Predikaren 10
1 Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
Dead flies, cause to stink [and] ferment, the oil of the perfumer, —More costly than wisdom or honour, is a little folly.
2 Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
The sense of the wise, is on his right hand, —But, the sense of the dullard, on his left:
3 Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
Yea, even by the way, as the foolish man walketh along, his sense faileth him—and he telleth everyone that, foolish, is he!
4 Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
If, the spirit of a ruler, riseth up against thee, thy place, do not leave, for gentleness, pacifieth such as have greatly erred.
5 Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
Here was a misfortune I had seen under the sun, —a veritable mistake that was going forth from the presence of one who had power:
6 att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
Folly placed in great dignity, —while, the rich, in a low place, took their seat:
7 Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
I had seen, servants, upon horses, —and, rulers, walking like servants, on the ground.
8 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
He that diggeth a pit, thereinto, may fall, —and, he that breaketh through a hedge, there may bite him a serpent.
9 Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
He that removeth stones, may be hurt therewith, —and he that cleaveth wood, may be endangered thereby.
10 Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
If, blunt, be the iron, and, himself, hath not sharpened, the edge, then, much force, must he apply, —but, an advantage for giving success, is wisdom.
11 Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
If a serpent will bite, unless he is charmed, then there is nothing better for him that owneth a tongue.
12 Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
The words of a wise man’s mouth, are pleasant, —but, the lips of a dullard, will swallow him up:
13 Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
The beginning of the words of his mouth, is folly, —but, the latter end of his speech, is mischievous madness.
14 Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
Yet, a foolish man, multiplieth words, —[though] no man knoweth that which hath been, and, that which shall be after him, who can tell him?
15 Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
The toil of dullards, shall weary a man, that he knoweth not how to go into the city.
16 Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
Alas! for thee, O land, when thy king is a boy, —and, thy rulers, in the morning, do eat:
17 Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
How happy art thou, O land, when thy king is a son of nobles, —and, thy rulers, in season, do eat, for strength, and not for debauchery.
18 Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
By two lazy arms, the framework sinketh in, —and, by the hanging down of the hands, the house may leak.
19 Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
Merrily people make bread, and, wine, gladdeneth life, —but, money, answereth all things.
20 Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
Even in thy thought, do not revile, the king, nor, within thy bed-chambers, revile thou the rich, —for, a bird of the heavens, might carry the voice, yea, an owner of wings, might tell the matter.
