Apostlagärningarna 9
1 Men Saulus, som alltjämt andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen
Saulo usa walapitilisha kuyosha sha kushina bantu balikukonkela kwiyisha kwa Yesu. Walaya kuli Mukulene wa Beshimilumbo,
2 och utbad sig av honom brev till synagogorna i Damaskus, för att, om han funne några som voro på "den vägen", vare sig män eller kvinnor, han skulle kunna föra dem bundna till Jerusalem.
kuya kusenga makalata akumusuminisha kuyanawo ku manda akupaililamo ku Damasiko, kwambeti acanako nabambi bantu bacikonkela kwiyisha kwa Yesu, babe batuloba, nambi batukashi abasunge ne kubaleta ku Yelusalemu.
3 Men när han på sin färd nalkades Damaskus, hände sig att ett sken från himmelen plötsligt kringstrålade honom.
Mpobalashika pepi ne ku Damasiko mu bulwendo bwakendi, mwakutengashila mumuni watuba tuu walafuma kwilu ne ku mushinguluka.
4 Och han föll ned till jorden och hörde då en röst som sade till honom: "Saul, Saul, varför förföljer du mig?"
Walawa panshi ne ku nyumfwa liswi lya kwambeti, “Saulo, Saulo, ulampenshelenga cani?”
5 Då sade han: "Vem är du, Herre?" Han svarade: "Jag är Jesus, den som du förföljer.
Saulo walepusheti, “Inga njamwe bani Mwami?” Liswi lyalamukumbuleti, “Njame Yesu ngolapenshenga.
6 Men stå nu upp och gå in i staden, så skall där bliva dig sagt vad du har att göra."
Nyamuka, koya wingile mu munshi uwu, ni bakwambile ca kwinsa.”
7 Och männen som voro med honom på färden stodo mållösa av skräck, ty de hörde väl rösten, men sågo ingen.
Bantu mbwalikuba nabo balemana, babula ca kwambapo, maswi awo bali kwanyumfwa, nsombi nkabalikumubona muntu walikwamba.
8 Och Saulus reste sig upp från jorden, men när han öppnade sina ögon, kunde han icke mer se något. De togo honom därför vid handen och ledde honom in i Damaskus.
Saulo walanyamuka, nsombi mpwalakapula menso, calala kubona cili conse. Neco banendi mbwalikuba nabo balengila nendi mu munshi wa Damasiko kabali bamwikatilila ku cikasa.
9 Och under tre dagar såg han intet; och han varken åt eller drack.
Walekala masuba atatu katabono, katali cakulya, nambi kunwa cili conse.
10 Men i Damaskus fanns en lärjunge vid namn Ananias. Till honom sade Herren i en syn: "Ananias!" Han svarade: "Här är jag, Herre."
Lino mu Damasiko mwalikuba shikwiya naumbi lina lyakendi Hananiya. Uyo walabona mucimbonimboni Mwami kamukuweti, “Hananiya!” Nendi walakumbuleti, “Mwami!”
11 Och Herren sade till honom: "Stå upp och gå till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas' hus efter en man vid namn Saulus, från Tarsus. Ty se, han beder.
Lino Mwami wala mwambileti, “Nyamuka, wenga kunshila njobakute kukuweti, ‘Nshila ya Tandabala.’ Washika ku ng'anda ya Yuda, wenga wipusheko muntu wa ku Taliso, lina lyakendi ni Saulo. Lapailinga pacino cindi.
12 Och i en syn har han sett huru en man vid namn Ananias kom in och lade händerna på honom, för att han skulle få sin syn igen."
Mucimbonimboni walabona muntu lina lyakendi ni Hananiya walesa ku bika makasa akendi palyendiye kwambeti akonshe kubona kayi.”
13 Då svarade Ananias: "Herre, jag har av många hört huru mycket ont den mannen har gjort dina heliga i Jerusalem.
Mpwalanyumfweco Hananiya walambeti, “Mwami, bantu bangi balang'ambili sha muntuyu, walabenshila bintu byaipa bantu benu ku Yelusalemu.
14 Och han har nu här med sig fullmakt ifrån översteprästerna att fängsla alla dem som åkalla ditt namn."
Lino kayi uli kuno pakusuminishiwa ne beshimilumbo bamakulene kwambeti ese abasunge abo bonse bakute kukambilila amwe.”
15 Men Herren sade till honom: "Gå åstad; ty denne man är mig ett utvalt redskap till att bära fram mitt namn inför hedningar och konungar och inför Israels barn;
Nsombi nendi Mwami Yesu walamwambileti, “Koya, pakwinga muntuyu ndamusala, ni musebenshi wakame eshakakambaukile mishobo imbi sha Lina lyakame, bami ne bene Islayeli.
16 och jag skall visa honom huru mycket han måste lida för mitt namns skull."
