< 5 Mosebok 21 >

1 Om i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till besittning en ihjälslagen människa påträffas liggande på marken, och man icke vet vem som har dödat honom,
Pakai, Pathen in napeh'u nachennau gamsunga chu thise khat tou auma, ahivanga hiche thise chu koitha pen ham ti, aki hedoh thei lou aum a,
2 så skola dina äldste och dina domare gå ut och mäta upp avståndet från platsen där den ihjälslagne påträffas till de städer som ligga där runt omkring.
hitobang dinmun chu aum khah tah a ahileh, na upateu leh vaihom natong chengse chu hung diu, nakhopiu leh akim vel'a khopi chengse chu phatah atetoh soh kei diu ahi.
3 Och de äldste i den stad som ligger närmast denna plats skola taga en kviga som icke har blivit begagnad till arbete, och som icke såsom dragare har gått under ok.
Hitia chu abol diu thise tohpa umna akona chu, khopi akinaipi pen chu mo kichan ding ahi. Bong ala khat lou natong kha loulai hichu agakai diu ahi.
4 Och de äldste i staden skola föra kvigan ned till en dalgång som icke har varit plöjd eller besådd; och där i dalen skola de krossa nacken på kvigan.
Hiche mochanga khopi sung mite chun, bongla chu phaicham lah khat a ahin kai diu, hiche phaicham chu lou natohnaa kimang khalou hi ding, phaicham muna chu bongla gol chu angong chang aheboh diu ahi.
5 Och prästerna, Levi söner, skola träda fram, ty dem har HERREN, din Gud, utvalt till att göra tjänst inför honom och till att välsigna i HERRENS namn, och såsom de bestämma skola alla tvister och alla misshandlingsmål behandlas.
Chuteng Levi thempuho abonchauva ama sang lama hung masa diu ahi. Ajeh chu Pakai, Pathen in amaho chu akin natong dinga alhen dohsa ahin, Levi thempu ho thusah bang banga kinopmona leh kinah boutam jouse aboncha thu chaina um ding ahi.
6 Och alla de äldste i den staden, de som bo närmast platsen där den ihjälslagne påträffades, skola två sina händer över kvigan på vilken man hade krossat nacken i dalen;
Thisepa umna toh kinaina muna bongla kithana muna chu, khopi sunga upa ho jousen twiya akhut akisop cheh diu ahi.
7 och de skola betyga och säga: "Våra händer hava icke utgjutit detta blod, och våra ögon hava icke sett dådet.
Hichu amaho dinga hettohsahnaa pang ding, “Keiho khut a kona hiche thise hi thisan kiso ahipoi, thisan kiso pet jeng jong kamu hih hel uve,” tia seina diu ahi.
8 Förlåt ditt folk Israel, som du har förlossat, HERRE, och låt icke oskyldigt blod komma över någon i ditt folk Israel." Så bliver denna blodskuld dem förlåten.
O Pakai, nangman nahuh dohsa nami Israel mite hi ngaidam tan, hiche themmona thisan kisona ho jal'in nami Israelte chunga lethuhna neihih helin, thisan kiso jal'a amaho chunga lethuhna achan nalou dinga, taona anei peh teitei diu ahi.
9 Du skall skaffa bort ifrån dig skulden för det oskyldiga blodet, ty du skall göra vad rätt är i HERRENS ögon.
Hitia chu nangman jong mona beihela thisen kiso na chung changa kona Pakai, mitmua adih a natohna chu nabol tenguleh suhtheng najong nanei diu ahi.
10 Om HERREN, din Gud, när du drager ut i krig mot dina fiender, giver dem i din hand, så att du tager fångar,
Namel mateu toh gal kisat dinga nakon doh tenguleh Pakai, Pathen in na melmateu chu nangho henga ahinpeh doh khah tah’a ahileh, nangman jong amaho chu gal hinga nahin kai ding ahi.
11 och du då bland fångarna får se någon skön kvinna som du fäster dig vid, och som du vill taga till hustru åt dig,
Chule hiche gal hing lah’a kona chu numei melhoitah nakimu doh’uva ahileh, nangmhon jong hiche numei chu naji diuva na kipui jeng theiyu ahi.
12 så skall du föra henne in i ditt hus, och hon skall raka sitt huvud och ansa sina naglar.
Chuteng hiche numei chu nangho inlama nahin puidiu, asam jouse natan peh diu chule atin jouse jong natan mui peh diu ahi.
