5 Mosebok 28

1 Om du hör HERRENS, din Guds, röst, så att du håller alla hans bud, som jag i dag giver dig, och gör efter dem, så skall HERREN, din Gud, upphöja dig över alla folk på jorden.

Pakai, Pathen thua nanun jing'uva tuni khoa ka thupeh chengse aboncha najui kimsoh keiyuva ahileh, Pakaiyin vannoi leiset a nam jouse lah’a nangho achungnung pena natun diu ahi.

2 Och alla dessa välsignelser skola då komma över dig och träffa dig när du hör HERRENS, din Guds, röst:

Pakai, Pathen thusei aboncha nangai jing'uva ahileh, phattheina lhingset nachan diu ahi.

3 Välsignad skall du vara i staden, och välsignad skall du vara på marken.

Khopi sung le lou jao lah ajong, phattheina lhingset nachan diu ahi.

4 Välsignad skall ditt livs frukt vara, och din marks frukt och din boskaps frukt, dina fäkreaturs avföda och din småboskaps avel.

Natu nachateu jong phatthei na chang jing ding, nalou gasoh jeng ujong phattheina chang ding, nagan chateu jouse jong phattheina chang ding, naganchateu le nasangan teu jouse jong phat theina lhingset chang diu ahi.

5 Välsignad skall din korg vara, och välsignat ditt baktråg.

Na dip jeng ujong phattheina chang dimset ding, nachang sum buh ujong phattheina chang ding ahi.

6 Välsignad skall du vara vid din ingång. och välsignad skall du vara vid din utgång.

Na vailhun navaikon teng ujongleh, phattheina nachan diu ahi.

7 När dina fiender resa sig upp mot dig, skall HERREN låta dem bliva slagna av dig; på en väg skola de draga ut mot dig, men på sju vägar skola de fly för dig.

Nagal mite jouseu Pakaiyin lethuhna aneiya gal alal sah ding, lampi khat a bou hung kon diu ahin, ahinlah lampi sagi jena jam cheh soh kei diu ahi.

8 HERREN skall bjuda välsignelsen vara med dig i dina visthus och i allt vad du företager dig; han skall välsigna dig i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.

Na chang pang jong phatthei naboh peh diu, nabol natoh jouseu jong aboncha phatthei naboh peh diu ahi. Pakai, Pathen in napehnau gam sunga chu phattheina lhingset lhung ding ahi.

9 HERREN skall upphöja dig till ett folk som är helgat åt honom, såsom han med ed har lovat dig, om du håller HERRENS, din Guds, bud och vandrar på hans vägar.

Pakai, Pathen thupeh chengse aboncha nanit soh keiyuva, Ama lam jeng nakat uva ahileh, nangho henga akitepna banga vannoi leiset a nam mite jouse lah a, nam dei lhena natun diu ahi.

10 Och alla folk på jorden skola se att du är uppkallad efter HERRENS namn; och de skola frukta dig.

Hitia chu nabol tenguleh, namtin vaipin ama hi Pakai jal ahimong’e ti aphot chet diu, namtin vaipin nagin soh kei diu ahi.

11 Och HERREN skall giva dig överflöd och lycka i ditt livs frukt och i din boskaps frukt och i din marks frukt, i det land som HERREN med ed har lovat dina fäder att giva dig.

Ima jouse bukimsela phatthei naboh diu, nacha na nanao teu jouse, nagancha teu, nalou ga jouseu, napu napateu khanga pat Pakaiyin asei dohsa kapeh ding ahi, atina gamsunga chu nangho haosatna dimset a naum diu ahi.

12 HERREN skall öppna för dig sitt rika förrådshus, himmelen, till att giva åt ditt land regn i rätt tid, och till att välsigna alla dina händers verk; och du skall giva lån åt många folk, men själv skall du icke behöva låna av någon.

Chuteng Pakaiyin agoukholna jouse hin hong doh soh keiyin tin, kum kihei phat cha ahibanga gotwi hung juntin, natoh jouseu chu aboncha phattheina changsoh hel ding, namtin vaipi ho na neichan batna napeh diu, ahinlah nanghon mi danga na batlou diu ahi.

