5 Mosebok 3

1 Sedan vände vi oss åt annat håll och drogo upp åt Basan till. Och Og, konungen i Basan, drog med allt sitt folk ut i strid mot oss, till Edrei.

Chuban in Bashan lamjon in ikitol uvin, hiche Edrei muna chun Og lengpa le agalsat mihon eino khum uvin ahi.

2 Men HERREN sade till mig: "Frukta icke för honom, ty i din hand har jag givit honom och allt hans folk och honom på samma sätt som du gjorde med Sihon, amoréernas konung, som bodde i Hesbon."

Hinlah Pakaiyin ka henga aseiyin, ‘Kicha hih un, ajeh chu keiman Og lengpa le agalsat ho abonchauva na khut uva kapeh doh ding, chule agam jouse jong kapeh ding nahiuve. Hesbon gamvaipo Amor mite Sihon lengpa nabol nabang bang uvin bol'un, ati.

3 Så gav HERREN, vår GUD, i vår hand också Og, konungen i Basan, och allt hans folk, och vi slogo honom och läto ingen av dem slippa undan.

Chuin Pakai, Pathen in Og lengpa le amite abonchan eiho khut a apedoh in, amaho chu ithatgam keiyuvin ahi. Mihem khatcha jeng jong aki hinghoi tapoi.

4 Och vi intogo då alla hans städer, ingen stad fanns, som vi icke togo ifrån dem: sextio städer, hela landsträckan Argob, Ogs rike i Basan.

Alal-na khopi somgup ijousoh kei tauvin, hichu Argob gamkai Bashan lenggam pumpi ahi. Khopi khat jeng cha jong asohcha tapoi.

5 Alla dessa städer voro befästa med höga murar, med portar och bommar. Därtill kom en stor mängd småstäder.

Hiche khopi ho jouse chu akimvel aboncha pal phatah a kigen le kelkot phatah a kisem soh kei ahi. Chule kho phabep akimvela pal kigen lou jong ilo tauvin ahi.

6 Och vi gåvo dem till spillo, likasom vi hade gjort med Sihon, konungen i Hesbon; hela den manliga stadsbefolkningen gåvo vi till spillo, så ock kvinnor och barn.

Hesbon lengpa Sihon isuhgam bang uvin, Bashan lenggam pumpi jong abonchan ijousoh hel tauvin ahi. Khopi tin’a mihem jouse ithat soheki uvin numei chapang jaona pasal jouse ahi.

7 Men all boskapen och rovet från städerna togo vi såsom byte.

Khopi jousea gancha ho ihinghoi uvin, thil ijakai manlu jouse jong ichom tauvin ahi.

8 Från amoréernas två konungar, som härskade på andra sidan Jordan, togo vi alltså då deras land, från bäcken Arnon ända till berget Hermon

Amor mite lengpa lalna gam lhumlam Jordan vadung jong ilo’uvin, hichu Arnon Gorge apat Hermon molsang changei ahi.

9 -- vilket av sidonierna kallas för Sirjon, men av amoréerna kallas för Senir --

(Sidon mite chun Hermon molsang chu Sirion tin akou un chule Amor miten Senir tin akou uve.)

10 alla städerna på slätten och hela Gilead och hela Basan, ända till Salka och Edrei, städerna i Ogs rike, i Basan.

Tun eihon Gilead le Bashan gamkai pumpi ijousoh tauvin, Og lengpa gamvai pohna Salecah le Edrei changeiyin ijousoh hel tauvin ahi.

11 Ty Og, konungen i Basan, var den ende som fanns kvar av de sista rafaéerna; hans gravkista, gjord av basalt, finnes, såsom känt är, i Rabba i Ammons barns land; den är nio alnar lång och fyra alnar bred, alnen beräknad efter längden av en mans underarm.

(Bashan lengpa Og chu Rephaim mite dinga leng nukhah pen ahitan. Alupna chu thih a kisem ahin, chule asan dan adung feet som le thum, availam letdan feet gup alhing in ahi. Hiche lengpa lim hi Ammon mite khopi Rabbah muna aum nalayin ahi.)

12 När vi då hade intagit detta land, gav jag den del därav, som sträcker sig från Aroer vid bäcken Arnon, samt hälften av Gileads bergsbygd med dess städer åt rubeniterna och gaditerna.

Hiche gam pumpi chu ilo tauvin ahileh, keiman Reuben le Gad insung ading in Aroer apat Arnon Gorge changei in chule Gilead gam kehkhat le khopi phabep jaonan kapedoh tan ahi.

13 Återstoden av Gilead och hela Basan, Ogs rike, gav jag åt ena hälften av Manasse stam, hela landsträckan Argob, hela Basan; detta kallas rafaéernas land.

Manasseh chilhahte ding in, Gilead gam kehkhat le Bashan gam pumpi Og lengpa lalna gam chu ka pedoh tan ahi. (Hiche hi Bashan gam Argob gamkai pumpi hi Rephaim tia kihe ahi).

14 Jair, Manasses son, fick hela landsträckan Argob, ända till gesuréernas och maakatéernas område, och efter sitt eget namn kallade han landet -- nämligen Basan -- för Jairs byar, såsom det heter ännu i dag.

