Daniel 9
1 I Darejaves', Ahasveros' sons, första regeringsår -- hans som var av medisk släkt, men som hade blivit upphöjd till konung över kaldéernas rike --
Medialiⱪ Aⱨaxweroxning oƣli Dariusning birinqi yilida (u kaldiylǝrning zeminiƣa padixaⱨ ⱪilindi)
2 i dennes första regeringsår kom jag, Daniel, att i skrifterna lägga märke till det antal år, som HERREN hade angivit för profeten Jeremia, när han sade att han ville låta sjuttio år gå till ända, medan Jerusalem låg öde.
Yǝni tǝhtkǝ olturƣan birinqi yili mǝnki Daniyal muⱪǝddǝs yazmilarni oⱪuxum bilǝn Pǝrwǝrdigarning Yǝrǝmiya pǝyƣǝmbǝrgǝ yǝtküzgǝn kalam-bexariti boyiqǝ, Yerusalemning harab bolidiƣan jaza mǝzgili yǝtmix yil ikǝnlikini qüxinip yǝttim.
3 Då vände jag mitt ansikte till Herren Gud med ivrig bön och åkallan, och fastade därvid i säck och aska.
Xuning üqün mǝn Rǝb Hudayimƣa roza tutup, bɵz rǝhtkǝ yɵginip, kül-topida olturup, uningƣa yelinip dua-tilawǝt ⱪilix bilǝn izdinixkǝ bǝl baƣlidim.
4 Jag bad till HERREN, min Gud, och bekände och sade: "Ack Herre, du store och fruktansvärde Gud, du som håller förbund och bevarar nåd mot dem som älska dig och hålla dina bud!
Mǝn Pǝrwǝrdigar Hudayimƣa dua ⱪilip, gunaⱨlirimizni iⱪrar ⱪilip mundaⱪ dedim: — «Aⱨ Rǝb, i Seni Ɵz ǝmrliringgǝ itaǝt ⱪilƣuqilarƣa wǝdǝ-ǝⱨdǝngdǝ wapadar bolup, ɵzgǝrmǝs meⱨringni üzlüksiz kɵrsǝtküqi uluƣ, sürlük Tǝngrim!
5 Vi hava syndat och gjort illa och varit ogudaktiga och avfälliga; vi hava vikit av ifrån dina bud och rätter.
Biz gunaⱨ sadir ⱪilduⱪ, ⱪǝbiⱨlik ⱪilduⱪ; rǝzillik bilǝn Sening ǝmr-ⱨɵkümliringdin waz keqip, Sanga asiyliⱪ ⱪilduⱪ,
6 Vi hava icke hörsammat dina tjänare profeterna, som talade i ditt namn till våra konungar, furstar och fader och till allt folket i landet.
Xundaⱪla Sening naming bilǝn padixaⱨlirimiz, ǝmirlirimiz, ata-bowilirimiz wǝ pütkül zemindiki hǝlⱪⱪǝ sɵz-kalamingni yǝküzgǝn ⱪulliring bolƣan pǝyƣǝmbǝrlǝrgǝ zadi ⱪulaⱪ salmiduⱪ.
7 Du, Herre, är rättfärdig, men vi måste blygas, såsom vi ock nu göra, vi Juda man och Jerusalems invånare, ja, hela Israel, både de som bo nära och de som bo fjärran i alla andra länder dit du har fördrivit dem, därför att de voro otrogna mot dig.
I Rǝb, ⱨǝⱪⱪaniyǝt Sǝndila tepilidu, lekin Sanga asiyliⱪ wǝ wapasizliⱪ ⱪilƣanliⱪimiz tüpǝylidin, bizgǝ, yǝni Yǝⱨudalarƣa, Yerusalemdikilǝrgǝ wǝ barliⱪ Israillarƣa, yeⱪinda bolsun, yiraⱪta bolsun, Sǝn bizlǝrni sürgünlükkǝ ⱨǝydiwǝtkǝn barliⱪ yurtlarda bolsun, pǝⱪǝt bügünkidǝk yüzimizni kɵtürǝlmigüdǝk xǝrmǝndilikla ⱪaldi.
8 Ja, Herre, vi med våra konungar, furstar och fäder måste blygas, därför att vi hava syndat mot dig.
I Rǝb, bizgǝ, yǝni padixaⱨlirimizƣa, ǝmirlirimizgǝ wǝ ata-bowilirimizƣimu yüzimizni kɵtürǝlmigüdǝk xǝrmǝndilik ⱪaldi; qünki biz Sening aldingda gunaⱨ sadir ⱪilduⱪ.
