< 5 Mosebok 5 >
1 Och Mose sammankallade hela Israel och sade till dem: Hör, Israel, de stadgar och rätter som jag i dag framställer för eder, och lären eder dem och hållen dem och gören efter dem.
Mose’n Israel mite akoukhom in aheng uva aseipeh tan ahi, Israel miten phatah in ngaiyun. Tunin Dan thupeh chengse hi jasoh keiyun, kihilnan neiyun lang najui kimsoh kei diu ahi!
2 HERREN, vår Gud, slöt ett förbund med oss på Horeb.
Pakai, Pathen in Sinai mola kitepna eisem peh tauvin ahi.
3 Icke med våra fäder slöt HERREN detta förbund, utan med oss själva som stå här i dag, oss alla som nu leva.
Pakaiyin hiche kitepna hi ipu-ipateu toh asem ahipon, amavang tunikhoa eiho jouse dinga asem ahi.
4 Ansikte mot ansikte talade HERREN till eder på berget ur elden.
Pakai mol chunga meikong in akilah in nangho kimaiton nakihou limpiuvin ahi.
5 Jag stod då mellan HERREN och eder, för att förkunna eder vad HERREN talade, ty I fruktaden för elden och stegen icke upp på berget. Han sade:
Nangho leh Pakai kimlaiya keima ka ding in ahi, ajeh chu nanghon meikong nakicha uvin molchung na nailut ngam tapouve. Pakaiyin ka henga thu aseiyin, athusei doh aboncha nangho kapeh son ahi. Pakai thuseidoh chu hiche hi ahi:
6 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.
Keima na Pakai leh na Pathen kahi, Egypt gam'a soh a naum laiyuva na huhdoh pau chu kahi.
7 Du skall inga andra gudar hava jämte mig.
Kei tailou Pathen dang nanei loudiu ahi.
8 Du skall icke göra dig något beläte, som är en bild vare sig av det som är uppe i himmelen, eller av det som är i vattnet under jorden.
Milim semthu kiti nanei thei lou diu, van le leiset chule twikhanglen sunga hijongleh pathen lim semthu nanei thei lou diu ahi.
9 Du skall icke tillbedja sådana, ej heller tjäna dem; ty jag, HERREN, sin Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig,
Hitobang lim semthu ho ang sunga chu naboh khup uva, akin nabol louhel diu ahi. Ajeh chu keima na Pakaiyu leh na Pathen u-kahin, pathen dang semthua kona thang-tomji ka hin, hiche chonset nachu nacha teu khang geiya pap kalhunsah ding; keima ei pam pai insung pumpi chunga, khangthum leh li chan geiya lethuhna ka lhunsah ding ahi.
10 men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud.
Hinlah ka thupeh nit a keima eingailu jing ho chunga, akhang akhanga ngailutna kalhunsah ding ahi.
11 Du skall icke missbruka HERRENS, din Guds namn, ty HERREN skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.
Pakai, Pathen min nasuhboh louhel diu ahi. Koihileh Pakai min suboh chan chu ngaidam chang lou ding ahi.
12 Håll sabbatsdagen, så att du helgar den, såsom HERREN, din Gud, har bjudit dig.
Pakai, Pathen thupeh banga, Sabbath nikho theng chu nanit jing diu ahi.
13 Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;
Natohna ding nigup naneiyun ahi,
14 men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller sin dotter, eller din tjänare eller din tjänarinna, eller din oxe eller din åsna eller någon av dina dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar; på det att din tjänare och din tjänarinna må hava ro såväl som du.
hinlah nisagi lhinni Sabbath nikho hi Pakai, Pathen dinga nikho theng ki katdoh ahi. Hiche nikhoa hi koi machan insung natoh abol theilou ding, hiche hi nangho nahiuvin, nachapateu le nachanuteu, nasoh pasal ho le nasoh numei hou, bongchal holeh, sa-ngan ho chule nagancha jouse jaona, chule gamdangmi nalah uva hung cheng ho jaona hi ding ahi.
15 Du skall komma ihåg att du själv har varit träl i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm; därför har HERREN, din Gud bjudit dig att hålla sabbatsdagen.
Hiche hi nasuhmil lou diu ahi, khatvei chu Egypt gam sunga soh a um nahiuvin, hinlah Pakai, Pathen in abanthahat pana nahin puidoh'u ahi. Hiche jeh achu Pakai, Pathen in Sabbath nikhoa ki chol dinga thupeh anei ahi.
16 Hedra din fader och din moder, såsom HERREN, din Gud har bjudit dig, på det att du må länge leva och det må gå dig väl i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.
Pakai, Pathen thupeh bang in nanu, napa jabol un. Chutileh nahinkhou sot ding Pakai, Pathen in napehnau gam sunga lung monga nachen diu ahi.
Toltha nabol lou diu ahi.
18 Du skall icke heller begå äktenskapsbrott.
Jon thanhoi nabol lou diu ahi.
19 Du skall icke heller stjäla.
Gu chat nabol lou diu ahi.
20 Du skall icke heller bära falsk vittnesbörd mot din nästa.
Na sopi nalhep chatvai lou diu ahi.