Manasseh insunga lamkai amin Jair, ama hin Bashan, Argob gamkai pumpi ajousoh hel in, Geshur mite le Maacah mite gamgi changei ahi. Jair chun hiche gam chu ama min aputsah in, Jair khopi asah tan, tuni chan in Jair tin akihe jing na laiyin ahi.

15 Och åt Makir gav jag Gilead.

Keiman Gilead chu Makir insung kapedoh tai.

16 Och åt rubeniterna och gaditerna gav jag landet från Gilead ända till Arnons dal, till dalens mitt -- den utgjorde gränsen -- och till bäcken Jabbok, som är Ammons barns gräns,

Chule keiman Reuben le Gad insunga ding in Gilead gam phabep jong kapen ahi. Arnon Gorge lhanglam lailung apat Ammon mite chenna Jabbok vadung chan ahi.

17 vidare Hedmarken med Jordan, som utgör gränsen, från Kinneret ända till Pisgas sluttningar, på östra sidan.

Jordan phaicham Galilee dillen lhanglam San dung, apat Jordan vadung gamgi changei ahi. Hichu solam Pisgah toh kimat ahitai.

18 Och jag bjöd eder på den tiden och sade: "HERREN, eder Gud, har givit eder detta land till besittning. Men nu skolen alla I som ären stridbara män draga väpnade åstad i spetsen för edra bröder, Israels barn.

Hiche phatlai chun keiman ama insung cheh, lhumlam Jordan a cheng ding in thupeh ka neiyin ahi: Hiche gam pumpi hi Pakai, Pathen in nangho napehsau hijongleh, na gal-miteuvin na sopite ho chenna Jordan gam aho pauva galkai diu ahi.

19 Allenast edra hustrur och barn och eder boskap -- jag vet ju att I haven mycken boskap -- må stanna kvar i de städer som jag har givit eder,

Chule najiteu, nachateu chule na gancha jouseo jaona keiman kapeh khopi hoa cheng diu ahi.

20 till dess att HERREN har låtit edra bröder komma till ro, såväl som eder, när också de hava tagit i besittning det land som HERREN, eder Gud, vill giva dem på andra sidan Jordan; sedan mån I vända tillbaka till de besittningar jag har givit eder, var och en till sin besittning."

Pakaiyin Israel mite dinga kivenbitna gam napedoh tauvin, chuin amahon Jordan vadung changeiyin aching uvin, chuin nangho nabon chauvin Pakaiyin na pehnau gam achun nacheng khom tauvin ahi.

21 Och jag bjöd Josua på den tiden och sade: "Du har med egna ögon sett allt vad HERREN, eder Gud, har gjort med dessa två konungar. På samma sätt skall HERREN göra med alla riken där du drager fram.

Hichun keiman Joshua henga thupeh hicheng hi kaneiyin: Nanghon hiche leng teni chunga Pakai natoh abonchan namusoh tauvin. Pakaiyin lhumlam gamkai Jordan chengsea angaiya bang banga na atoh ding ahi.

22 Frukten icke för dem, ty HERREN, eder Gud, skall själv strida för eder."

Hijeh chun hiche nam mite khu kicha hih in, Pakaiyin nangma dinga gal asat ding ahi.

23 Och på den tiden bad jag till HERREN och sade:

Chuin keima Pakai henga katao vin hiti hin kaseiye.

24 "Herre, HERRE, du har begynt att låta sin tjänare se din storhet och din starka hand; ty vilken är den gud i himmelen eller på jorden, som kan göra sådana verk och sådana väldiga gärningar som du?

O Thanei chungnung Pakai, nangman keima nasohpa henga naban thahat naki lahsah in ka musoh tai. Koiham pathen dang van leh leiset a hitobang thil kidang bol thei ding?

25 Så låt mig nu få gå ditöver och se det goda landet på andra sidan Jordan, det goda berglandet där och Libanon."

Nalung ahileh, Jordan hi nei galkai sah in lang, gamhoi tah Lebanon molsang ho nei musah tan, ati.

26 Men HERREN hade blivit förgrymmad på mig för eder skull och ville icke höra mig, utan sade till mig: "Låt det vara nog; tala icke vidare till mig om denna sak.

Hinlah nangho jeh in Pakai ka henga alungphamo tan, ka taona angaisah tapoi. Chuin aman aseiyin, aphatai! Imadang seibe datan, ati.

27 Stig nu upp på toppen av Pisga, och lyft upp dina ögon mot väster och norr och söder och öster, och se med dina ögon; ty över denna Jordan skall du icke komma.

Pisgah molchunga kaltouvin lang, gam jouse gavetan, amavang Jordan vadung na galkai lou ding ahi.

28 Och insätt Josua i hans ämbete, och styrk honom att vara frimodig och oförfärad; ty det är han som skall gå ditöver i spetsen för detta folk, och det är han som skall utskifta åt dem såsom arv det land du ser."

Nangma khel in, Joshua thaneina pen lang hilchah jotan, ajeh chu Joshua in mipi aboncha Jordan chan agalkai pia, alam kai ding ahi. Masanga namu gam jouse aboncha aman mipi apeh ding ahi.

29 Och så stannade vi i dalen mitt emot Bet-Peor.

Chuin Beth-peor kiti muna chun kaum tauvin ahi.