Daniel 6
1 Darejaves fann för gott att sätta över riket ett hundra tjugu satraper, för att sådana skulle finnas överallt i riket.
Darius kiti Mede mipa chun, a lenggam pumpi chu gamkai ja le somni soding adeiyin, hitichun ahomkhen tai. Chuleh hiche gamkai ho’a vaipo ding in gamkai khat’a mikhat cheh apansah tai.
2 Och över dem satte han tre furstar, av vilka Daniel var en; inför dessa skulle satraperna avlägga räkenskap, så att konungen icke lede något men.
Gamkai vaipo ho jouse chung’a avesui ding leh vaihom pipu dingin, lengpan Daniel leh midang mini jong apansah tan ahi. Amaho cheng hin lengpa lungdei aboluva, gamkai vaipo ho toh je ahil ding’u chuleh lenggam aventup ding’u ahi.
3 Men Daniel gjorde sig bemärkt framför de andra furstarna och satraperna, ty en övermåttan hög ande var i honom, och konungen var betänkt på att sätta honom över hela riket.
Chomlou kah in, vaihom pipu mini leh gamkai vaipo ho sangin, Daniel chu natoh thilbol athemjo tan, chuleh imalam jousea ahung minthang tan ahi. Daniel chung’a Pathen lhagao achen jing jeh chun midang ho sang in natoh thilbol thepna aneiyin, hijeh chun lengpan, alenggam vaipi po’a vetup ding in Daniel chu agong tan ahi.
4 Då sökte de andra furstarna och satraperna att finna någon sak mot Daniel i det som angick riket. Men de kunde icke finna någon sådan sak eller något som var orätt, eftersom han var trogen i sin tjänst; ingen försummelse och intet orätt var att finna hos honom.
Chuphat in, vaihom pipu mini toh gamvaipo ho chun, gamsung kivaihomna dol’a Daniel bolkhel themmo chansah nading aholuvin, ahivang in amudoh jou pouvin ahi. Ajeh chu, Daniel chu kitah tah leh thudihtah’a thilbol ahin, chuleh amopohna-a son umtah leh Pathen ging’a natong ahi.
5 Då sade männen: "Vi lära icke finna någon sak mot denne Daniel, om vi icke till äventyrs kunna finna en sådan i hans gudsdyrkan."
Chuin amaho akihouvun, “Daniel themmo chansah nading chu, ama Pathen houna thudol tilouvin, thildang ima eihon ibol thei ding’u aum poi.’’ ati tauve.
6 Därefter skyndade furstarna och satraperna in till konungen och sade till honom så: "Må du leva evinnerligen, konung Darejaves!
Hijeh chun, vaihom pipu mini toh gamkai vaipo hochu, lengpa kom’a acheuvin, ajah a: Lengpa Darius Hingsot in!
7 Alla rikets furstar, landshövdingarna och satraperna, rådsherrarna och ståthållarna hava rådslagit om att en kunglig förordning borde utfärdas och ett förbud stadgas, av det innehåll att vilken som helst som under trettio dagar vänder sig med bön till någon annan, vare sig gud eller människa, än till dig, o konung, han skall kastas i lejongropen.
Na lenggam sung’a vaihom pipuho, vaihom thuneiho, gamkai vaipo ho, thumop’a pang ho, chuleh miching mithem ho cheng in, kihou lhuhna khat kaneijun: Vo lengpa, nangman dankhat na phudoh ding, amitakip in khoutah’a juicheh ding katiuve. Hichu, ni somthum sung’a mihem kom hihen chuleh pathen houna hijong leh, koiman nangkom tilouva taona leh thumna anei theilou ding, hiche hi ajuilou leh apalkeh aum leh sakei bahkai kulsung’a selut ding, tin thupeh bolin.
8 Så låt nu, o konung, härom utfärda ett förbud och sätta upp en skrivelse, som efter Mediens och Persiens oryggliga lag icke kan återkallas."
Chuleh vo lengpa, tun hiche dan kisem chu khellou dingin khut henna bolkhumin, chuleh phongdoh in, hichu Mede mite leh Persia mite danthu dungjuiya avel’a kiladoh kitlou ding ahitai,’’ atiuve.
9 I överensstämmelse härmed lät då konung Darejaves sätta upp en skrivelse och utfärda ett förbud.
Hijeh chun Darius lengpan, hiche dan kisem chu khut-hen abol khum tai.
10 Men så snart Daniel hade fått veta att skrivelsen var uppsatt, gick han in i sitt hus, varest han i sin övre sal hade fönster som voro öppna i riktning mot Jerusalem. Där föll han tre gånger om dagen ned på sina knän och bad och tackade sin Gud, såsom han förut hade plägat göra.
