Apostlagärningarna 9
1 Men Saulus, som alltjämt andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen
ama solo go den baa pia lipabienli leni mi kuuma yantiali o Diedo ŋoadikaaba po, ke o den gedi bi kopadicianba bado kani.
2 och utbad sig av honom brev till synagogorna i Damaskus, för att, om han funne några som voro på "den vägen", vare sig män eller kvinnor, han skulle kunna föra dem bundna till Jerusalem.
ki ban mia o, wan diani a tila li balimaama bangima diena yudanba yaaba ye damasa po, ke yeni, o yaa ban laa lipo, bi jaba leni bi puoba yaaba n ŋoa laa bangima canma, wan loliba ki cuani jelusalema.
3 Men när han på sin färd nalkades Damaskus, hände sig att ett sken från himmelen plötsligt kringstrålade honom.
nani wan daa den ye u sanu nni, ki nagidi leni damasa, lanyo lanyo mi yenma yaama ñuliti den ñani tanpoli po ki jiidi ki lindi o.
4 Och han föll ned till jorden och hörde då en röst som sade till honom: "Saul, Saul, varför förföljer du mig?"
o den baa tiipo, ki gbadi ke u nialu yedi o. solo, solo be yaa po yo ke a wangini fala?
5 Då sade han: "Vem är du, Herre?" Han svarade: "Jag är Jesus, den som du förföljer.
o den goa yedi, n Daano, a tie ŋme yo? o Diedo den yedi o. N tie Jesu yo, ŋan wangi yua fala. li baa pa a po. ŋan pua li bonmuukaala u danbu.
6 Men stå nu upp och gå in i staden, så skall där bliva dig sagt vad du har att göra."
ti jawaandi leni migbandigibima den cuo o. ke o yedi. n Diedo a bua min tieni be? lani o Diedo den yedi o, fii ki kua u dogu nni, bi baa waani a, ŋan baa tieni yaala.
7 Och männen som voro med honom på färden stodo mållösa av skräck, ty de hörde väl rösten, men sågo ingen.
ya jaba n yegi leni o, den sedi suoo, bi den gba u nialu, ama baa den nua oba kuli.
8 Och Saulus reste sig upp från jorden, men när han öppnade sina ögon, kunde han icke mer se något. De togo honom därför vid handen och ledde honom in i Damaskus.
solo den fii ki sedi, ba ke o nuni den ŋubidi, waa den nua liba. bi den cuo o nu, ki dadi ki gedini o damasa.
9 Och under tre dagar såg han intet; och han varken åt eller drack.
o den tieni dana taa kaa nua, waa dini, waa ñuni.
10 Men i Damaskus fanns en lärjunge vid namn Ananias. Till honom sade Herren i en syn: "Ananias!" Han svarade: "Här är jag, Herre."
li den sua ke damasa dogu nni, pia Jesu ŋoadika, ke bi yi o ananiasa. o Diedo den maadi leni o, li bonlekaala nni. ananiasa den yedi. mini nna n Diedo.
11 Och Herren sade till honom: "Stå upp och gå till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas' hus efter en man vid namn Saulus, från Tarsus. Ty se, han beder.
o Diedo den yedi o, fii ki gedi ya sanu n yi u sansiedu ki ban pundi yua n yi judasa diegu, ki lee ban yi yua solo, tarse yua.
12 Och i en syn har han sett huru en man vid namn Ananias kom in och lade händerna på honom, för att han skulle få sin syn igen."
kelima o jaandi, ki laa li bonlekaala nni joa ke bi yi o ananiasa, ke o kua ki maani o nii o po ke wan ba ki ya nua. ananiasa den goa ki yedi.
13 Då svarade Ananias: "Herre, jag har av många hört huru mycket ont den mannen har gjort dina heliga i Jerusalem.
n Diedo, bi niba boncianla wani nni o joa yeni n tieni a nigagidiŋanba yaaba n ye jelusalema yaa biadima kuli.
14 Och han har nu här med sig fullmakt ifrån översteprästerna att fängsla alla dem som åkalla ditt namn."
Bi kopadicianba yudanba puni o li bali u naa dogu nni ke wan cuo ki loli yaaba n jaandi a yeli nni kuli.
15 Men Herren sade till honom: "Gå åstad; ty denne man är mig ett utvalt redskap till att bära fram mitt namn inför hedningar och konungar och inför Israels barn;
Ama o diedo den yedi. gedi, kelima n gandi laa joa ke wan ya tuuni n po, ki gedini n yeli inilanbuoli po leni ŋanduna badicianba po, leni isalele yaaba kuli po.
