< 5 Mosebok 24 >
1 Om en man har tagit sig en hustru och äktat henne, men hon sedan icke längre finner nåd för hans ögon, därför att han hos henne har funnit något som väcker hans leda, och om han fördenskull har skrivit skiljebrev åt henne och givit henne det i handen och skickat bort henne från sitt hus,
“ʻOka fili mai ʻe ha tangata hono uaifi, pea na fakamaʻu mo ia, pea hoko ʻo pehē, ʻoku ʻikai siʻi te ne maʻu ha fiemālie ʻiate ia, koeʻuhi kuo ne ʻilo ha meʻa taʻemaʻa ʻiate ia: tuku ai ke ne tohi haʻane tohi fakamāvae, pea ke ʻatu ia ki hono nima, pea fekau ia ke ʻalu mei hono fale.
2 och kvinnan sedan, när hon har lämnat hans hus, går åstad och bliver en annans hustru,
Pea ʻi heʻene ʻalu mei hono fale, ʻe ngofua ʻa ʻene ʻalu ia ʻo hoko ko e uaifi ʻoe tangata kehe.
3 och nu också denne andre man får motvilja mot henne och skriver skiljebrev åt henne och giver henne det i handen och skickar henne bort ifrån sitt hus, eller om denne andre man som har tagit henne till sin hustru dör,
Pea kapau ʻe fehiʻa kiate ia hono husepāniti ko ia, pea ne tohi maʻana ʻae tohi fakamāvae, ʻo ʻatu ia ki hono nima, pea fekau ia ke ʻalu mei hono fale; pea kapau ʻe mate ʻae husepāniti ki mui naʻa ne maʻu ia ko hono uaifi,
4 då får icke hennes förste man, som skickade bort henne, åter taga henne till sin hustru, sedan hon har låtit orena sig, ty detta vore en styggelse inför HERREN; du skall icke draga synd över det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel.
ʻE ʻikai ngofua ki hono ʻuluaki husepāniti, ʻaia naʻa ne fekau ia ke ʻalu, ke ne toe ʻomi ia ko hono uaifi, hili hono fakahalaʻi; he ko e meʻa kovi ia ʻi he ʻao ʻo Sihova: pea ʻoua naʻa ke fakaangahalaʻi ʻae fonua, ʻaia ʻoku foaki ʻe Sihova ko ho ʻOtua ko ho tofiʻa.
5 Om en man nyligen har tagit sig hustru, behöver han icke gå i krigstjänst, ej heller må någon annan tjänstgöring åläggas honom. Han skall vara fri ett år för att stanna hemma och glädja den hustru han har tagit.
“ʻOka maʻu ʻe he tangata ʻae uaifi foʻou, ʻoua naʻa ʻalu ia ki he tau, pea ʻoua naʻa tuku ha ngāue kiate ia: kae tuku ke ʻataʻatā ia ʻi ʻapi ʻi he taʻu ʻe taha, pea te ne fakafiemālie ki he uaifi ʻaia kuo ne maʻu.
6 Man skall icke taga handkvarnen eller ens kvarnens översten i pant, ty den så gör tager livet i pant.
“Ke ʻoua naʻa ʻave ʻe ha tangata ʻe taha ʻae maka toka lalo pe ko e maka ʻi ʻolunga ʻoe meʻa momosi ko e tuku totongi: he ʻoku ne ʻave ʻae moʻuiʻanga ko e tuku totongi.
7 Om en man befinnes hava stulit någon av sina bröder, Israels barn, och han behandlar denne såsom träl eller säljer honom, så skall tjuven dö: du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är.
“Kapau ʻe maʻu ha tangata ʻoku ne kaihaʻasi ha niʻihi ʻi hono kāinga ko e fānau ʻa ʻIsileli, ʻo fakamālohiʻi ia, pe fakatau ia; pea ʻe mate ai ʻae kaihaʻa ko ia; pea ʻe tukuange ʻae kovi meiate kimoutolu.
8 Tag dig till vara, så att du, när någon bliver angripen av spetälska, noga håller och gör allt som de levitiska prästerna lära eder. Vad jag har bjudit dem skolen I hålla och göra.
“Ke ke vakai ʻi he mahaki ko e kilia ke ke tokanga lahi, ke fai ʻo fakatatau ki he meʻa kotoa pē ʻoku fakahā kiate kimoutolu ʻe he kau taulaʻeiki ko e kau Livai: ʻo hangē ko ia naʻaku fekau kiate kimoutolu, ʻe pehē pe hoʻomou tokanga ʻo fai.
9 Kom ihåg vad HERREN, din Gud, gjorde med Mirjam på vägen, när I drogen ut ur Egypten.
Manatu ki he meʻa naʻe fai ʻe Sihova kia Miliame ʻi he hala, hili hoʻomou hiki mai mei ʻIsipite.
10 Om du giver något lån åt din nästa, så skall du icke gå in i hans hus och taga pant av honom.
“ʻOka ke ka nō atu ha meʻa ki ho tokoua, ʻoua naʻa ke ʻalu ki hono fale ke toʻo mai hono tuku totongi.