Ame nindimuboneshe bishikubaba bingi mbyeshi akanyumfwe pacebo ca lina lyakame.”
17 Då gick Ananias åstad och kom in i huset; och han lade sina händer på honom och sade: "Saul, min broder, Herren har sänt mig, Jesus, som visade sig för dig på vägen där du färdades; han har sänt mig, för att du skall få din syn igen och bliva uppfylld av helig ande."
Popelapo Hananiya walanyamuka ne kuya kwingila mu ng'anda umo mwalikuba Saulo. Walabika makasa pali Saulo ne kwambeti, “Mwanse wame Saulo, Mwami Yesu uyo wakubonekela pa nshila mpo wesanga kuno, lantumu. Layandangeti utatike kubona, kayi eti wisulilwe ne Mushimu Uswepa.”
18 Då var det strax såsom om fjäll föllo ifrån hans ögon, och han fick sin syn igen. Och han stod upp och lät döpa sig.
Popelapo mu menso mwa Saulo mwalafuma bintu bilyeti mamba answi. Walatatika kubona kayi, walanyamuka ne kubatishiwa.
19 Sedan tog han sig mat och blev därav stärkt. Därefter var han någon tid tillsammans med lärjungarna i Damaskus.
Panyuma pakulya cakulya, walaba ne ngofu. Saulo walekala ne beshikwiya baku Damasiko kwa masuba ang'ana.
20 Och strax begynte han i synagogorna predika om Jesus, att han var Guds Son.
Mwakutataya cindi, Saulo walatatika kukambauka mu manda akupaililamo a Bayuda, kwambeti Yesu ni Mwanendi Lesa.
21 Och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad och sade: "Var det icke denne som i Jerusalem förgjorde dem som åkallade det namnet? Och hade han icke kommit hit, för att han skulle föra sådana människor bundna till översteprästerna?"
Bantu bonse balikumunyumfwa balakankamana ne kwipushana bene, “Sena uyu nteyo usa walikushina bantu bashoma Yesu ku Yelusalemu? Sena kuno nte leshili kwisa kusunga bantu bamushobo uwu bonse ne kubatwala kuli beshimilumbo bamakulene?”
22 Men Saulus uppträdde med allt större kraft och gjorde de judar som bodde i Damaskus svarslösa, i det han bevisade att Jesus var Messias.
Ngofu sha Saulo sha kukambauka shali kuya kukonempa, walapwisha mano Bayuda balikwikala mu Damasiko, ne kubashinineti Yesu endiye Mupulushi Walaiwa.
23 När så en längre tid hade förgått, rådslogo judarna om att röja honom ur vägen;
Mpopalapita cindi citali, Bayuda balapanganeti bamushine Saulo.
24 men deras anslag blev bekant för Saulus. Och då de nu, för att kunna röja honom ur vägen, till och med höllo vakt vid stadsportarna både dag och natt,
Bantu balikuyanda kumushina bali kumupembelela munshi ne mashiku pacishinga ca mushi kwambeti bamushine. Nomba nabambi bantu balaya kumwambila nshebalapangana.
25 togo hans lärjungar honom en natt och släppte honom ut genom muren, i det att de sänkte ned honom i en korg.
Neco pacindi ca mashiku beshikwiya bakendi balamubika mu mutanga ne kumupulishila pa cibwanko ca lubumbu lwa lilinga.
26 När han sedan kom till Jerusalem, försökte han att närma sig lärjungarna; men alla fruktade för honom, ty de trodde icke att han verkligen var en lärjunge.
Mpwalashika ku Yelusalemu, Saulo walelekesha kusankana pamo ne beshikwiya. Nomba bonse balikuba ne buyowa, balikutonshanya kwambeti neye ni shikwiya.
27 Då tog Barnabas sig an honom och förde honom till apostlarna och förtäljde för dem huru han på vägen hade sett Herren, som hade talat till honom, och huru han i Damaskus hade frimodigt predikat i Jesu namn.
Popelapo Banabasi, walamumanta Saulo ne kumutwala kuli batumwa. Banabasi walabambila batumwa mbuli Saulo mwalabonena Mwami Yesu pa nshila ya ku Damasiko, ne Mwami ncalamwambila, kayi walabambila ncali kukambauka Saulo mulina lya Yesu mwakubula buyowa ku Damasiko.
28 Sedan gick han fritt ut och in bland dem i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn;
Neco Saulo walekala nabo, walendana mu Yelusalemu monse kaya ku kambauka mulina lya Mwami Yesu mwakubula buyowa.
29 och han talade och disputerade med de grekiska judarna. Men de gjorde försök att röja honom ur vägen.
Saulo walikwamba ne kutotekeshana nabo Bayuda bali kwamba Cigiliki. Pacebo ico, naboyo balelekesha kumushina.