9 Men hos Herren, vår Gud, är barmhärtighet och förlåtelse. Ty vi voro avfälliga från
I Rǝb Hudayimiz, biz Sanga asiyliⱪ ⱪilƣan bolsaⱪmu, Sǝndin yǝnila rǝⱨimdillik wǝ mǝƣpirǝt-kǝqürümlǝr tepilidu.
10 och hörde icke HERRENS, vår Guds, röst, så att vi vandrade efter hans lagar, dem som han förelade oss genom sina tjänare profeterna.
Biz Sǝn Pǝrwǝrdigar Hudayimizning awaziƣa ⱪulaⱪ salmay, ⱪulliring bolƣan pǝyƣǝmbǝrlǝr arⱪiliⱪ aldimizƣa ⱪoyƣan ⱪanun-ⱨɵkümliringdǝ ⱨeq mangmiduⱪ.
11 Nej, hela Israel överträdde din lag och vek av, utan att höra din röst. Därför utgöt sig ock över oss den förbannelse som han hade svurit att sända, och som står skriven i Moses, Guds tjänares, lag; ty vi hade ju syndat mot honom.
Pütkül Israil Sening Tǝwrat-ⱪanunungƣa hilapliⱪ ⱪilip, awazingƣa ⱪulaⱪ salmay Seningdin yüz ɵridi. Dǝrwǝⱪǝ, Sening ⱪulung Musaƣa qüxürülgǝn Tǝwrat-ⱪanunida pütülgǝn lǝnǝt ⱨǝmdǝ uning ⱪǝsǝmyadidiki jazalar üstimizgǝ yaƣduruldi; qünki biz Sening aldingda gunaⱨ sadir ⱪilduⱪ.
12 Han höll sina ord, vad han hade talat mot oss, och mot domarna som dömde oss; och han lät en så stor olycka komma över oss, att ingenstädes under himmelen något sådant har skett, som det som nu har skett i Jerusalem.
Sǝn Ɵzüng bizgǝ wǝ üstimizdin ⱨɵkümdarliⱪ ⱪilƣuqimizƣa ⱪarita degǝnliringgǝ ǝmǝl ⱪilip bizgǝ zor eƣir külpǝtni kǝltürdüng; qünki Yerusalemda ⱪilinƣan ixlar asman astidiki ⱨǝrⱪandaⱪ baxⱪa yurtta ǝzǝldin ⱪilinƣan ǝmǝs!
13 I enlighet med vad som står skrivet i Moses lag kom all denna olycka över oss, men ändå sökte vi icke att blidka HERREN, vår Gud, genom att omvända oss från våra missgärningar och akta på din sanning.
Musaƣa tapilanƣan Tǝwrat-ⱪanunida pütülgǝndǝk, bu pütün külpǝt bizgǝ qüxürülgǝn bolsimu, i Pǝrwǝrdigar Hudayimiz, lekin biz ⱪǝbiⱨliklirimizdin ⱪol üzüp, ⱨǝⱪiⱪitingni qüxinip yetidiƣan ⱪilƣaysǝn dǝp tehiqǝ Sǝndin iltipatingni ɵtünmiduⱪ.
14 Därför vakade ock HERREN över att olyckan drabbade oss; ty HERREN, vår Gud, är rättfärdig i alla de gärningar som han gör, men hörde icke hans röst.
Dǝrwǝⱪǝ Sǝn Pǝrwǝrdigar xu külpǝtni tǝyyarlap saⱪlap, bizning üstimizgǝ qüxürdung; qünki Sǝn Pǝrwǝrdigar Hudayimiz, barliⱪ ⱪilƣan ixliringda adil bolup kǝlding; biraⱪ awazingƣa ⱪulaⱪ salmiduⱪ.
15 Och nu, Herre, vår Gud, du som förde ditt folk ut ur Egyptens land med stark hand, och så gjorde dig ett namn, som är detsamma än i dag! Vi hava syndat, vi hava varit ogudaktiga.
Əmdi, Ɵz küqlük ⱪolung bilǝn hǝlⱪingni Misirdin elip qiⱪting, xunglaxⱪa bügünkidǝk Ɵzünggǝ nam-xɵⱨrǝt tikliding, i Rǝb Hudayimiz, — biz gunaⱨ sadir ⱪilduⱪ, biz rǝzillik ⱪilduⱪ!
16 Men Herre, låt, för all din rättfärdighets skull, din vrede och förtörnelse vända sig ifrån din stad Jerusalem, ditt heliga berg; ty genom våra synder och genom våra faders missgärningar hava Jerusalem och ditt folk blivit till smälek för alla som bo omkring oss.