13 Och HERREN skall göra dig till huvud och icke till svans, du skall alltid ligga över och aldrig ligga under, om du hör HERRENS, din Guds, bud, som jag i dag giver dig, för att du skall hålla och göra efter dem,

Pakaiyin nangho aluchang lama napansah uva, ameito lam mong monga na pansah louhel diu ahi. Khantouna jeng nahi diu, lhahsuh nan nahin jui louhel diu ahi. Tunia chonna dan thupeh chengse aboncha najui kimsoh keiyuva ahileh, nangho phatthei nachan tei diu ahi.

14 och om du icke viker av, vare sig till höger eller till vänster, från något av alla de bud som jag i dag giver eder, så att du följer efter andra gudar och tjänar dem.

Tunia ka thupeh chengsea kona hi na kihei mang thei lou diu, jetlam le veilam ani gela na palkeh loudiu, pathen milim semthu hoa kona naki kangse diu, hiche ho tobang chu najen le lou hel diu ahiti, sumil louva nagel doh jing diu ahi.

15 Men om du icke hör HERRENS, din Guds, röst och icke håller alla hans bud och stadgar, som jag i dag giver dig, och gör efter dem, så skola alla dessa förbannelser komma över dig och träffa dig:

Nanghon Pakai, Pathen thupeh nahsah louva na koiyuva, tunia keiman ka thupeh leh ama hoa kona thupeh chonna dan chengse nabol doh theina diuva chingthei tah’a najui lou'uva ahileh, anoiya gaosapna hohin nalhun den jeng diu ahi.

16 Förbannad skall du vara i staden, och förbannad skall du vara på marken.

Na chennau khopi sung ahin loumun hi jongleh, gaosapna nachan diu ahi.

17 Förbannad skall din korg vara, och förbannat ditt baktråg.

Na dip'u ahin, nachang bong goina jeng ujong, gaosapna chang ding ahi.

18 Förbannad skall ditt livs frukt vara, och din marks frukt, dina fäkreaturs avföda och din småboskaps avel.

Na chilhahteu ahin, naleiset ga chung'uva jong gaosapna lhung ding, naganchateu jong pung thei louva, nakelngoi nouteu jong pung be talou ding ahi.

19 Förbannad skall du vara vid din ingång, och förbannad skall du vara vid din utgång.

Na vailhun, navai kondoh geiyuva gaosapna nachan diu ahi.

20 HERREN skall sända över dig förbannelse, förvirring och näpst, vad det än må vara som du företager dig, till dess du förgöres och med hast förgås, för ditt onda väsendes skull, då du nu har övergivit mig.

Pakai, Pathen in nachung'uva gaosapna tinchang ahin lhun den ding, kisuh nohphahna, lung-opkaina, chule gimna ijakai jouse keima thupeh chengse nadonse tahlou jeh'uva nachung'uva hijatpi chu lhung jeng ding ahi.

21 HERREN skall låta dig bliva ansatt av pest, till dess han har utrotat dig ur det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning.

Na jotna diu gam sunga nachen lut kahseh uva Pakai, Pathen in nachung'uva hise natna jat kim nachung'uva alhunsah ding ahi.

22 HERREN skall slå dig med tärande sjukdom, feber och hetta, med brand och med svärd, med sot och rost; och av sådant skall du förföljas, till dess du förgås.

Pakaiyin natna ki dang nachung'uva alhunsah ding, khosih, tipat, tichung sat, chemjam pana nasat gamhel diu, nget leh thing lung nachung'uva alhunsah ding, bolgimna hijatpi hi, nathi masang seuva najui le diu ahi.

23 Och himmelen över ditt huvud skall vara såsom koppar, och jorden under dig skall vara såsom järn.

Nalu lam'uva von chengse sumeng kisoh tading, natahsa noilam chengseu thing kisoh ding ahi.

24 Damm och stoft skall vara det regn HERREN giver åt ditt land; från himmelen skall det komma ned över dig, till dess du förgöres.

Chuteng Pakai, Pathen in nagam sung'uva gotwi jouse leivui leh neldi aki sosah ding, nathi masang seuva vana kona hung leng suh suh jing ding ahi.

25 HERREN skall låta dig bliva slagen av dina fiender; på en väg skall du draga ut mot dem, men på sju vägar skall du fly för dem; och du skall bliva en varnagel för alla riken på jorden.

