5 Mosebok 19
1 När HERREN, din Gud, har utrotat de folk vilkas land HERREN, din Gud, vill giva dig, och när du har fördrivit dem och bosatt dig i deras städer och i deras hus,
Na Angraeng Sithaw mah paek ih prae ah kaom kaminawk to nam ro o sak moe, nihcae ih ahmuen to na toep o pacoeng, nihcae ih vangpuinawk hoi im ah na oh o naah,
2 då skall du avskilja åt dig tre städer i ditt land, det som HERREN, din Gud, vill giva dig till besittning.
na Angraeng Sithaw mah toep han paek ih, na prae um li ah vangpui thumto nangmacae han pahoe oh.
3 Du skall försätta vägarna till dem i gott skick åt dig; och du skall dela i tre delar det landområde som HERREN, din Gud, giver dig till arvedel. Så skall du göra, för att var och en som har dräpt någon må kunna fly dit.
Kami hum moeng mi kawbaktih kami doeh, to ahmuen ah cawnh hanah, na Angraeng Sithaw mah ang paek o ih prae to thumto ah tapraek oh loe, to ahmuen ah caehhaih loklam to sah oh.
4 Och under följande villkor må en dråpare fly till någon av dem och så bliva vid liv; om någon dödar sin nästa utan vett och vilja, och utan att förut hava burit hat till honom
Hnukmahaih tawn ai, palung thung hoi pacaenghaih doeh tawn ai ah, a imtaeng kami to hum moeng naah, kami hum moeng pongah a hinghaih pahlong hanah, to ahmuen ah cawn kami mah sak han ih hmuen loe hae tiah oh;
5 -- såsom när någon går med sin nästa ut i skogen för att hugga ved, och hans hand hugger till med yxan för att fälla trädet, och järnet då far av skaftet och träffar den andre, så att denne dör -- då må en sådan fly till någon av dessa städer och så bliva vid liv.
thui rumram ah, kami maeto loe thing pakhruk hanah a imtaeng kami hoiah taw ah caeh hoi, caka hoiah thing to pakhruk hoi naah, caka angkhring puk moe, a imtaeng kami to vah mat; to tiah oh naah to kami loe hing hanah, hae ih vangpui maeto thungah cawnh han oh.
6 Detta vare stadgat, för att blodshämnaren, om han i sitt hjärtas vrede förföljer dråparen, icke må hinna upp honom, ifall vägen är för lång, och slå ihjäl honom, fastän han icke hade förtjänat döden, eftersom han icke förut hade burit hat till den andre.
To tih ai nahaeloe athii tho lu la kami mah anih to palungphui hoiah patom ueloe, loklam angthla parai pongah anih to kae naah, hum moeng tih; to kami loe a imtaeng kami hnukmahaih tawn ai pongah, duek han krah ai.
7 Därför är det som jag bjuder dig och säger: "Tre städer skall du avskilja åt dig."
To pongah ni nangmacae hanah, vangpui thumto pahoe oh, tiah kang thuih o.
8 Och när HERREN, din Gud, utvidgar ditt område, såsom han med ed har lovat dina fäder, och giver dig allt det land som han har sagt att han skulle giva åt dina fäder --
Nam panawk khaeah sak ih lokkamhaih baktih toengah, na Angraeng Sithaw mah na prae to kawksak moe, a lokkamhaih baktih toengah, prae pum ang paek o,
9 om du då håller och gör efter alla dessa bud som jag i dag giver dig, så att du älskar HERREN, din Gud, och alltid vandrar på hans vägar, då skall du lägga ännu tre städer till dessa tre,
vaihniah kang paek o ih loknawk hae na pazui o moe, na sak o; na Angraeng Sithaw to na palung o pacoengah, a loklam ah na caeh o poe nahaeloe, vangpui thumto pahoe oh;
10 för att oskyldigt blod icke må utgjutas i ditt land, det som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel, och blodskuld så komma att vila på dig.
na Angraeng Sithaw mah qawktoep han paek ih prae thungah, zaehaih tawn ai kami ih athii to palong han ai ah, to tiah sah oh, tiah a thuih; to tiah na sak o nahaeloe, kami athii palonghaih atho nangcae nuiah krah mak ai.
11 Men om någon bär hat till sin nästa och lägger sig i försåt för honom och överfaller honom och slår honom till döds, och sedan flyr till någon av dessa städer,
Toe kami maeto mah a imtaeng kami to hnukma moe, loklam ah angang; anih to boh pacoengah, hum nahaeloe, to vangpui maeto thungah cawn cadoeh,
12 då skola de äldste i hans stad sända bort och hämta honom därifrån och lämna honom i blodshämnarens hand, och han skall dö.
a ohhaih vangpui thung ih kacoehtanawk mah anih to naeh han kami patoeh ueloe, anih to hum hanah, lu la kami khaeah paek o tih.
13 Du skall icke visa honom någon skonsamhet, utan du skall skaffa bort ifrån Israel skulden för den oskyldiges blod, för att det må gå dig väl.
To baktih kami loe tahmen han om ai; khosak na hoih o thai hanah, zaehaih tawn ai kami athii palonghaih to Israel prae thung hoiah to tiah ciim o sak ah.
14 Du skall icke flytta din nästas råmärke, något råmärke som förfäderna hava satt upp i den arvedel du får i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till besittning.
Na Angraeng Sithaw mah qawktoep han paek ih prae thungah, canghnii kaminawk mah quen tangcae ih na imtaeng kami ih ramri to tahruet pae o hmah.
15 Det är icke nog att allenast ett vittne träder upp mot någon angående någon missgärning eller synd, vad det nu må vara för en synd som någon kan hava begått. Efter två eller efter tre vittnens utsago skall var sak avgöras.
Kami maeto ih zaehaih hoi a sakpazaehaih loe, hnukung maeto khue ih lok hoiah cak o sak hmah; hnukung hnetto maw, to tih ai boeh loe thumto mah maw thuih ih lok to cak o sak ah.
16 Om ett orättfärdigt vittne träder upp mot någon för att vittna mot honom angående någon förbrytelse,
Amsawn hnukung maeto mah kami maeto zaehaih net nahaeloe,
17 så skola båda parterna träda fram inför HERRENS ansikte, inför de män som på den tiden äro präster och domare.
lok angaek kami hnik to, Angraeng hmaa ah to nathuem ah kaom qaimanawk hoi ukkungnawk hmaa ah, angdoe o sak hmaek ah.
18 Och domarna skola noga undersöka saken; om då vittnet befinnes vara ett falskt vittne, som har burit falskt vittnesbörd mot sin broder,
Lokcaekkungnawk mah kahoih ah lokcaek pacoengah, to kami loe amsawn hnukung ah om nahaeloe, angmah ih nawkamya to amsawn a net pongah,
19 så skolen I låta detsamma vederfaras honom som han hade tilltänkt sin broder: du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är.
to kami mah angmah ih nawkamyanawk nuiah sak han pacaeng ih hmuen baktih toengah, anih nuiah doeh sah oh. To tiah nangcae salak ih kahoih ai hmuen to tahmat oh.
20 Och det övriga folket skall höra det och frukta, och man skall icke vidare göra något sådant ont bland eder.
To tiah nahaeloe to ih lok thaih kaminawk mah, to baktih kahoih ai hmuen to nangcae salakah sah o mak ai, zii o tih boeh.
21 Du skall icke visa honom någon skonsamhet: liv för liv, öga for öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot.
Anih to tahmen o hmah; toe hinghaih pongah hinghaih; mik pongah mik; haa pongah haa; ban pongah ban, khok pongah khok, tiah lu la pathok oh.
