Predikaren 10
1 Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
Jako muchy zdechłe zasmradzają i psują olejek aptekarski: tak człowieka z mądrości i z sławy zacnago trochę głupstwa oszpeca.
2 Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
Serce mądrego jest po prawej stronie jego; ale serce głupiego po lewej stronie jego.
3 Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
I na ten czas, gdy głupi drogą idzie, serce jego niedostatek cierpi; bo pokazuje wszystkim, że głupim jest.
4 Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
Jeźliby duch panującego powstał przeciwko tobie, nie opuszczaj miejsca twego; albowiem pokora wstręt czyni grzechom wielkim.
5 Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
Jest złe, którem widział pod słońcem, to jest, błąd, który pochodzi od zwierzchności:
6 att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
Że głupi wywyższani bywają w godności wielkiej, a bogaci w mądrość nisko siadają;
7 Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
Widziałem sługi na koniach, a książąt chodzących piechotą jako sługi.
8 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
kto kopie dół, sam weń wpada; a kto rozrzuca płot, wąż go ukąsi.
9 Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
Kto przenosi kamienie, urazi się niemi; a kto łupie drwa, niebezpieczen jest od nich.
10 Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
Jeźliże się stępi żelazo, a nie naostrzyłby ostrza jego, tedy mocy przyłożyć musi; ale to daleko lepiej mądrość sprawić może.
11 Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
Jeźli ukąsi wąż przed zaklęciem, nic nie pomogą słowa zaklinacza.
12 Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
Słowa ust mądrego są wdzięczne; ale wargi głupiego pożerają go.
13 Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
Początek słów ust jego głupstwo, a koniec powieści jego wielkie błazeństwo.
14 Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
Bo głupi wiele mówi, choć nie wie ten człowiek, co ma być. Albowiem któż mu oznajmi, co po nim nastanie?
15 Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
Głupi pracują aż do ustania, a przecie nie mogą dojść do miasta.
16 Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
Biada tobie, ziemio! której król jest dziecięciem, i której książęta rano biesiadują.
17 Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
Błogosławionaś ty, ziemio! której król jest synem zacnych, a której książęta czasu słusznego jadają dla posilenia, a nie dla opilstwa.
18 Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
Dla lenistwa się dach pochyla, a dla osłabiałych rąk przecieka dom.
19 Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
Dla uweselenia gotują uczty, i wino rozwesela żywot; ale pieniądze do wszystkiego dopomagają.
20 Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
Ani w myśli twojej królowi nie złorzecz, ani w skrytym pokoju twoim nie przeklinaj bogatego; albowiem i ptak niebieski doniósłby ten głos; a to, co ma skrzydła, objawiłoby powieść twoję.