Pakaiyin nangho namel mateu masanga na panpi lou diu, na melmateu toh ki maito dinga lampi khatseh bou na juisah diu, nagal miteu masanga lampi sagi kisoa na jam cheh diu, hi tia chu leiset chunga lenggam jouse lah a kicha puma hinkho naman jing diu ahi.

26 Och dina dödas kroppar skola bliva mat åt alla himmelens fåglar och åt markens djur, och ingen skall skrämma bort dem.

Nathi long jouseu chungleng vachaten aneh diu, leiset a ganhing namkim in kivahna anei diu, hitia chu aneh tenguleh, leiset a mihem khat jeng cha jong ahoh mang dinga hung ki lulah lou diu ahi.

27 HERREN skall slå dig med Egyptens bulnader och med bölder, med skabb och skorv, så att du icke skall kunna botas.

Chuteng Pakaiyin Egypt gamsunga naum laiyuva uilut ana lansah banga ahin lansah kit ding, na tichung'u pom ding, thisan soh leu ding, boldammo hela tipat natna naneiyuva hinkho naman diu ahi.

28 HERREN skall slå dig med vanvett och blindhet och sinnesförvirring.

Pakaiyin nangol sah diu, kho namu thei lou diu, nalung thim pumpiu na suhnoh phahpeh diu ahi.

29 Du skall famla mitt på ljusa dagen, såsom en blind famlar i mörkret, och du skall icke lyckas finna vägen; förtryck allenast och plundring skall du utstå i all din tid, och ingen skall frälsa dig.

Chuteng nangho mitcho banga sun jenga jong naki mai lele diu, ipia ki salal jong leu chun na machal thei lou diu, mitin in nasuh genthei diu chule amaho chun nachom gamset diu ahina laiye.

30 Du skall trolova dig med en kvinna, men en annan man skall sova hos henne; du skall bygga ett hus, men icke få bo däri; du skall plantera en vingård, men icke få skörda dess frukt.

Jidia numei nakihol diu, amanu chu pasal dangkhat toh lum khom ding, in jong naki sah diu hinlah asunga nachen theilou diu ahi. Chule lengpi lei jong nalho diu, ahinlah aga chu naneh thei lou diu ahi.

31 Din oxe skall slaktas inför dina ögon, men du skall icke få äta av den; din åsna skall i din åsyn rövas ifrån dig och icke givas tillbaka åt dig; dina får skola komma i dina fienders våld, och ingen skall hjälpa dig.

Nama sang laiyuva na bongchal uchu ki that ding ahinlah asa chu naneh thei lou diu, hunama nasangan'u kila ding ahinlah na kile lah thei tah lou diu, nakelngoi jeng ujong nangho melmate khut a kipedoh ding, koi machan nangho napan hu tahlou diu ahi.

32 Dina söner och döttrar skola komma i främmande folks våld, och dina ögon skola se det och försmäkta av längtan efter dem beständigt, men du skall icke förmå göra något därvid.

Chule nachanuteu ahin, nachapateu abonchauva namdang te khut a kipedoh tadiu, nilhum in velhi jong leuchun nachan kit tahlou diu, naban thahat'u pana amaho chudoh jouna tha nanei lou diu ahi.

33 Frukten av din mark och av allt ditt arbete skall förtäras av ett folk som du icke känner; förtryck allenast och övervåld skall du lida i all din tid.

Imatih a nahet khah lou'u nam dang khat in, nalou-gasoh'u nahin hampeh chai keiyun tin, chuteng nangho chunga tantih nei louva hiche thoh gimna chu umjing ding ahi.

34 Och du skall bliva vanvettig av de ting du skall se för dina ögon.

Namit teniuvin venan nate, ahinlah nangho mingol kibol nabanga na kidel mang diu ahi.

35 HERREN skall slå dig med svåra bulnader på knän och ben, ja, ifrån fotbladet ända till hjässan, så att du icke skall kunna botas.

Natibah hou hungdul doh ding, abeh beh a hung pat ding, na kengtouva pat nalu chan'u pat ding nadam doh lou diu ahi.

36 HERREN skall föra dig och den konung som du sätter över dig bort till ett folk som varken du eller dina fäder hava känt, och där skall du få tjäna andra gudar, gudar av trä och sten.

Nangho nahiuvin, nachung'uva lengvai homte ahin, Pakaiyin napu, napateu jeng in jong ahet phah louhel nam mite khat angsunga nahin puilut diu, hiche muna chu thing le songa kisem pathen lim nahou diu ajen lea napan diu ahi.

