< Apostlagärningarna 1 >

1 I min förra skrift, gode Teofilus, har jag berättat om allt vad Jesus gjorde och lärde,
Ikhitabu ikhya khatali nikhyandikhe, Theofilo, vunijova goni Yesu uvatengwile ukhuvomba nu khumanyisia,
2 ända till den dag då han blev upptagen, sedan han genom helig ande hade givit sina befallningar åt apostlarna som han hade utvalt.
ipakha isikhu Yeyo umwene apokheliwe khukhyanya. Iyi yale baada ya khuhumia iamuli ukhumela khu Mepo Umbalan'che. Khuvavitume uveavan'chaguile.
3 För dem hade han ock genom många säkra bevis tett sig såsom levande, efter utståndet lidande; ty under fyrtio dagar lät han sig ses av dem och talade med dem om Guds rike.
Baada ya mateso ga mwene, Umwene avonikhe khuvene vumwumi ni fisibitisio fingi filikhuvavula. Khu sikhu alubaini aevonisye khuvene, alikhun'chova ukhuhusu uvutwa wa Nguluve.
4 När han då var tillsammans med dem, bjöd han dem och sade: "Lämnen icke Jerusalem, utan förbiden där vad Fadern har utlovat, det varom I haven hört av mig.
Avile ikhwagana paninie na vene, avavulile vasite ukhukhega khu Yelusalemu, lino vapulekhile khu ahadi ya Dada, yeyo, anchovile, “Mwale pulikhe ukhuhuma khuliune
5 Ty Johannes döpte med vatten, men få dagar härefter skolen I bliva döpta i helig ande."
ukhuta uYohana aonvhinche weli khumagasi, lino mukhuo n'chiwa khu Mepo Umbalanche khu sikhu in'cho n'choni.”
6 Då de nu hade kommit tillhopa, frågade de honom och sade: "Herre, skall du nu i denna tid upprätta igen riket åt Israel?"
Vavile vakusanyikhe paninie va mbun'chinche, “Dada, ugu gusekhe lino ugu gusekhe ugwakhuvakilivula ava Israeli uvutwa?”
7 Han svarade dem: "Det tillkommer icke eder att få veta tider eller stunder som Fadern i sin makt har fastställt.
Umwene akhavavula, “Siyo lueli khulweli khuliumwe ukhuluma usikhi gugya uDada isegile khumamulakha ga mwene.”
8 Men när den helige Ande kommer över eder, skolen I undfå kraft och bliva mina vittnen, både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien, och sedan intill jordens ända."
Leno mupokhela amakha, usekhe Umepo Umbalan'che upukheva ikhyin'cha khuliumwe, na yumwe mwiva vasaidi vango khuoni khu Yelusalemu na khu Vuyahudi yoni na Samaliya ipakha umwisyo gwa khilunga.”
9 När han hade sagt detta, lyftes han inför deras ögon upp i höjden, och en sky tog honom bort ur deras åsyn.
Untwa uYesu avile agan'chovile aga, vakhava vilolana khukianya, Umwene akhapembiwa khukianya, nilivango likhafunekha vasite ukhombona khumiho gavene.
10 Och medan de skådade mot himmelen, under det han for upp, se, då stodo hos dem två män i vita kläder.
Usekhe vuvilola khukianya fincho akhaluta, ghafla, avanu vavele vaemile pagati pavene vafualilee imienda imivalafa.
11 Och dessa sade: "I galileiske män, varför stån I och sen mot himmelen? Denne Jesus, som har blivit upptagen från eder till himmelen, han skall komma igen på samma sätt som I haven sett honom fara upp till himmelen."
Van'chovile, “Mwe vanu umwe na va Galilaya, khekhe mukhuma apa vumwilola khukyanya?” Uyu uYesu uviatogile khukyanya ikilivokha vulevule nduvumukha mbwene vuilota khukyanya.
12 Sedan vände de tillbaka till Jerusalem från det berg som kallas Oljeberget, vilket ligger nära Jerusalem, icke längre därifrån, än man får färdas på en sabbat.
Puvakiliwikhe ukhuhuma khu kyamba ikha mizeituni, khikhwo khiupipi ni Yelusalemu, ulugendo ulwa sikhu Saba.
13 Och när de hade kommit dit, gingo de upp i den sal i övre våningen, där de plägade vara tillsammans: Petrus och Johannes och Jakob och Andreas, Filippus och Tomas, Bartolomeus och Matteus, Jakob, Alfeus' son, och Simon ivraren och Judas, Jakobs son.