11 Du skall stanna utanför, och mannen som du har lånat åt skall bära ut panten till dig.
Ka ke tuʻu ʻituʻa, pea ko e tangata ko ia ʻoku ke nō atu hoʻo meʻa ki ai ke ne ʻomi kiate koe kituʻa ʻae tuku totongi.
12 Och om det är en fattig man, så skall du icke hava hans pant till täcke, när du ligger och sover.
Pea kapau ʻoku masiva ʻae tangata, ʻoua naʻa ke mohe mo ʻene meʻa tuku totongi.
13 Du skall giva honom panten tillbaka, när solen går ned, så att han kan hava sin mantel på sig när han ligger och sover, och så välsigna dig; och detta skall lända dig till rättfärdighet inför HERREN, din Gud.
Ke ke toe ʻatu kiate ia ʻae tuku totongi ʻi he ʻalu hifo ʻae laʻā, koeʻuhi ke mohe ia ʻi hono kofu ʻoʻona mo ne tāpuakiʻi koe: pea ko e meʻa angatonu ia kiate koe ʻi he ʻao ʻo Sihova ko ho ʻOtua.
14 Du skall icke göra en arm och fattig daglönare orätt, evad han är en dina bröder, eller han är en av främlingarna som äro hos dig i ditt land, inom dina portar.
“ʻOua naʻa ke fakamamahiʻi ʻae tamaioʻeiki ʻoku ngāue ki he totongi ʻaia ʻoku masiva mo tuʻutāmaki, pe ko ha taha ia ʻi ho ngaahi kāinga, pe ʻi he kau muli ʻoku nofo ʻi hoʻo ngaahi kolo:
15 Samma dag han har gjort sitt arbete skall du giva honom hans lön och icke låta solen gå ned däröver, eftersom han är arm och längtar efter sin lön; han kan eljest ropa över dig till HERREN, och så kommer synd att vila på dig.
ʻI he hoko hono ʻaho ke ke ʻatu kiate ia hono totongi, pea ʻoua naʻa tō ʻae laʻā ki ai; he ʻoku masiva ia, pea ʻoku tokanga hono loto ki ai: telia naʻa tangi ia kia Sihova koeʻuhi ko koe, pea hoko ia ko e angahala kiate koe.
16 Föräldrarna skola icke dödas för sina barns skull och barnen skola icke dödas för sina föräldrars skull; var och en skall lida döden genom sin egen synd.
ʻE ʻikai tāmateʻi ʻae ngaahi tamai ko e fetongi ʻo ʻenau fānau, pea ʻe ʻikai tāmateʻi ʻae fānau koeʻuhi ko e ngaahi tamai: ʻe tāmateʻi ʻae tangata taki taha ʻi heʻene angahala ʻaʻana.
17 Du skall icke vränga rätten för främlingen eller den faderlöse, och en änkas kläder skall du icke taga i pant;
“ʻOua naʻa ke fakahalaiaʻi ʻae fakamaau ʻae muli, pe ko e tamai mate; pe toʻo ʻae kofu ʻoe uitou ko e tuku totongi.
18 du skall komma ihåg att du själv har varit en träl i Egypten, och att HERREN, din Gud, har förlossat dig därifrån; därför bjuder jag dig att iakttaga detta.
Ka ke manatu naʻa ke pōpula koe ʻi ʻIsipite, pea naʻe huhuʻi koe mei ai ʻe Sihova ko ho ʻOtua: ko ia ʻoku ou fekau ai ke fai ʻae ngaahi meʻa ni.
19 Om du, när du inbärgar skörden på din åker, glömmer en kärve kvar på åkern, skall du icke gå tillbaka för att hämta den, ty den skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. Detta skall du iakttaga, för att HERREN, din Gud, må välsigna dig i alla dina händers verk.
“ʻOka ke ka tuʻusi hifo ho ututaʻu ʻoku ʻi he ngoue, pea kuo ngalo ʻae ū uite ʻe taha ʻi he ngoue, ʻoua naʻa ke toe ʻalu ki he ngoue ke ʻomi ia: tuku ia ki he muli, mo e tamai mate, mo e uitou: koeʻuhi ke tāpuakiʻi koe ʻe Sihova ko ho ʻOtua ʻi he ngāue kotoa pē ʻa ho nima.
20 När du har slagit ned dina oliver, skall du icke sedan genomsöka grenarna; vad där finnes kvar skall tillhöra främlingen den faderlöse och änkan.
ʻOka ke ka haha hoʻo ʻolive, ʻoua naʻa ke toe ala ki hono ngaahi pasanga: kae tuku ia ki he muli, mo e tamai mate, pea ki he uitou.
21 När du har avbärgat din vingård, skall du sedan icke göra någon efterskörd; vad där finnes kvar skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan.
ʻOka ke ka toli ʻae ngaahi kālepi ʻo hoʻo ngoue vaine, ʻoua naʻa ke tānaki hono toenga: tuku ia ki he muli, mo e tamai mate, pea ki he fefine paea.
22 Du skall komma ihåg att du själv har varit en träl i Egyptens land; därför bjuder jag dig att iakttaga detta.
Te ke manatu naʻa ke pōpula koe ʻi ʻIsipite: ko ia ʻoku ou fekau kiate koe ke fai ʻae meʻa ni.