37 Och du skall bliva ett föremål för häpnad, ett ordspråk och en visa bland alla de folk till vilka HERREN skall föra dig.

Hiche muna chu Pakaiyin napui lhung diu, mitin ma angsunga kicha puma naum lodiu, imatih chana sei chah a naum diu ahi.

38 Mycken säd skall du föra ut på åkern, men litet skall du inbärga, ty gräshoppor skola förtära den.

Chule loulaiya tuthei muchi ijakai napoh diu, ahinlah aga seikham lou chakhat nalo khom diu, ajeh chu khaokhopi ten aneh chaigam diu ahibouve.

39 Vingårdar skall du plantera och skall arbeta i dem, men intet vin skall du få att dricka och intet att lägga i förvar, ty maskar skola äta upp allt.

Lengpi lei jeng jong nalho'uva naki sah lel pi diu, ahinlah lengpitwi chu nadon louhel diu, hiche lengpi chu lung in aneh gamset ding ahi.

40 Olivplanteringar skall du hava överallt inom ditt land, men med oljan skall du icke få smörja din kropp, ty oliverna skola falla av.

Nachennau gamsunga Olive thingphung tampi nanei diu, ahinlah atwi chu nakinu thei deh deh lou diu ahi. Ajeh chu Olive thingphung nanei chengseu aboncha kisat chop ding ahi.

41 Söner och döttrar skall du föda, men du skall icke få behålla dem, ty de skola draga bort i fångenskap.

Chule nanghon chapa tamtah nanei diu, ahinlah khat a khat jeng cha jong nachan lou diu, aboncha sohchang dinga chediu chule nangho panhu ding mihem khat jeng cha jong kisep lou ding ahi.

42 Alla dina träd och din marks frukt skall ohyra taga i besittning.

Nathing phunghou ahin chule nachennau leiset aboncha khaokhote chenna jeng ding ahibouve.

43 Främlingen som bor hos dig skall höja sig över dig, allt mer och mer, men du skall stiga ned, allt djupare och djupare.

Na heng'uva hung chenga kholjin mi chu nangho sanga khang toujing ding, nangho vang na kheh suh cheh cheh diu ahi.

44 Han skall giva lån åt dig, och du skall icke giva lån åt honom. Han skall bliva huvudet, och du skall bliva svansen.

Nanghon jong ama koma chu thil ijakai bat a nakilah diu, ama jeng hatna chang ding, nangho ameiya napan diu amavang alua pang ding ahi.

45 Alla dessa förbannelser skola komma över dig och förfölja dig och träffa dig, till dess du förgöres, därför att du icke hörde HERRENS, din Guds, röst och icke höll de bud och stadgar som han har givit dig.

Hiche ho jouse hi gaosapna ahin nachung'uva lhung tading, hichengse chun nangho nung ahindel ding naphah thu thu'uva, chuteng nangho naki suhgep hel diu ahi, ajeh chu nanghon Pakai, Pathen thusei nangai tapouvin, achonna dan thupeh chengse jong jui ding nagel lou-u ahi.

46 De skola komma över dig såsom tecken och under, och över dina efterkommande till evig tid.

Hitobang gaosapna hi nachung'uva umjing ding, melchihna le datmo umtah soh ding, nachi lhahteu chan geiya mangthei louva umjing ding ahi.

47 Eftersom du icke tjänade HERREN, din Gud, med glädje och hjärtans lust, medan du hade överflöd på allt,

Chuteng nangho thil hijat jouse chunga hin lungthim kipah in naum jou tahih uvin, Pakai, Pathen kin jeng jong bolding nago tapouve.

48 skall du få tjäna fiender som HERREN skall sända mot dig, under hunger och törst och nakenhet och brist på allt; och han skall lägga ett järnok på din hals, till dess han har förgjort dig.

Chule nangho gilkela naum diu, ponsil jeng jong nanei lou diu, thilse hijat chunga jong Pakaiyin namel mateu dinga ahinsol miho jenlea napan diu, naman thah kahseuva sohnam kihen oh nachun nakan chah diu ahi.