13 Och hon skall lägga av de kläder hon bar såsom fånge och skall bo i ditt hus och få begråta sin fader och sin moder en månads tid; därefter må du gå in till henne och äkta henne, så att hon bliver din hustru.
Hiche numei nu jong chun soh kivonna chu akoiya, nangho insunga chu cheng jing ding lhani jen anu leh apa pul adou ding ahi. Hitia chu nangho jong numeinu henga na galut diu, nangho jong ama dia ajipa nahi thei diu, nupa naum thei diu ahi.
14 Och om du sedan icke mer finner behag i henne, så må du låta henne gå vart hon vill; du får icke sälja henne för penningar. Du får icke heller behandla henne såsom trälinna, då du nu har kränkt henne.
Amanu chunga hi lungkim louna naneiyuva ahileh, nang hon jong amanu chu achena nom chana nasol jeng theiyu ahi. sum leh paiya jong najoh doh thei lou diu chule soh ki bolna bang banga jong nabol louhel diu ahi. Ajeh chu nanghon amanu hi na luppi sau ahitai.
15 Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han försmår, och båda hava fött honom söner, såväl den han älskar som den han försmår, och hans förstfödde son till den försmådda,
Koitobang pasal khat chun numei ji ni akop a, khatnu adeiya khatnu vang chu adeimo joh’a, ahivanga anigel lhona cha ahin lhon tah a, adeimo nu chun cha pasal ahin khat tah a ahileh,
16 så får mannen icke, när han åt sina söner utskiftar sin egendom såsom arv, giva förstfödslorätten åt sonen till den älskar, till förfång för sonen till den han försmår, då nu denne är den förstfödde,
ajipa chun kho nunga achapate thil leh lo ahin hoppeh nikho tengleh, adeimo johnu chapa sanga chu adeinu chapa chu gel khohna aneiya langnei na jong anei thei lou ding, apeng masa chu apeng masa bang bang abol thou thou ding ahi.
17 utan han skall såsom sin förstfödde erkänna sonen till den försmådda och giva honom dubbel lott av allt vad han äger. Ty denne är förstlingen av hans kraft; honom tillhör förstfödslorätten.
Adeimo johnu chapa chu achapa lah a atah pen ahi tia aphon doh ding, anei agou jouse lah’a chan nia tam joa apeh ding ahi. Ajeh chu ama dia chapa masapen ahin, mi-upa chan ding chu achansah thou thou ding ahi.
18 Om någon har en vanartig och uppstudsig son, som icke lyssnar till sin faders och sin moders ord, och som, fastän de tukta honom, ändå icke hör på dem,
Chapa khat touvin Pakai thungai lou chule anu, apa thujong ngai louva doumah jenga achona ahileh,
19 så skola hans fader och hans moder taga honom och föra honom ut till de äldste i staden, till stadens port.
Hiche chapa chu anu leh apan jong khopi kelkot lama, thutan vaihom ho henga ahin puilut jeng lhon ding ahi.
20 Och de skola säga till de äldste i staden: "Denne vår son är vanartig och uppstudsig och vill icke lyssna till våra ord, utan är en frossare och drinkare."
Chuteng anu leh apan jong hiche ka chapa hi doumah jeng aboldoh tan chule kathu lhon jong angai hih hel in, milop tah le phatseh a jukhamnaa hinkho mang jeng ahitai, ati lhon ding ahi.
21 Då skall allt folket i staden stena honom till döds: du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är. Och hela Israel skall höra det och frukta.
Chutengleh hitobang miphalou chu khopi sunga cheng mipi ho chun songa aselih jeng diu ahi. Hiche hi Israel pum pin amu soh kei uva, kichaa umdiu ahi.
22 Om på någon vilar en sådan synd som förtjänar döden, och han så bliver dödad och du hänger upp honom på trä,
Mihem khat touvin thina chan gotna pehna thei chonset a alhah khah tah a, amapa chu tha teitei ding ahi tah leh, ama chu thing chunga kona na khai lih jeng theiyu ahi.
23 så skall den döda kroppen icke lämnas kvar på träet över natten, utan du skall begrava den på samma dag, ty en Guds förbannelse är den som har blivit upphängd; och du skall icke orena det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel.
Amavang hiche na khai lihpau chu khovah chana na khai den thei lou diu, nakho vahsah ngei ngeiyuva ahileh nang hon Pakai, Pathen in nagoulo dinga napeh nau gamsung nasuh boh'u ahitan, hijeh achu nakho vahsah louhel diu ahi.

< 5 Mosebok 21 >