Daniel 2

1 I sitt andra regeringsår hade Nebukadnessar drömmar av vilka han blev orolig till sinnes, och sömnen vek bort ifrån honom.

Nebuchadnezzar chu, alengchan kal kumni lhin chun, jankhat mang nommo tah aneyin, imuthei louvin alunggimpi lheh jengin ahi.

2 Då lät konungen tillkalla sina spåmän, besvärjare, trollkarlar och kaldéer, för att de skulle giva konungen till känna vad han hade drömt, och de kommo och trädde fram för konungen.

Hijeh chun lengpa’n, mitphel doithem ho, ai-lhimthem ho, doichoi ho chuleh ahsi lekhathem ho akouvin, ajah’uva, amang chu aseidoh peh diuvin thupeh anei tai. Amaho jong lengpa angsung’a ahung ding soh tauve.

3 Och konungen sade till dem: "Jag har haft en dröm, och jag är orolig till sinnes och ville veta vad jag har drömt."

Hichun lengpan ajah’uva, “Mang heltah khat kaneiyin, hichun ei sugimlheh jeng tai. Kamang chu ipi kiseina ham, ka hetdoh louva khoh ahi’’ ati tai.

4 Då talade kaldéerna till konungen på arameiska: "Må du leva evinnerligen, o konung! Förtälj drömmen för dina tjänare, så skola vi meddela uttydningen."

Hichun Ahsi lekhathem ho chun, lengpa jah’a, “Lengpa hingsot in. Namang chu nasohte hi nei seipehun, chuleh keihon aledohna chu na sei peh tauving’e’’ atiuve.

5 Konungen svarade och sade till kaldéerna: "Nej, mitt oryggliga beslut är, att om I icke sägen mig drömmen och dess uttydning, skolen I huggas i stycken, och edra hus skola göras till platser för orenlighet.

Lengpa’n amaho chu adonbut in, “Keiman kaseidohsa kakhel louhel ahi nahe’uve. Nanghon kamang chu ipi hija, ipi kiseina ham, nasei dohlou poupou’u leh, na tahsa’u chu ahal hal’a kibottel ding chuleh na-in hou jong kiphelha’a vut kiso ding ahi.

6 Men om I meddelen drömmen och dess uttydning, så skolen I få gåvor och skänker och stor ära av mig. Meddelen mig alltså nu drömmen och dess uttydning."

Amavang, nanghon kamang chu na seidoh’uva chuleh na ledoh thei’u leh, keiman nangho thilpeh loupitah leh jabolna sangtah kapeh ding nahiuve. Tun, kamang chu seidohun lang, chuleh aledohna jong ipi ham, sei tauvin’’ ati tai.

7 De svarade för andra gången och sade: "Konungen må förtälja drömmen för sina tjänare, så skola vi meddela uttydningen."

Chuin amahon avellin asei kit’un, Vo lengpa nei lungsetun. Namang chu nei seipehun lang chutah leh keihon aledohna chu ka seipeh thei ding’u ahi’’ atiuvin ahi.

8 Konungen svarade och sade: "Jag märker nogsamt att I viljen vinna tid, eftersom I sen att mitt beslut är oryggligt,

Lengpa’n amaho chu adonbut in, Ipi nabol’u ahi, ka henai. Nanghon, ka seidoh ka khellou na het jeh’uva

9 att om I icke sägen mig drömmen, domen över eder icke kan bliva annat än en. Ja, I haven kommit överens om att inför mig föra lögnaktigt och bedrägligt tal, i hopp att tiderna skola förändra sig. Sägen mig alltså nu vad jag har drömt, så märker jag att I ock kunnen meddela mig uttydningen därpå."

Chuleh kamang na seidoh theilou poupou u-leh na manthah ding’u ahi, kati jeh’a, phat che che nading nagel’u ahi. Hijeh chun, keima jouva lhepna din na kihou guhun, phat chal dungyuija kalung kakhel khahleh tia nakinepu ahi. Kasei ahi, kamang chu seidohun, chutah leh nanghon mang chu na ledoh thei ding’u ahi, ti kahet ding ahi.

10 Då svarade kaldéerna konungen och sade: "Det finnes ingen människa på jorden, som förmår meddela konungen det som han vill veta; aldrig har ju heller någon konung, huru stor och mäktig han än var, begärt sådant som detta av någon spåman eller besvärjare eller kaldé.