49 HERREN skall skicka över dig ett folk fjärran ifrån, ifrån jordens ända. likt örnen i sin flykt,

Hitia chu nangho toh kidou dinga Pakaiyin, leiset kol ning lam akon nam khat ahin puiya, muvanlai banga hung leng lut jeng diu, hiche nam mite pao chu het jong nahet phah lou diu,

50 ett folk vars språk du icke förstår, ett folk med grym uppsyn, utan försyn för de gamla och utan misskund med de unga.

Hiche nam mite chu ahang san uvin, upa ho jong aging pouvin chule khangdong ho jong aging pouvin ahi.

51 Det skall äta upp frukten av din boskap och frukten av din mark, till dess du förgöres, ty det skall icke lämna kvar åt dig vare sig säd eller vin eller olja, icke dina fäkreaturs avföda eller dina fårs avel, till dess det har gjort slut på dig.

Amaho hin nagancha teu akitha diu, nasuh gep kahse uva abol diu, na chang jeng ujong themcha akhen lou diu, lengpithei leh thaotwi themcha jong akhen lou diu, nagan chateu ahin na kelngoinouteu ahin, aboncha asuh gamkah seuva amahon nachennau gamsung adalhah louhel diu ahi.

52 Och det skall tränga dig i alla dina portar, till dess dina höga och fasta murar, som du förtröstade på, falla i hela ditt land. Ja, det skall tränga dig i alla dina portar över hela ditt land, det land som HERREN, din Gud, har givit dig.

Na chennau gam na kisonpi namun'u khopi kul sangtah tah’a ki kaina mun ho, naum kim veluva avoh chim kah seuva ano khum diu, hitobanga chu Pakai, Pathen in napehnau gamsung khopi jousea ngengsi khong tading, tang louva na umkhum diu ahi.

53 Och då skall du nödgas äta din egen livsfrukt, köttet av dina söner och döttrar, dem som HERREN, din Gud, har givit dig. I sådan nöd och sådant trångmål skall din fiende försätta dig.

Nanghoa kon ahung pengdoh nachanuteu leh nachapateu aboncha Pakaiya kona gou thilpeh manlutah hijongleh, namel mateu'vin nahin umkhum uva nagim behseh tenguleh na kitha diu amaho chu anneh a nanei diu ahi.

54 En man hos dig, som levde i veklighet och stor yppighet, skall då så missunnsamt se på sin broder och på hustrun i sin famn och på de barn han ännu har kvar,

Nangho lah a milung neng ahin, ahongphal ahin, nasopi ahin, najinu hijongleh neh ding vetsahna a hung pang tading, nachateu lah uva athinu khah pen jong chu neh ki chupia hung pang ding ahi.

55 att han icke skall vilja åt någon av dem dela med sig av sina barns kött, ty han äter det själv, eftersom han icke har något annat kvar. I sådan nöd och sådant trångmål skall din fiende försätta dig i alla dina portar.

Mi phatah khat jong chun achate akithaa aneh teng, ama tahsa jeng jong chu hop ding agel louhel ding ahi. Ajeh chu namel mateu vin na khopi sung jouseu aumkimvel soh hel tauvin ahileh, nagim behseh jeng tauve.

56 En kvinna hos dig, som levde i veklighet och yppighet, i sådan yppighet och veklighet, att hon icke ens försökte sätta sin fot på jorden, hon skall då så missunnsamt se på mannen i sin famn och på sin son och sin dotter,

Chule numei chonnem tah le lungneng nu, achon nem behseh jeh a akeng khotaljum jeng jong tol chotsah nom louhel nu chun, ajipa le achanu leh achapte jeng jong akitha aneh ding ahi.

57 att hon missunnar dem efterbörden som kommer fram ur hennes liv, och barnen som hon föder; ty då hon nu lider brist på allt annat, skall hon själv i hemlighet äta detta. I sådan nöd och sådant trångmål skall din fiende försätta dig i dina portar.

Hiche numei hochun, akal kah akona hung peng naosen chu akidop lhah a aneh jeng diu ahi. Ajeh chu namel mateu vin nasugim behseh tauvin, na umkhum sohhel tauvin ahileh, neh leh chah ijakai khat a khat jengcha jong muna nanei tapouve.

58 Om du icke håller alla denna lags ord, som äro skrivna i denna bok, och gör efter dem, så att du fruktar detta härliga och fruktansvärda namn "HERREN, din Gud",

Hijeh chun hiche lekhabua danthu kijih jouse hi aboncha nanit bukimsoh keiyuva, limgeh chaa nakho sah lou'uva, Pakai, Pathen hi na kichat a najabol diu ahi.