Chuin lengpan dan kisem chu khut-hen abolkhum taiti Daniel in ahetdoh phat chun, a-in lam’ah achen, a-indan chungnung’a alut in, Jerusalem lang ngan bangkot ahong in, abol jing bang chun adilsun atao tai. Aman aphat seh’a abolji bang chun, nikhat sungin a Pathen heng’a thangvahna thumvei anei jing in ahi.
11 När männen nu skyndade till, funno de Daniel bedjande och åkallande sin Gud.
Hichun miphalou vaipo ho chu Daniel chenna in-ah chun acheuvin ahileh, Daniel chu, a Pathen heng’a taona aneipet agamu tauvin ahi.
12 Därefter gingo de till konungen och frågade honom angående det kungliga förbudet: "Har du icke låtit sätta upp ett förbud, av det innehåll att vilken som helst som under trettio dagar vänder sig med bön till någon annan, vare sig gud eller människa, än till dig, o konung, han skall kastas i lejongropen?" Konungen svarade och sade: "Jo, och det påbudet står fast efter Mediens och Persiens oryggliga lag."
Chutah chun amaho jong lengpa kom ajonpaiyun, dan kisem chung chang thu aseijun, Daniel hehnan aneiyun, lengpa jah’a, “Vo lengpa, ni somthum sung’a nangkom tilouva, mihem hihen chuleh Pathen houna hijong leh, koiman taona anei theilou ding, hiche hi ajuilou leh apalkeh aumleh, sakei bahkai kulsung’a selut ding tia dan kisem chu, nangma tah in khut-henna na bolkhum hitalou ham?” atiuve. Lengpan adonbut in, “Hiche dan kiphutdoh hi, Mede mite leh Persia mite danthua umjing ding, kiladoh lou ding ahitai,’’ ati.
13 Då svarade de och sade till konungen: "Daniel, en av de judiska fångarna, aktar varken på dig eller på det förbud som du har låtit sätta upp, utan förrättar sin bön tre gånger om dagen."
Hichun amahon jong lengpa chu adonbut’un, “Vo lengpa, Judah gam’a kon sohchang’a hung kikai holah’a, Daniel kitipa chun na thupeh adonse pon chuleh nakhut- hennasa dan kisem jong chu imalouvin akoiyin, nikhat sungin abolngai ngaijin, aPathen kom’a thumvei atao jing’e’’ atiuvin, aheh tauve.
14 När konungen hörde detta, blev han mycket bedrövad och gjorde sig bekymmer över huru han skulle kunna rädda Daniel; ända till solnedgången mödade han sig med att söka en utväg att hjälpa honom.
Hiche thuhi ajahdoh phat in, lengpa chu hatah in along gim tai. Aman Daniel chu huhdoh teina ding angaiton, lunggil tah in agelpan tai. Hiche boina-a kon’a Daniel lhadoh teina ding lampi aholin, nilhum keijin akigeltan ahi.
15 Då skyndade männen till konungen och sade till honom: "Vet, o konung, att det är en Mediens och Persiens lag att intet förbud och ingen förordning som konungen utfärdar kan återkallas."
Nilhah ahiphat chun, miho chu lengpa heng’a achekhomun, ajah a aseitauve, “Vo lengpa, Mede mite leh Persia mite danthu dungjuiya lengpan khut-hen abol khumsa dan chu kikhel theilou ahi, nangmatah in nahet ahi,’’atiuve.
16 Då lät konungen hämta Daniel och kasta honom i lejongropen och konungen talade till Daniel och sade: "Din Gud, den som du så oavlåtligen dyrkar, han må rädda dig."
Hichun alou theilouvin Daniel chu mat dingin, lengpan thu apetan, agaman tauve. Chuleh sakei bahkai kulsung’a chun aseplut tauvin ahi. Lengpan Daniel jah’a, “Kitah tah’a nahou jing na Pathen chun na huhdoh hen” ati.
17 Och man förde fram en sten och lade den över gropens öppning, och konungen förseglade den med sitt eget och med sina stormäns signet, för att ingen förändring skulle kunna göras i det som nu hade skett med Daniel.
Chuin songpi khat atanglutuvin, sakei bahkai kulkot chu asing tauve. Chuleh songpi chung’a chun lengpa leh amilen milal hon Mohor in melchihna anom khum cheh tauvin ahi. Hichu koiman Daniel chu agalha dohlou nading’a abol’u ahi.