Ahsi lekhathem hon, lengpa chu adonbut kit’un,’ “Leiset chung mihem khat chan jong lengpa mang chu seidohpeh theiponte. Chuleh leng loupitah leh thahattah hon jong, koiman hitobang hi mitphel doithem ho, ai-lhim them ho, doichoi ho chuleh ahsi lekhathem ho adong kha poi.

11 Ty det som konungen begär är alltför svårt, och ingen finnes, som kan meddela konungen det, förutom gudarna; och de hava icke sin boning ibland de dödliga.

Lengpa thildei hi ahitheilou beh ding ahibouve. Tahsa mihem lah’a hilou pathen ho tilouvin, koiman namang chu seidoh pehthei ponte’’ atiuvin ahi.

12 Då blev konungen vred och mycket förtörnad och befallde att man skulle förgöra alla de vise i Babel.

Hitia aseiyu chu lengpan ajan, alung hang behset jengin, Babylon gamsung’a miching mithem ho abon’a thagam dingin, thupeh anei tai.

13 När alltså påbudet härom hade blivit utfärdat och man skulle döda de vise, sökte man ock efter Daniel och hans medbröder för att döda dem.

Lengpa thupeh chu aki thejal tan, Daniel le aloiho tha dingin ahol tauvin ahi.

14 Då vände sig Daniel med kloka och förståndiga ord till Arjok, översten för konungens drabanter, vilken hade dragit ut för att döda de vise i Babel.

Miching mithem ho thatgam ding’a kondoh, Lengpa sepai lamkai Arioch chu, amaho that jeng ding’a ahung phat chun, Danielin chingtheitah le lunggel them tahin ana kihoupin ahi.

15 Han tog till orda och frågade Arjok, konungens hövitsman: "Varför har detta stränga påbud blivit utfärdat av konungen?" Då omtalade Arjok för Daniel vad som var på färde.

Aman Arioch jah’a chun, “Ipi jeh’a lengpa’n hitobang thupeh nasa hi kino tah’a abol jeng hitam?” ati. Chuin Ariochin jong, thilsoh umdan chu abon’in Daniel chu aseipeh tai.

16 Och Daniel gick in och bad konungen att tid måtte beviljas honom, så skulle han meddela konungen uttydningen.

Apettah chun, Daniel jong lengpa heng’a avahlut jengin, lengpa kom’a amang ledohna ding phat chomkhat athumbe tan ahi.

17 Därefter gick Daniel hem och omtalade för Hananja, Misael och Asarja, sina medbröder, vad som var på färde,

Chuin Daniel chu inlam’a akilen, aloiho Hananiah, Mishael chuleh Azariah kom’a chun, thilsoh umdan chu aseipeh tai.

18 och han uppmanade dem att bedja himmelens Gud om förbarmande, så att denna hemlighet bleve uppenbarad, på det att icke Daniel och hans medbröder måtte förgöras tillika med de övriga vise Babel.

Aman, thuguh ki-im chu ahetdoh theinadiu le, amaho chengtoh Babylon gam’a aching athem adangho jong, thagam’a aumlouna dinguva, Van Pathen hepina athum diuvin anotai.

19 Då blev hemligheten uppenbarad för Daniel i en syn om natten. Och Daniel lovade himmelens Gud därför;

Chuche jan chun, Pathenin Daniel heng’a themgao thilmun thuguh ki-im chu aphongdoh tai. Hichun Danielin Pathen achoi-an tai.

20 Daniel hov upp sin röst och sade: "Lovat vare Guds namn från evighet till evighet! Ty vishet och makt höra honom till.

Hichun aman aseitai, “Tonsot tonsotin Pathen min chu Vahchoijin umhen. Ajeh chu chihna le thahatna abon’a ama-a um ahi.

21 Han låter tider och stunder omskifta, han avsätter konungar och tillsätter konungar, han giver åt de visa deras vishet och åt de förståndiga deras förstånd.

Aman leiset chung’a phatleh nikho chuleh thilsoh ho abon’a aumsah ahi. Aman leng ho ahaisah’a chuleh adangho leng’a apansahji ahi. Aman miching ho chihna apen, chuleh mithem ho hetna jong apen ahi.

