Amos 6
1 Ve eder, I säkre på Sion, I sorglöse på Samarias berg, I ädlingar bland förstlingsfolket, I som Israels hus plägar vända sig till!
Ohe ada nahiuve, Jerusalem khopia nomsatah’a chengho, chuleh Samaria khopia lungmong tah’a khosa ho! Namtin vaipi lah’a naminthang lheh’un, chuleh mihon napanpina ngaichan nakom a ahung jiuve.
2 Gån åstad till Kalne och sen efter, dragen därifrån till Stora Hamat, och faren så ned till filistéernas Gat: äro de bättre än rikena här, eller är deras område större än edert område?
Amavang Calneh lhang galkaijun vetem un, chuteng Hamath khopilen a chun chepaijun, chuleh Philistine khopi Gath a jong chesuh un, nangho amaho sang’a phajo nahideh pouve, vetem un, amaho iti manthah hitauvem!
3 Ve eder, I som menen att olycksdagen skall vara fjärran, men likväl inbjuden våldet att trona hos eder;
Nanghon nachung uva hamsetna hunglhung vahlou dingin nagel’un, ahinlah, pumhat’a nathilbol’u chun thutanna nikho chu nakiloilut loijiuve.
4 I som liggen på soffor av elfenben och haven det makligt på edra bäddar; I som äten lamm, utvalda ur hjorden, och kalvar, hämtade från gödstallet;
Ohe ada nahiuve, saiha-a kisem jalkhun’a kijamlea, chuleh nomtah’a kijaole ho, Kelngoinou lah’a adei dei kitha-a neho, chuleh bonghon lah’a athao adei lailai kitha-a neho,
5 I som skrålen visor till harpans ljud och tänken ut åt eder musikinstrumenter såsom David;
Nanghon selangdah tum ging toh thon lakoila pou nasa uvin, chuleh kithepsah tah in David umchan na tho uvin, tumging thei manchah nakisem thu’uve.
6 I som dricken vin ur stora bålar och bruken salvor av yppersta olja, men icke bekymren eder om Josefs skada!
Nanghon khon dim dim in lengpitwi nadon’un, chuleh thao namtwi pen nakinu uvin, Na nampiu manthah chu lunggim nan nanei pouve.
7 Fördenskull skola nu dessa främst föras bort i fångenskap; de som nu hava det så makligt få då sluta med sitt skrål.
Hijeh’a chu, nangho gal-hing’a sohchang masapen’a napan diu, chutah leh nomtah’a khosaho chu, anopsahnau abon’a beisoh hel ding ahi.
8 Herren, HERREN har svurit vid sig själv, säger HERREN, härskarornas Gud: Jakobs stolthet är mig en styggelse, och hans palatser hatar jag; jag skall giva staden till pris med allt vad däri är.
Hatchungnung Pakai chu, amatah min in akihahsel in, chuleh Pakai van Pathen ahina chun hitin aseiye, “Israel mite louchalna kaho in, chuleh akulpi sem’u jong ka kidah’e. Hijeh chun, hiche khopi leh asunga um chengse abon’a, amelmateu kapehdoh ding ahi,’’ ati.
9 Och det skall ske, att om än tio män finnas kvar i ett och samma hus, så skola de likväl alla dö.
Ijemtia insung khat’a ahingdoh mison khat aum nahlai leh, amaho jong chu abonchauva thisoh hel diu ahi.
10 När sedan en frände till någon av de döda med förbrännarens hjälp vill skaffa benen ut ur huset, och därvid ropar till en som är i det inre av huset: "Finnes här någon mer än du?", då måste denne svara: "Ingen"; och den förre skall då säga: "Rätt så, stillhet må råda; ty HERRENS namn får icke bliva nämnt."
Insung mikhattou, amopohna dung jui'a asopu thisaho govam ding kigo-a, insunga kon’a lhilongho ahinputdoh phatleh, insungmi ahingdoh pen kom’a chu, midang jong um nalaijem? tia adoh khah leh, ama chun kihahsel’a “Aum poi, pao poh hih in! Pakai chu amin jeng jong iphah pohlou hel diu ahibouve,’’ ati ding, apho ding ahi.
11 Ty se, på HERRENS bud skola de stora husen bliva slagna i spillror och de små husen i splittror.
Ajeh chu vetan, in loupitah tah hojong ahalsi sia kisugep ding, chuleh in neocha cha hojong kivo goisoh hel ding ahiuve,’’ tin Pakaiyin thupeh anei tai.
12 Kunna väl hästar springa uppför en klippbrant, eller plöjer man där med oxar? -- eftersom I viljen förvandla rätten till en giftplanta och rättfärdighetens frukt till malört,
Songpi chunga khu sakolte chomle le thei mong’a, hiche lah chu bongchal in loukaina-a akaithei mong ding ham? Hitobang chun, nanghon ngolhoi tah in, thu adih’a kitan chu thina gu-twi na sosah uvin, chuleh adihtah’a hung ga doh twitah chu nehmohel khacheh-chuh na sodoh gam tauvin ahi.
13 I som glädjen eder över det som är intet värt och sägen: "Genom vår egen styrka hava vi ju berett oss horn."
Chuleh nanghon Lo-debar chunga nagaljonau chu nakithang-at piuvin, kiletsahtah in, eihon eiho thahat’a karnaim chu ilah’u hilou ham? na kitiuve.
14 Ty se, jag skall uppväcka ett folk mot eder, I av Israels hus, säger Herren, härskarornas Gud; och de skola förtrycka edert land, från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarksbäcken.
“Vo Israel mite, nangho douding melma namkhat katildoh ding ahi,’’ tin Pakai van Pathen chun aseiye. ‘’Amahon nangho nagamsung uva nasuh genthei diu, sahlam’a Leb-hamath apat noilam’a Arabah phaicham geija nasuh genthei diu ahi,’’ati.