16 och jag skall visa honom huru mycket han måste lida för mitt namns skull."
n baa waani o, wan baa le ya fala kuli kelima n yeli po.
17 Då gick Ananias åstad och kom in i huset; och han lade sina händer på honom och sade: "Saul, min broder, Herren har sänt mig, Jesus, som visade sig för dig på vägen där du färdades; han har sänt mig, för att du skall få din syn igen och bliva uppfylld av helig ande."
Ananiasa den ñiani ki gedi, wan den pundi ki kua ku diegu yeni nni, o den maani o nii solo po, ki yedi o, n kpiilo solo, o Diedo Jesu, yua den doagidi o yuli a po, ŋan den ye u sanu nni ki kpendi yeni, n soani nni a kani ke ŋan go baa ki le, ki go gbie leni Utienu Fuoma yua.
18 Då var det strax såsom om fjäll föllo ifrån hans ögon, och han fick sin syn igen. Och han stod upp och lät döpa sig.
lanyogunu bonla den ñani solo nuni nni ki baa, ke o go nuadi. o den fii, ke bi batisi o.
19 Sedan tog han sig mat och blev därav stärkt. Därefter var han någon tid tillsammans med lärjungarna i Damaskus.
wan den dini, o den baa u fidu. solo go den tieni dana wamu leni bi ŋoadikaaba yaaba n ye damasa.
20 Och strax begynte han i synagogorna predika om Jesus, att han var Guds Son.
lanyogunu o den cili ki wangi li bali maama bangima diena nni ke Jesu tie Utienu Bijua.
21 Och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad och sade: "Var det icke denne som i Jerusalem förgjorde dem som åkallade det namnet? Och hade han icke kommit hit, för att han skulle föra sådana människor bundna till översteprästerna?"
Li den pia li pakili yaaba n gba o maama kuli po, Ke bi tua: wan ka tie yua n den wangi fala yaaba n jandi Jesu yeli nni ki ye jelusalema? wa den cua ne ki ba loli ba, ki gedini ba jelusalema bi kopadicianba yudanba po kaa?
22 Men Saulus uppträdde med allt större kraft och gjorde de judar som bodde i Damaskus svarslösa, i det han bevisade att Jesus var Messias.
ki sua solo, den paagidi o ba ki pugidi, pugidi, ki maadi ki guliti jufinba yaaba n ye damasa, ki wangi caîn ke Jesu n tie Utienu n gandi yua.
23 När så en längre tid hade förgått, rådslogo judarna om att röja honom ur vägen;
dana boncianla, n den pendi, jufinba den juogi ke bi ba kpa o.
24 men deras anslag blev bekant för Saulus. Och då de nu, för att kunna röja honom ur vägen, till och med höllo vakt vid stadsportarna både dag och natt,
solo den bandi bi juogi biadu; kelima bi den gu a bulñoana yensiinu leni ñiiagu, kuli, ki bua ki kpa o.
25 togo hans lärjungar honom en natt och släppte honom ut genom muren, i det att de sänkte ned honom i en korg.
ama, ñayengu nni, bi ŋoadikaaba den kuani solo ku baabuociangu nni ki jiini o u dogu bilincia mu puoli po.
26 När han sedan kom till Jerusalem, försökte han att närma sig lärjungarna; men alla fruktade för honom, ty de trodde icke att han verkligen var en lärjunge.
solo n goani jelusalema, o den moandi ki baa taani leni Jesu ŋoadikaaba, ama bikuli den jie o, kaa dani ke o tua ŋoadikaa.
27 Då tog Barnabas sig an honom och förde honom till apostlarna och förtäljde för dem huru han på vägen hade sett Herren, som hade talat till honom, och huru han i Damaskus hade frimodigt predikat i Jesu namn.
lani banabasa den taa o, ki gedini o Jesu tondiba kani; ki togidi ba solo n den laa o Diedo u sanu po maama, leni o Diedo n den maadi leni o maama, leni solo n den maadi maama leni li papaali Jesu yeli nni.
28 Sedan gick han fritt ut och in bland dem i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn;
o den taani leni ba, ki guadi leni bi tondiba jelusalema nni kuli, ki maadi o Diedo Jesu yeli nni leni li papaali.
29 och han talade och disputerade med de grekiska judarna. Men de gjorde försök att röja honom ur vägen.
o den maadi leni yaaba n maadi gilekinba maama mo ko, ki nia nia leni ba, ama bi den li lingi ki ñiani o miale.
