda och hjärteoro som hon gör sig under solen?
En angʼo ma ngʼato yudo kuom tije matek motimo e bwo wangʼ chiengʼ?
23 Alla hennes dagar äro ju fulla av plåga, och det besvär hon har är fullt av grämelse; icke ens om natten får hennes hjärta någon ro. Också detta är fåfänglighet.
Ndaloge duto mag tich en lit gi kuyo; kata mana gotieno pache onge gi kwe. Ma bende ne ayudo ni onge tiende.
24 Det är icke en lycka som beror av människan själv, att hon kan äta och dricka och göra sig goda dagar under sin möda. Jag insåg att också detta kommer från Guds hand, hans som har sagt:
Onge gima ber ma dhano nyalo timo moloyo chiemo kod metho mi oyud mor e tije. Ma bende, aneno ni oa mana e lwet Nyasaye.
25 "Vem kan äta, och vem kan njuta, mig förutan?"
Nikech ka ok en Nyasaye, to en ngʼa manyalo chiemo kendo yudo mor?
26 Ty åt den människa som täckes honom giver han vishet och insikt och glädje; men åt syndaren giver han besväret att samla in och lägga tillhopa, för att det sedan må tillfalla någon som täckes Gud. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.
Ngʼatno ma Nyasaye morgo, omiyo rieko, ngʼeyo kod mor, to jaricho omiyo tich mar choko kendo kano mwandu mondo omi ngʼatno ma Nyasaye morgo. Ma bende ne ayudo ni onge tiende, mana ka ngʼama lawo bangʼ yamo.