18 Därefter gick konungen hem till sitt palats och tillbragte hela natten under fasta och lät inga kvinnor komma inför sig; och sömnen flydde honom.
Chuin lengpa jong lung oilou tahin a-inpia akile tai. Ajan chun an angolin, imutheilouvin akhovah tai. Chuleh angaina-a kibolji golnop jong abol tapouve.
19 Sedan om morgonen, när det dagades, stod konungen upp och gick med hast till lejongropen.
Ajing jingkah matah in, lengpa chu athoudohloijin, sakei bahkai kul langchu kinotah in ajontai.
20 Och när han hade kommit nära intill gropen, ropade han på Daniel med ängslig röst; konungen talade till Daniel och sade: "Daniel, du den levande Gudens tjänare, har väl din Gud, den som du så oavlåtligen dyrkar, kunnat rädda dig från lejonen?"
Chuin amun alhunphat chun, aman lung natah in apeng jah in, “Vo Daniel, Pathen hingjing sohpa! Kitahtah’a nahou jing na Pathen chun sakei bahkai lah’a kon’a na huhdoh hinam?’’ ati.
21 Då svarade Daniel konungen: "Må du leva evinnerligen, o konung!
Daniel in adonbut in, “Vo lengpa hingsot in!”
22 Min Gud har sänt sin ängel och tillslutit lejonens gap, så att de icke hava gjort mig någon skada. Ty jag har inför honom befunnits oskyldig; ej heller har jag förbrutit mig mot dig, o konung.
“Ka Pathen chun a vantil ahinsol lhan, sakei bahkai ho kam asippeh in, eisu khapouve. Ajeh chu Pakai mitmun keima nolna beijin ka um’e, chuleh nangma angsung’a jong suhkhel ka neipoi, Vo! lengpa’’ ahinti.
23 Då blev konungen mycket glad, och befallde att man skulle taga Daniel upp ur gropen. Och när Daniel hade blivit tagen upp ur gropen, kunde man icke upptäcka någon skada på honom; ty han hade trott på sin Gud.
Chutah chun lengpa jong akipah behseh jeng in, Daniel chu sakei bahkai kul sung’a kon’a lahdoh loi dingin thu apetai. Aman a Pathen dettah’a atahsan jal chun, atahsa chung’a maha imacha aum poi.
24 Sedan lät konungen hämta de män som hade anklagat Daniel, och han lät kasta dem i lejongropen, med deras barn och hustrur; och innan de ännu hade hunnit till bottnen i gropen, föllo lejonen över dem och krossade alla deras ben.
Chuin lengpan thupeh abolin, Daniel chunga dihlou tah’a hehsetna anabol hochu amandoh un, amaho leh ajite chuleh achate jouse jong abon’un, sakei bahkai kul sung’a chun alehlut tauve. Hichun, tol’a achuh masang’un, sakei bahkai hon aman’un, abottel tel gamset tauvin ahi.
25 Därefter lät konung Darejaves skriva till alla folk och stammar och tungomål som funnos på hela jorden: "Mycken frid vare med eder!
Chuin Darius lengpan, leiset pumpia chitin namtin’a miho leh pao tintang tho ho heng’a, hiche thuhi athot tai, “Na chunguva cham leh kipana chuleh khantouna umhen!”
26 Härmed giver jag befallning att man inom mitt rikes hela område skall bäva och frukta för Daniels Gud. Ty han är den levande Guden, som förbliver evinnerligen; och hans rike är sådant att det icke kan förstöras, och hans välde består intill änden.
Keiman hiche thugahna hi kabol ahi, kalenggam sung pumpia amitakip’in, Daniel Pathen chu gingsoh hen chuleh kihot hot pumin jabol cheh hen. Ajeh chu amahi Pathen Hingjing ahin, Chuleh a tonsot geija thohjou jing Pathen ahi. Alenggam jong a itih’a kisumang louding, Chuleh alengvai pohna jong beitih umlou ding ahi.
27 Han är en räddare och hjälpare, och han gör tecken och under i himmelen och på jorden, han som har räddat Daniel ur lejonens våld."
Aman amite aholdohjin chuleh ahuhhing ji'e. Chuleh aman van leh leiset chung’a melchihna kidang ho leh bolmo kidang ho aboljin ahi. Aman sakei bahkai ho lah’a konin Daniel jong ana huhdoh’e.
28 Och denne Daniel steg i ära och makt under Darejaves' och under persern Kores' regeringar.
Hiche jeh chun, Darius lengvaipoh sung leh Persia mi Cyrus lengvaipoh sung chun, Daniel chu akhangtou jing jeng tai.