30 När bröderna förnummo detta, förde de honom ned till Cesarea och sände honom därifrån vidare till Tarsus.
bi kpiiba n den bandi lipo, bi den ta o ki gedinni o sesale, ki ban pendi, ki ban caa tasa dogo po.
31 Så hade nu församlingen frid i hela Judeen och Galileen och Samarien; och den blev uppbyggd och vandrade i Herrens fruktan och växte till genom den helige Andes tröst och förmaning.
Kilisiti nitaanli den ye leni miyanduanma jude nii, leni galili nni, leni samali nni kuli. li den pugidi, pugidi li cuali nni, ki go paagidi bi lieba yala o Diedo sanŋoadima nni leni utienu fuoma yua todima.
32 Medan nu Petrus vandrade omkring bland dem alla, hände sig att han ock kom ned till de heliga som bodde i Lydda.
nani pieli n goadi ki lindi ki fuondi bi nigagidiŋanba kuli yeni, o den jiidi ki gedi yaaba n ye lida dogu po moko.
33 Där träffade han på en man vid namn Eneas, som i åtta år hade legat till sängs; han var nämligen lam.
likan den pia joa ke bi yi o Ene, ke o gbanandi kpé, ke o dua ku kaagu po binanii.
34 Och Petrus sade till honom: "Eneas, Jesus Kristus botar dig. Stå upp och lägg ihop din bädd." Då stod han strax upp.
pieli den yedi o, Ene, Jesu kilisiti paagi a. fii, ki taa a kaagu! lanyugunu Ene den fii.
35 Och alla som bodde i Lydda och i Saron sågo honom; och de omvände sig till Herren.
Lida leni solono yaaba kuli den laa o, ki lebidi ki ŋoadi o Diedo.
36 I Joppe bodde då en lärjunginna vid namn Tabita (det betyder detsamma som Dorkas). Hon överflödade i goda gärningar och gav allmosor rikligen.
o pua den ye jafa dogu nni ke bi yi o Tabita, yaali n bundi Dokasa: o den tiendi a tuoŋama, ki puuni a luoda mo mi todima boncianla.
37 Men just i de dagarna hände sig att hon blev sjuk och dog. Och man tvådde henne och lade henne i en sal i övre våningen.
laa dana nni o den yiagi ki kpe, ban den wali o bi den duoni o li dietuadili nni ki duani o.
38 Då nu Lydda låg nära Joppe och lärjungarna hade hört att Petrus var där, sände de två män till honom och bådo honom att utan dröjsmål komma till dem.
nani lida n ki den foagi leni jafa yeni, Jesu ŋoadikaaba yaaba n ye jafa den gbadi ke pieli ye lida, bi den soani jaba lie ke ban ban mia o, ke wan jaligi ki cua bi kani.
39 Petrus stod då upp och följde med dem. Och när han kom dit, förde de honom upp i salen; och alla änkorna kommo där omkring honom gråtande och visade honom alla livklädnader och mantlar som Dorkas hade gjord, medan hon ännu levde ibland dem.
pieli den fii, ki gedi leni bi jaba yeni, wan den pundi bi den ciani ki duoni o lidietuadili yeni po, a kpepuona kuli den nagini ki lindi, ki gani o, ki mua, ki go wangi o Dokasa n den ŋali bipo yaa tiayekaadi leni yaa tialakaadi, wan den ye leni ba ya yogunu.
40 Då tillsade Petrus dem allasammans att gå ut och föll ned på sina knän och bad; sedan vände han sig mot den döda och sade: "Tabita, stå upp." Då slog hon upp ögonen, och när hon fick se Petrus, satte hon sig upp.
pieli den ñani bikuli, ki gbaani, ki jaandi, li ya puoli, o den pegidi ki nuali o tinkpilo, ki yedi: Tabita fii! o pua yeni den ŋubidi o nuni ki la pieli, o den fii ki kali.
41 Och han räckte henne handen och reste upp henne och kallade sedan in de heliga, jämte änkorna, och ställde henne levande framför den.
pieli den cuo o nuu ki fiini o ke o sedi. lani o den yini bi nigagidiŋanba leni a kpepuona ki doagidi o, ke o fo.
42 Detta blev bekant i hela Joppe, och många kommo till tro på Herren.
jafa yaaba kuli den gbadi laa labaalo, ke bi siiga niba boncianla den daani o Diedo.
43 Därefter stannade han en längre tid i Joppe hos en garvare vid namn Simon.
pieli den tieni dana waamu jafa, ki ye o jabido simono deni.