Ɵtünimǝn, i Rǝb, pütkül ⱨǝⱪⱪaniyliⱪingƣa uyƣun, Yerusalem xǝⱨiringgǝ, yǝni muⱪǝddǝs teƣingƣa bolƣan ⱪǝⱨr-ƣǝzipingni tohtatⱪaysǝn! Qünki bizning ɵtküzgǝn gunaⱨlirimiz wǝ ata-bowilirimizning ⱪilƣan ⱪǝbiⱨliklirining wǝjidin, Yerusalem wǝ hǝlⱪing barliⱪ ǝtraptikilirimizning ⱨaⱪarǝt obyekti bolup ⱪalduⱪ.
17 Och hör nu, du vår Gud, din tjänares bön och åkallan, och låt ditt ansikte lysa över din ödelagda helgedom, för Herrens skull.
Əmdi i Hudayimiz, ⱪulungning dua wǝ tǝlǝplirigǝ ⱪulaⱪ salƣaysǝn, Ɵzüng üqün wǝyran ⱪilinƣan muⱪǝddǝs jayingni jamalingni kɵrsitip yorutⱪaysǝn.
18 Böj, min Gud, ditt öra härtill och hör; öppna dina ögon och se vilken förödelse som har övergått oss, och se till staden som är uppkallad efter ditt namn. Ty icke i förlitande på vad rättfärdigt vi hava gjort bönfalla vi inför dig, utan i förlitande på din stora barmhärtighet.
I Hudayim, ⱪulaⱪ selip angliƣaysǝn! Bizning wǝ Sening naming bilǝn atalƣan xǝⱨǝrning bexiƣa kǝlgǝn külpǝtlǝrgǝ nǝzǝr salƣaysǝn! Bizning Sanga iltija ⱪilƣinimiz ɵzimizning ⱪandaⱪtur ⱨǝⱪⱪaniy ix ⱪilƣanliⱪimizdin ǝmǝs, bǝlki Sening zor rǝⱨimdilliⱪliringƣa tayanƣanliⱪimiz sǝwibidindur.
19 O Herre, hör, o Herre, förlåt; o Herre, akta härpå, och utför ditt verk utan att dröja -- för din egen skull, min Gud, ty din stad och ditt folk äro uppkallade efter ditt namn."
I Rǝb, angliƣaysǝn! I Rǝb, kǝqürgǝysǝn! Ⱪulaⱪ selip anglap amal ⱪilƣaysǝn! Ɵzüngning nam-xɵⱨriting üqün ǝmdi tǝhir ⱪilmiƣaysǝn! Qünki Sening bu xǝⱨiring wǝ bu hǝlⱪing Ɵz naming asasida atalƣanidi!».
20 Medan jag ännu så talade och bad och bekände min egen och mitt folk Israels synd och inför HERREN, min Gud, frambar min förbön för min Guds heliga berg --
Mǝn duayimni dawamlaxturup, ɵzüm wǝ hǝlⱪim Israilning gunaⱨlirini iⱪrar ⱪilip ⱨǝmdǝ Hudayimning muⱪǝddǝs teƣi üqün Pǝrwǝrdigar Hudayimƣa yelinip,
21 medan jag alltså ännu så talade i min bön, kom Gabriel till mig i flygande hast, den man som jag förut hade sett i min syn; och det var vid tiden för aftonoffret.
tehi dua ⱪiliwatⱪinimda, dǝslǝptǝ manga ƣayibanǝ alamǝttǝ kɵrüngǝn Jǝbrail degǝn zat yenimƣa kelip manga ⱪolini tǝgküzdi. Mǝn xu qaƣda tolimu qarqap kǝtkǝnidim. U kǝqlik ⱪurbanliⱪ sunux waⱪti idi.
22 Han undervisade mig och talade till mig och sade: "Daniel, jag har nu begivit mig hit för att lära dig förstånd.
Jǝbrail manga ǝⱪil berip mundaⱪ dedi: — «I Daniyal, mǝn seni yorutup, ixlarni qongⱪur qüxinǝlǝydiƣan ⱪilixⱪa kǝldim.
23 Redan när du begynte din bön, utgick befallning, och jag har kommit för att giva dig besked, ty du är högt benådad. Så giv nu akt på ordet, och akta på synen.