30 När bröderna förnummo detta, förde de honom ned till Cesarea och sände honom därifrån vidare till Tarsus.
Beshikwiya mpobala nyumfweco, balaya pamo nendi ku Kaisaleya, ne kumutuma ku Taliso.
31 Så hade nu församlingen frid i hela Judeen och Galileen och Samarien; och den blev uppbyggd och vandrade i Herrens fruktan och växte till genom den helige Andes tröst och förmaning.
Mibungano yonse yaku Yudeya, ne ku Galileya, kayi ne ku Samaliya yalekala mubote. Kayi yalayumayuma, bantu balafula, pakwinga bantu cindi conse balikupa bulemu Mwami. Kayi Mushimu Uswepa walikubayuminisha.
32 Medan nu Petrus vandrade omkring bland dem alla, hände sig att han ock kom ned till de heliga som bodde i Lydda.
Petulo mpwali kwendana uku ne uku, walakekala pamo ne bantu ba Lesa baku Lida.
33 Där träffade han på en man vid namn Eneas, som i åtta år hade legat till sängs; han var nämligen lam.
Uko nkwalacana mutuloba naumbi lina lyakendi Eneya, walikuba watontola biso bya mubili, walikonowa pampasa kwa byaka bisanu ne bitatu, kwakubula kupunduka.
34 Och Petrus sade till honom: "Eneas, Jesus Kristus botar dig. Stå upp och lägg ihop din bädd." Då stod han strax upp.
Petulo walamwambileti, “Eneya, Yesu Klistu lakusengulunga. Punduka, yansula mpasa yakobe.” Popelapo walapunduka.
35 Och alla som bodde i Lydda och i Saron sågo honom; och de omvände sig till Herren.
Mpobalamubona bantu bonse bekala mu Lida, ne mu Saloni, balashoma Mwami.
36 I Joppe bodde då en lärjunginna vid namn Tabita (det betyder detsamma som Dorkas). Hon överflödade i goda gärningar och gav allmosor rikligen.
Ku Yopa kwalikuba shikwiya naumbi mutukashi, lina lya kendi Tabita mu Cigiliki ni Dolika. Wali kwinsa ncito shingi shaina, wali kunyamfwa bapenshi.
37 Men just i de dagarna hände sig att hon blev sjuk och dog. Och man tvådde henne och lade henne i en sal i övre våningen.
Pacindico Dolika walakolwa ne kufwa. Bantu balasambisha citumbi, ne kuconeka mu cipinda capelu mu ng'anda.
38 Då nu Lydda låg nära Joppe och lärjungarna hade hört att Petrus var där, sände de två män till honom och bådo honom att utan dröjsmål komma till dem.
Ku Yopa kwalikuba pepi ne ku Lida, neco beshikwiya mpobalanyumfweti Petulo uli ku Lida, balatuma bantu babili kuya kumwambileti, “Tulapapata, kamwisani kuno lino lino.”
39 Petrus stod då upp och följde med dem. Och när han kom dit, förde de honom upp i salen; och alla änkorna kommo där omkring honom gråtande och visade honom alla livklädnader och mantlar som Dorkas hade gjord, medan hon ännu levde ibland dem.
Petulo walanyamuka ne kuya nabo. Mpwalashika, balamushindikila mu cipinda ca pelu cisa. Walacanamo batukashi bangi bamukalubingi kabalila, balamushinguluka Petulo ne kumulesha minjila ne byakufwala nabimbi mbyali kutunga Dolika, cindi ncalikuba muyumi.
40 Då tillsade Petrus dem allasammans att gå ut och föll ned på sina knän och bad; sedan vände han sig mot den döda och sade: "Tabita, stå upp." Då slog hon upp ögonen, och när hon fick se Petrus, satte hon sig upp.
Petulo walasenga bonse mwa bulemu kwambeti benga pansa. Walasuntama panshi ne kupaila. Walacebukila kwalikuba citumbi cisa ne kwambeti, “Tabita, punduka!” Tabita walakapula, mpwalabona Petulo, walekala ne kwikala.
41 Och han räckte henne handen och reste upp henne och kallade sedan in de heliga, jämte änkorna, och ställde henne levande framför den.
Petulo walamwikata kucikasa ne kumunyamfwilisha kwimana. Petulo walakuwa bantu bonse, bashoma Lesa, ne basa batukashi bamukalubingi, ne kumutwala Tabita kulyendibo kali muyumi ntaa!
42 Detta blev bekant i hela Joppe, och många kommo till tro på Herren.
Makani awa mpwalanyumfwika ku Yopa, bantu bangi balashoma Mwami Lesa.
43 Därefter stannade han en längre tid i Joppe hos en garvare vid namn Simon.
Petulo walekala masuba angi ku Yopa ku ng'anda ya muntu naumbi lina lyakendi Shimoni, kanyuka mpaya.