59 så skall HERREN sända underliga plågor över dig och dina efterkommande, stora och långvariga plågor, svåra och långvariga krankheter.

Achuti louva ahileh, Pakaiyin nachung'uva gim gentheina sangpen ahin lhunsah ding, hiche chung chona chu natna nasatah hung lhung ding tantih nei louva nadammo diu nachung'uva hichu ahin lhunsah ding ahi.

60 Han skall låta komma över dig alla Egyptens sjukdomar, som du fruktar för, och de skola ansätta dig.

Egypt gamsunga nat thohlel naho jouse avela nachung'uva ahin lhunsah ding, tantih nei louva gim genthei nathoh diu ahi.

61 Och allahanda andra krankheter och plågor, om vilka icke är skrivet i denna lagbok, skall HERREN ock låta gå över dig, till dess du förgöres.

Nangho naki suh mang kahseava dinga danthua kijih lutlou natna jouse hi, Pakaiyin nachung'uva ahin lhunsah ding ahi.

62 Och allenast en ringa hop skall bliva kvar av eder, i stället för att I förut haven varit talrika såsom stjärnorna på himmelen; så skall det gå dig, därför att du icke hörde HERRENS. din Guds, röst.

Nangho hapun in pungbe uvin lang, vanna ahsija pha jong leu chun, lhomcha bou nahi diu ahi. Ajeh chu nanghon Pakai, Pathen thusei nangai tapouve.

63 Och det skall ske, att likasom HERREN förut fröjdade sig över eder när han fick göra eder gott och föröka eder, så skall HERREN nu fröjda sig över eder, när han utrotar och förgör eder. Och I skolen ryckas bort ur det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning.

Pakaiyin nachung'uva thilpha ahin lhunsah a alung oi ji bang’a, hitobang gimna ahung lhun teng jongleh lungoi ding ahi. Na chennau gamsunga kona nadel mang jeng diu ahi.

64 Och HERREN skall förströ dig bland alla folk, ifrån jordens ena ända till den andra, och där skall du tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder hava känt, gudar av trä och sten.

Pakaiyin leiset kong ningli jousea nathe cheh jeng diu, napu napateu jeng in jong ahet khah louna mun, hiche muna chu milim semthu pathen nahou diu, akinbola nagapan diu ahi.

65 Och bland de folken skall du icke få någon ro eller någon vila för din fot; HERREN skall där giva dig ett bävande hjärta och förtvinande ögon och en försmäktande själ.

Chule hiche munhoa chu namtin vaipi dimlha jeng ding, ong thol heuva nachen louhel diu, na keng khotal kisan'u kichol lou ding, nalungthim'u linglao tading, namit vet jeng ujong phamo tading, nahinkho jeng ujong genthei ding maonaa kichai ding ahi.

66 Och ditt liv skall synas dig likasom hänga på ett hår; du skall känna fruktan både natt och dag och icke vara säker för ditt liv.

Asun ajana kichatna jing hinkho naman diu, nahinkho sung'uva lungngam pela naum thei lou diu ahi.

67 Om morgonen skall du säga: "Ack att det vore afton!", och om aftonen skall du säga: "Ack att det vore morgon!" Sådan fruktan skall du känna i ditt hjärta, och sådana ting skall du se för dina ögon.

Jingkah ahileh, O nilhah ka lhangai ta ngeiye, nilhah teng O, jingkah ka lhangai ta ngei! tia nasei diu, namit teniuva navet diu hichu kichatna jing in navop diu, hahsatna chun naum pi jing diu ahi.

68 Och HERREN skall föra dig tillbaka till Egypten på skepp, på den väg om vilken jag sade dig: "Du skall icke se den mer." Och där skolen I nödgas bjuda ut eder till salu åt edra fiender, till trälar och trälinnor; men ingen skall finnas, som vill köpa.

Chujou tengleh Pakaiyin Egypt gam lama nahin lepui kit diu, kei man hiche lampi chu nale che kit lou diu ahi, tijong leng Pakaiyin nahin lepui kit diu, namel mateu angsunga soh numei chule soh pasala nagapan soh keidiu, hiche jouse nunga jong chu koiman nachoh nom lou diu ahi.