21 Du skall icke heller hava begärelse till din nästas hustru. Du skall icke heller hava lust till din nästas hus, ej heller till hans åker eller hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något som tillhör din nästa.
Na sopi jitoh nalupkhom lou diu ahi. Chule nasopi gam jong nachu lou diu, asoh numei hihen pasal hijongleh, abongchal hihen, asangante hijongleh nasopi nei le gou, ijakai lepthola nalah thei lou diu ahi.
22 Dessa ord talade HERREN till hela eder församling på berget, ur elden, molnskyn och töcknet, med hög röst, och han talade så intet mer. Och han skrev dem på två stentavlor, som han gav åt mig.
Hichengse hi molchunga nakal laiyuva Pakaiyin aseidohsa ahitai. Pakai chu meikong in akilah in aw-sang tah in asam in, chuin meibol le muthim in atomlha jeng in ahi. Hiche laimuna chu aboncha aseiya chule hichengse chu aboncha song pheng nia ajihlut a keima eipeh ahi.
23 När I hörden rösten ur mörkret, medan berget brann i eld, trädden I fram till mig, alla I som voren huvudmän för edra stammar, så ock edra äldste.
Nanghon awgin le mu-athime ti najauvin chule molchung pumpi athimlha jeng tan ahileh, na insung cheh uva koin lamkaiho le upa ho ka henga ahung uvin ahi.
24 Och I saden: "Se, HERREN, vår Gud, har låtit oss se sin härlighet och sin storhet, och vi hava hört hans röst ur elden. I dag hava vi sett att Gud kan tala med en människa och dock låta henne bliva vid liv.
Amahon hiti hin aseiyuve, vetan! IPakaiyu le i-Pathen uvin aloupina ki dangtah in eimusah uvin aw-sangtah meikonga kilah chu kaja uvin, tunin kamu tauve. Ajeh chu Pathen in mihemte henga thu aseiyin, hinlah ima kati deh pouvin ahi.
25 Varför skola vi då likväl dö? Denna stora eld kommer ju att förtära oss. Om vi än vidare få höra HERRENS, vår Guds, röst, så måste vi dö.
Tunvang ipi dinga thi ikichat kit diu ham? Ajeh chu Pakai, Pathen in iheng uva thu asei kit a ahileh, thinan ilhun den uva meikonga iki govam jeng theiyu ahi.
26 Ty vem finnes väl bland allt kött som kan, såsom vi hava gjort, höra den levande Gudens röst tala ur elden och dock bliva vid liv?
Haina hu neiya hing itobang hijongleh, eiho banga hing jing Pathen awgin ja'a thi louva hing thei aum dem?
27 Träd du fram och hör allt vad HERREN, vår Gud, säger, och tala du till oss allt vad HERREN, vår Gud, talar till dig, så vilja vi höra det och göra därefter."
Tun nangho cheuvin lang Pakai, Pathen in ipi asei em gangai tauvin. Chule hung kile kit unlang Pakaiyin ipi asei em ti kaheng uva hung seiyun, chuteng keihon kangai uva kajui diu ahi.
28 Och HERREN hörde edra ord, när I så taladen till mig; och HERREN sade till mig: "Jag har hört de ord som detta folk har talat till dig. De hava rätt i allt vad de hava talat.
Keima henga nangeh chan’u Pakaiyin ajasoh tan ahi. Pakaiyin hiti hin aseiye, mipihon nangma henga ipi asei uvem ti keiman ka hesoh keiyin, chule amahon thudih aseiyu ahi.
29 Ack att de hade sådana hjärtan, att de fruktade mig och hölle alla mina bud alltid! Det skulle ju då gå dem och deras barn väl evinnerligen.
Oh, hitia hi amahon lung ngaichatna anei jing diu chule hiche bang achu amahon keima eigin jing diu, ka thupeh jong anit jing diu ahi! Hitia chu achon jing uva ahileh, amaho leh achilhah teu chan geiya phatthei chang diu ahi.
30 Gå nu och säg till dem: 'Vänden tillbaka till edra tält.'
Nangma chen lang aheng uva gasei tan, “Na ponbuh cheh uva kile tauvin.”
31 Men du själv må stanna kvar här hos mig, så skall förkunna för dig alla de bud och stadgar och rätter som du skall lära dem, för att de må göra efter dem i det land som jag vill giva dem till besittning."
Hinlah nangma hiche muna hin ding den nalaiyin chonna dan thupeh aboncha kasei peh ding nahi. Chule hichengse hi aboncha mipiho henga naseipeh ding chutileh amahon achen nau gamsunga chu ajui jing diu ahi.
32 Så hållen nu och gören vad HERREN, eder Gud, har bjudit eder. I skolen icke vika av vare sig till höger eller till vänster.
Chuin Mose’n mipiho henga aseiyin, nang hon chingthei tah in Pakai, Pathen thupeh aboncha jui ding go uvin.
33 På de vägar som HERREN, eder Gud, har bjudit eder gå skolen I alltid vandra, för att I mån bliva vid liv och det må gå eder väl, och för att I mån länge leva i det land som I skolen taga i besittning.
Pakai, Pathen in nathupeh nau lampi chu jui jing uvin. Chutileh nalhun nadiu gamsunga hinkho sot tah nachen thei diu ahi.