Sǝn Hudaƣa iltija ⱪilixⱪa baxlixing bilǝnla, jawab-kalam berildi; sǝn intayin sɵyülgǝn adǝm bolƣaqⱪa, mǝn sanga uning jawab-kalamini yǝtküzgili kǝldim. Əmdi bu jawab-kalam üstidǝ puhta oylanƣin, ƣayibanǝ kɵrünüxni kɵngül ⱪoyup qüxǝngin:
24 Sjuttio veckor äro bestämda över ditt folk och över din heliga stad, innan en gräns sättes för överträdelsen och synderna få en ände och missgärningen varder försonad och en evig rättfärdighet framhavd, och innan syn och profetia beseglas och en höghelig helgedom bliver smord.
— «[Huda] tǝripidin «yǝtmix ⱨǝssǝ «yǝttǝ waⱪit»» sening hǝlⱪing bilǝn muⱪǝddǝs xǝⱨiring üstigǝ bekitilgǝn. Bu waⱪitlar itaǝtsizliklǝrni tizginlǝx, gunaⱨlarni tügitix, ⱪǝbiⱨlik üqün kafarǝt kǝltürüx, mǝnggülük ⱨǝⱪⱪaniyliⱪni üstün orunƣa ⱪoyux, bu ƣayibanǝ alamǝt bilǝn pǝyƣǝmbǝrlǝrning sɵz-kalamlirini ǝmǝlgǝ axurux ⱨǝmdǝ muⱪǝddǝs ibadǝthanidiki «ǝng muⱪǝddǝs jay» yengibaxtin mǝsiⱨlinix üqün bekitilgǝndur.
25 Så vet nu och förstå: Från den tid då ordet om att Jerusalem åter skulle byggas upp utgick, till dess en smord, en furste, kommer, skola sju veckor förgå; och under sextiotvå veckor skall det åter byggas upp med sina gator och sina vallgravar, om ock i tider av trångmål.
Xuni bilixing wǝ qüxinixing kerǝkki, Yerusalemni yengibaxtin ǝsligǝ kǝltürüp bina ⱪilix buyruⱪi jakarlanƣandin tartip, Mǝsiⱨ degǝn ǝmir mǝydanƣa qiⱪⱪuqǝ yǝttǝ ⱨǝssǝ «yǝttǝ waⱪit» ⱪoxulƣan atmix ikki ⱨǝssǝ «yǝttǝ waⱪit» ɵtidu. Yerusalem xǝⱨiri yengibaxtin bina ⱪilinip, mǝydan-koqilar wǝ sepil-istiⱨkam barliⱪⱪa kǝltürülidu, ǝmma bu bisǝrǝmjan künlǝrdǝ bolidu.
26 Men efter de sextiotvå veckorna skall en som är smord förgöras, utan att någon efterföljer honom. Och staden och helgedomen skall en anryckande furstes folk förstöra; men själv skall denne få sin ände i störtfloden. Och intill änden skall strid vara; förödelse är oryggligt besluten.
Bu atmix ikki «yǝttǝ waⱪit» mǝzgili ɵtkǝndin keyin Mǝsiⱨ üzüp taxlinidu, uningda ⱨeqnǝrsǝ ⱪalmaydu. Kǝlgüsidǝ bolidiƣan ǝmirning hǝlⱪi bu xǝⱨǝr bilǝn muⱪǝddǝs ibadǝthanini gumran ⱪilidu. Bu aⱪiwǝt kǝlkündǝk besip kelidu; ahiriƣiqǝ jǝnglǝr dawamlixidu; u yǝrdǝ bolidiƣan wǝyranqiliⱪlar bekitilgǝndur.
27 Och han skall med många sluta ett starkt förbund för en vecka, och för en halv vecka skola genom honom slaktoffer och spisoffer vara avskaffade; och på styggelsens vinge skall förödaren komma. Detta skall fortgå, till dess att förstöring och oryggligt besluten straffdom utgjuter sig över förödaren."
U [ǝmir Hudaning] hǝlⱪining kɵp ⱪismi bilǝn ahirⱪi bir «yǝttǝ waⱪit»ta bir [dostluⱪ] ǝⱨdisni takamul ⱪilidu, lekin bu «yǝttǝ waⱪit»ning yerimiƣa kǝlgǝndǝ, u [ibadǝthanidiki] ⱪurbanliⱪ wǝ axliⱪ ⱨǝdiyǝlǝrni sunuxni ǝmǝldin ⱪalduridu. U qaƣda «wǝyran ⱪilƣuqi yirginqlik nomussizliⱪ» [muⱪǝddǝs ibadǝthanining] ǝng egiz jayiƣa ⱪoyulidu. Taki balayi’apǝt, [yǝni Huda] bekitkǝn külpǝt wǝyran ⱪilƣuqi kixining bexiƣa yaƣdurulƣuqǝ xu yǝrdǝ turidu».