22 Han uppenbarar det som är djupt och förborgat, han vet vad i mörkret är, och hos honom bor ljuset.

Aman thutah leh kidang tah’a ki-im thilho aphongdoh jin, chuleh Ama vah’a um ahivangin, muthim le khojing lah’a thilho jong ahesohkeiye.

23 Dig, mina fäders Gud, tackar och prisar jag för att du har givit mig vishet och förmåga, och för att du nu har uppenbarat för mig det vi bådo dig om; ty det som konungen ville veta har du uppenbarat för oss."

Vo, kapu kapate Pathen, nangma kathangvahin chuleh kavahchoiye. Ajeh chu nangman chihna le thahat neipe in, naheng’a kathumho nei seipeh tai. Chuleh Lengpa’n angeh jong, keiho kom’a na phongdoh tai” ati.

24 I följd härav gick Daniel in till Arjok, som av konungen hade fått befallning att förgöra de vise i Babel; han gick åstad och sade till honom så: "De vise i Babel må du icke förgöra. För mig in till konungen, så skall jag meddela konungen uttydningen."

Chuin Daniel chu, Babylon gamsung’a michingho thatgam ding’a lengpan apansahpa Arioch henga alutin, hitin aseitai, “Miching mithem ho chu suhmangdan, lengpa angsung’a keima neipuilutin lang, lengpa mang chu ipi kiseina ahi, keiman aledohna seipeh ing’e “ati tai.

25 Då förde Arjok med hast Daniel inför konungen och sade till honom så: "Jag har bland de judiska fångarna funnit en man som kan säga konungen uttydningen."

Ariochin jong kinloitahin, Daniel chu lengpa angsung’a apuilut in, lengpa jah’a, “Keiman Judah gammi sohchang ho lah’a mikhat, lengpa mang aledohna naseipehthei ding khat kamu tai” aga ti’e.

26 Konungen svarade och sade till Daniel, som hade fått namnet Beltesassar: "Förmår du säga mig den dröm som jag har haft och dess uttydning?"

Hichun lengpan, Belteshazzar tiajong kihe Daniel jah’a chun, “Hiche asei hi adih ham? Nangman kamang chu ipi hija chuleh ipi kiseina ham, na seido thei ding ham?” ati tai.

27 Daniel svarade konungen och sade: "Den hemlighet som konungen begär att få veta kunna inga vise, besvärjare, spåmän eller stjärntydare meddela konungen.

Danielin lengpa chu adonbut in, “Miching ho, ai-lhimthem ho, mitpheldoi them ho, vang sang them ho chuleh ahsi lekhathem ho, koi hijongleh, hiche namang ki-im leh kiselguh chu aseidohthei ding mihem, aumpoi.

28 Men det finnes en Gud i himmelen, som kan uppenbara hemligheter, och han har låtit konung Nebukadnessar veta vad som skall ske i kommande dagar. Detta var din dröm och den syn du hade på ditt läger:

Ahinlah thuguh ki-im ho phongdohji van’a Pathen khatseh aume, ama chun lengpa Nebuchadnezzar heng’a khonung thilsoh dingho amusah ahitai. Tun keiman, jalkhun’a na emut pet’a themgao thilmua namu namang chu kaseipeh ding nahi.

29 När du, o konung, låg på ditt läger, uppstego hos dig tankar på vad som skall ske i framtiden; och han som uppenbarar hemligheter lät dig veta vad som skall ske.

Lengpa, jalkhun’a na i-mutpet chun, khonung thil hunglhung dingho nagelin chuleh mang naneiyin ahi. Thuguh ki-im ho phongdohji van Pathen chun, khonung thil hungsoh dingho chu, na mang’a namusah ahitai.

30 Och för mig har denna hemlighet blivit uppenbarad, icke i kraft av någon vishet som jag äger framför alla andra levande varelser, utan på det att uttydningen må bliva kungjord för konungen, så att du förstår ditt hjärtas tankar.

Chuleh keima chungchang thu vang chu hiche ahi, midang ho sang’a chingjo leh themjo kahi jeh’a, namang ki-im leh kiselguh chu keiman kahetdoh ahipoi. Amavang, Pathenin nangma tah nalungsung’a um chu nahetsah nom ahi.