Wavile vafikhe vakhaluta ghorofani ukhuvavile vitama. Avo nu Petulo, uYohana, uYakobo, uAndelea, uFilipo, uTomasi, uBatulumayo, uMatayo, uYakobo Umwana va Alufayo, uSimoni Zelote nu Yuda Umwana va Yakobo.
14 Alla dessa höllo endräktigt ut i bön tillika med Maria, Jesu moder, och några andra kvinnor samt Jesu bröder.
Voni valungine ndumunu yumo, khumakha valikhwe ndevela khulwisayo. Paninie navo avakhale puvale avadala, uMaliamu umamaye va Yesu, na vakakhaye va mwene.
15 En av de dagarna stod Petrus upp och talade bland bröderna, som då voro församlade till ett antal av omkring etthundratjugu; han sade:
Khusekhe gula uPetulo aemile pagati pa lukolo, avanu 120, an'choville,
16 "Mina bröder, det skriftens ord skulle fullbordas, som den helige Ande genom Davids mun hade profetiskt talat om Judas, vilken blev vägvisare åt de män som grepo Jesus.
Valukolo, ikhala lasima amandikho gafimikhikhe, gago khatali Umepo Umbalan'che an'chovive khukhinywa khya Davudi ukhuhusiana Yuda, yuywa avelesinche vala avamwibite uYesu.
17 Han var ju räknad bland oss och hade också fått detta ämbete på sin lott.
Ulukhuva umwene akhala yumo veto apokhile ilifungu liamwene iliafaida khuhuduma.”
18 Och med de penningar han hade fått såsom lön för sin ogärning förvärvade han sig en åker. Men han störtade framstupa ned, och hans kropp brast mitt itu, så att alla hans inälvor gåvo sig ut.
(Lino umunu uyu agulile eneo khu khela ikhyapokhile khuvuvivi wa mwene napo agyile akhalongon'cha utwe, umbili gukhaban'chukha na mafumbu ga mwene goni gakhara pavuvalafu gakhadudikha.
19 Detta blev bekant för alla Jerusalems invånare, och så blev den åkern på deras tungomål kallad Akeldamak (det betyder Blodsåkern).
Voni avakhatamile khu Yelusalemu vapulikhe ukhuhusu ili, lino elieneo elio vakhalilanga khu lugha yavene “Akheldama” ikho khyalo khya khisa.”)
20 Så är ju skrivet i Psalmernas bok: 'Hans gård blive öde, och ingen må finnas, som bor däri'; och vidare: 'Hans ämbete tage en annan.'
“Khukhitabu ikhya Zaburi khyandikhwa, 'Pulikhila ilieneo lya mwene live hame na lisite ukhuluhusiwa ate yumo ukhutama pala;' ni, 'Ruhusu umunu uyunge atole inafasi ya mwene iya uwongosi.'
21 Därför bör nu någon av de män som följde oss under hela den tid då Herren Jesus gick ut och in bland oss,
Iyo ya muhimu, khuiyo, yumo uva vagosi wavotukongonchihne nufwe usekhe Untwa uYesu avile ahumile nu khwingela palyufe,
22 allt ifrån den dag då han döptes av Johannes ända till den dag då han blev upptagen och skildes ifrån oss -- någon av dessa män bör insättas till att jämte oss vittna om hans uppståndelse."
ukhutengolela khulwon'cho ulwa Yohana ipakha isikhu yeyo atoliwe khu kyanya, lasima ave insaidi va khun'chukha paninie nufwe.
23 Därefter ställde de fram två: Josef (som kallades Barsabbas och hade tillnamnet Justus) och Mattias.
“Vakhavekha khuvulongolo avagosi vavele, uYusufu uvikhyilangiwe Yusito na Mathia.
24 Och de bådo och sade: "Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa två du har utvalt
Avene vadovile vakhata, “Uveve, Vutwa, uvuugemanyile imioyo gya vanu voni, leno uvekhe wasi veni veni khuvavele ava yuywa un'chagwile
25 till att få den plats såsom tjänare och apostel, vilken Judas övergav, för att gå till den plats som var hans."
ukhutola inafwasi khuhuduma nu usuhe, bakho uYuda avombile uvuvivi nukhuluta apamwene.”
26 Och de drogo lott om dem, och lotten föll på Mattias. Och så blev denne, jämte de elva, räknad såsom apostel.
Vakhatova ikula khwaajili yavene, ni kula n'chighagwele uMathia yuywa avaliwe paninie na wala ava mitume kumi na moja.

< Apostlagärningarna 1 >