Predikaren 10
1 Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
Døde Fluer gør Salveblanderens Olie stinkende, lidt Dårskab ødelægger Visdommens Værd.
2 Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
Den vise har sin Forstand tilhøjre, Tåben har sin til venstre,
3 Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
Hvor Dåren end færdes, svigter hans Forstand, og han røber for alle, at han er en Dåre.
4 Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
Når en Herskers Vrede rejser sig mod dig, forlad ikke derfor din Plads; thi Sagtmodighed hindrer store Synder.
5 Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
Der er et Onde, jeg så under Solen; det ser ud som et Misgreb af ham, som har Magten:
6 att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
Dårskab sættes i Højsædet, nederst sidder de rige.
7 Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
Trælle så jeg højt til Hest og Høvdinger til Fods som Trælle.
8 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
Den, som graver en Grav, falder selv deri; den, som nedbryder en Mur, ham bider en Slange;
9 Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
den, som bryder Sten, kan såre sig på dem; den, som kløver Træ, er i Fare.
10 Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
Når Øksen er sløv og dens Æg ej hvæsses, må Kraft lægges i; men den dygtiges Fortrin er Visdom.
11 Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
Bider en Slange, før den besværges, har Besværgeren ingen Gavn af sin Kunst.
12 Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
Ord fra Vismands Mund vinder Yndest, en Dåres Læber bringer ham Våde;
13 Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
hans Tale begynder med Dårskab og ender med den værste Galskab.
14 Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
Tåben bruger mange Ord. Ej ved Mennesket, hvad der skal ske; hvad der efter hans Død skal ske, hvo siger ham det?
15 Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
Dårens Flid gør ham træt, thi end ikke til Bys ved han Vej.
16 Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
Ve dig, du Land, hvis Konge er en Dreng og hvis Fyrster holder Gilde ved Gry.
17 Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
Held dig; du Land, hvis Konge er ædelbåren, hvis Fyrster holder Gilde til sømmelig Tid som Mænd og ikke som drankere.
18 Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
Ved Ladhed synker Bjælkelaget; når Hænderne slappes, drypper det i Huset.
19 Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
Til Morskab holder man Gæstebud, og Vin gør de levende glade; men Penge skaffer alt til Veje.
20 Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
End ikke i din Tanke må du bande en Konge, end ikke i dit Sovekammer en, som er rig; thi Himlens Fugle kan udsprede Ordet, de vingede røbe, hvad du siger.