31 Du, o konung, såg i din syn en stor bildstod stå framför dig, och den stoden var hög och dess glans övermåttan stor, och den var förskräcklig att skåda.

Vo lengpa, namang chun milim lentah khat, vah pempum jeng chu namasang’a ahung ding’e. Hichu ivet leh kichat tijat umlheh jeng ahi.

32 Bildstodens huvud var av bästa guld, dess bröst och armar voro av silver, dess buk och länder av koppar; dess ben voro av järn,

Milim lu chu sana thengsel’a kisem ahin, a-oplhang leh aban teni chu dangka jeng ahin, a-oi leh amal teni chu sum-eng jeng ahi.

33 dess fötter delvis av järn och delvis av lera.

Chuleh akeng teni chu thih ahin, akengphang teni chu thih leh leiset kihal ahi.

34 Medan du nu betraktade den, blev en sten lösriven, dock icke genom människohänder, och den träffade bildstoden på fötterna, som voro av järn och lera, och krossade dem.

Navetpet chun, mihem khut’a kikheng hilou songtum khat lhang’a kon’in ahung kilih lhan, thih leh leiset kihal akengphang teni chu ahin sep’in, asep chiphel tai.

35 Då blev på en gång alltsammans krossat, järnet, leran, kopparen, silvret och guldet, och det blev såsom agnar på en tröskloge om sommaren, och vinden förde bort det, så att man icke mer kunde finna något spår därav. Men av stenen som hade träffat bildstoden blev ett stort berg, som uppfyllde hela jorden.

Chuphat in, milim chu apumin akeh lhatan, thih jong, leiset jong, sum-eng jong, dangka jong chuleh sana jong ahal halin aumgamtan ahi. Chuin hui ahung nungtan ahileh, huiya changsi kithemang bangin, ageina lam kihelouvin amangheltan ahi. Ahinlah milim seplhua song chu akhang khangin, mol leh lhang lentah asohdohin, leiset chung alodim dentai.

36 Detta var drömmen; och vi vilja nu säga konungen uttydningen:

Hichu, namang chu ahitai. Tun ipi kiseina ahi chu lengpa heng’a kaseipeh ding ahi.

37 Du, o konung, konungarnas konung, åt vilken himmelens Gud har givit rike, väldighet, makt och ära,

Vo lengpa, nangma lengho lah’a leng lenpen chu nahi. Van Pathen chun, nangma lenggam napeh’a, thahat leh thuneina chuleh jabolna napeh ahitai.

38 och i vilkens hand han har givit människors barn och djuren på marken och fåglarna under himmelen, varhelst varelser bo, och som han har satt till herre över allasammans, du är det gyllene huvudet.

Aman nangma tah chu, leiset mihem chenna jouse chung’a vaipo’a napansah’a chuleh gamsa jouse leh vacha jouse chung’a thuneina napeh ahitai. Nangmatah hi, sana-a kisem milim luchang chu nahi.

39 Men efter dig skall uppstå ett annat rike, ringare än ditt, och därefter ännu ett tredje rike, ett som är av koppar, och det skall råda över hela jorden.

Ahin, nang vaipoh khang kichai nungleh, nang sang’a lhasamjo lenggam khat, nang mun’a hung kitungdoh ding ahi. Chuche lenggam jong chu alhuh nungleh, lenggam khat athumna, sum-eng kitilai chu, hung umdoh kitding, leiset chung pumpia vai apoh ding ahi.

40 Ett fjärde rike skall ock uppstå och vara starkt såsom järn, ty järnet krossar och sönderslår ju allt; och såsom järnet förstör allt annat, så skall ock detta krossa och förstöra.

Chujou tengleh, thih tobang’a lhou leh hat lenggam khat a li channa chu hung kitungdoh ding ahi. Hiche lenggam chun, thih in thildang ajep set’a chuleh avohkeh bang’a, lenggam masa ho jouse ajepset ding chuleh avohkeh ding ahi.

41 Men att du såg fötterna och tårna vara delvis av krukmakarlera och delvis av järn, det betyder att det skall vara ett söndrat rike, dock så att det har något av järnets fasthet, ty du såg ju järn vara där, blandat med lerjord.

Nangin namu akengphang teni leh akho-jung hochu, thih leh leingan meiya kihalsa kihelkhom ahin, hichu lenggam tampi hung umdoh ding, abung bung’a hung kikhendiu ahi.

42 Och att tårna på fötterna voro delvis av järn och delvis av lera, det betyder att riket skall vara delvis starkt och delvis svagt.

Amaho lah’a abang chu thih tobang’a hattah hintin, abangkhat chu leingan bang’a hung kikhendiu ahi.

43 Och att du såg järnet vara blandat med lerjord, det betyder att väl en beblandning där skall äga rum genom människosäd, men att delarna likväl icke skola hålla ihop med varandra, lika litet som järn kan förbinda sig med lera.

Hiche thih leh leingan kihalin avetsah chu, lenggam chom chom chu amaho leh amaho ahat’uva adinkhom theinadiu ngaitonan, numei hung kilato uva kicheng hal jeng jung ding’u, chuleh abung bunga hung pangkhomdiu ahi. Ahinlah, thih leh leingan akikabeh detchet theilou bang’a chu, amaho jong dettah’a kikankhom theilouhel dingu ahi.

44 Men i de konungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras och vars makt icke skall bliva överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra en ände på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen;

Chutobang lenggam kichohhel jeng jung ho phatlai tahle chun, Van Pathenin, kisumang talou ding leh koima khutnoi ja um talou ding, lenggam khat ahin tundoh ding ahi. Hiche lenggam chun lenggam dang jouse abon’a, anung ama umlouva avohchip soh hel ding chuleh hiche lenggam chu atonsot’a ding jing ding ahi tai.

45 ty du såg ju att en sten blev lösriven från berget, dock icke genom människohänder, och att den krossade järnet, kopparen, leran, silvret och guldet. Så har en stor Gud uppenbarat för konungen vad som skall ske i framtiden, och drömmen är viss, och dess uttydning är tillförlitlig."

Hichu, nangman namu lhangvum’a hungkon songtum, mi hem khut’a kisui hilou, thih jong sepgoi, sum-eng jong sepgoi, dangka jong sepgoi, leingan jong sepgoi chuleh sana jong sepgoija thethang soh hel songtum chu kiseina ahi. Hichehi, loupi Pathen chun, khonung thil hungsoh dingho, lengpa henga avetsah ahi tai. Namang chu dihtah ahin, chuleh aledohna jong thonlouva guilhung ding ahi.

46 Då föll konung Nebukadnessar på sitt ansikte och tillbad inför Daniel, och befallde att man skulle offra åt honom spisoffer och rökoffer.

Chutah chun, Nebuchadnezzar lengpan amai tol’ah asulut in, Daniel chu chibai abohtai. Chuleh aman amite jah’a, Daniel angsung’a kilhaina thilto abol diu chuleh gim namtwi alhutdiuvin thu apetai.

47 Och konungen svarade Daniel och sade: "I sanning, eder Gud är en Gud över andra gudar och en herre över konungar och en uppenbarare av hemligheter, eftersom du har kunnat uppenbara denna hemlighet."

Hichun lengpan Daniel jah’a asei tai, “Tahbeh mongin, nang Pathen hi pathen jouse chung’a Pathen ahin, lengho jouse Pakai jong ahi. Chuleh thil ki-imho phongdohpa Pathen jong ahi, ajeh chu nangman thil ki-imho leh akiselguh jouse naphong doh thei jenge” ati.

48 Därefter upphöjde konungen Daniel och gav honom många stora skänker och satte honom till herre över hela Babels hövdingdöme och till högste föreståndare för alla de vise i Babel.

Chuin Daniel chu lengpan jabolna sangtah apen chuleh thilpeh loupitah tampi jong apen ahi. Chuleh aman Daniel chu panmun sangtah, Babylon gamkai pumpia vaihom in apansah in, agamsung’a miching jouse chung’a pipui pen in apansah tai.

49 Och på Daniels bön förordnade konungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego att förvalta Babels hövdingdöme; men Daniel själv stannade vid konungens hov.

Chuin Daniel in angeh dungjui jin, lengpan Shadrach, Meshach chuleh Abednego chu Babylon gamkai ho’a imalam jousea mopo dingin apansah tai. Danniel vang chu, leng inpia chun vaihomin apangden tai