Apostlagärningarna 8
1 Och jämväl Saulus hade gillat att man dödade honom.
Nendi Saulo walasuminisheti balenshi cena kumushina. Kufuma busuba bopelobo mapensho mu mubungano waku Yelusalemu alatatika. Bashoma bonse, kufunyakowa batumwa, balamwaikila mubimpansha byonse bya Yudeya ne Samaliya.
2 Några fromma män begrovo dock Stefanus och höllo en stor dödsklagan efter honom.
Batuloba nabambi balibenga kuli Lesa ebalamubika Stefano mumanda ne kumulila mwakwetelwa.
3 Saulus åter for våldsamt fram mot församlingen; han gick omkring i husen och drog fram män och kvinnor och lät sätta dem i fängelse.
Saulo walatatika kononga mubungano. Walikwingila mu ng'anda ne ng'anda, kekata batuloba ne batukashi bonse pamo ne kubawala mujele.
4 Men de som hade blivit kringspridda gingo omkring och förkunnade evangelii ord.
Bashoma basa balamwaika, balaya kukambauka Mulumbe Waina konse nkobalikuya.
5 Och Filippus kom så ned till huvudstaden i Samarien och predikade Kristus för folket där.
Nendi Filipo walakashika ku Samaliya, kaya kubakambaukila bantu bakopeloko makani a Klistu Mupulushi Walaiwa.
6 Och när de hörde Filippus och sågo de tecken som han gjorde, aktade de endräktigt på det som han talade.
Makoto abantu mpobalanyumfwa maswi ngalikwamba Filipo, ne kubona bishikukankamanisha mbyalikwinsa, balakutikisheti banyumfwishishe cena.
7 Ty från många som voro besatta av orena andar foro andarna ut under höga rop, och många lama och ofärdiga blevo botade.
Pakwinga ne mishimu yaipa yalikupula mubantu bangi kaibilikisha. Batontola biso ne balema myendo balikusengulwa.
8 Och det blev stor glädje i den staden.
Neco bantu balikuba mu munshi usa balakondwa.
9 Nu var där i staden före honom en man vid namn Simon, som hade övat trolldom, så att han hade slagit det samaritiska folket med häpnad, och som sade sig vara något stort.
Mu munshi wa Samaliya, mwalikuba muntu naumbi, lina lyakendi Shimoni, walikuba mung'anga walikukondwelesha bene Samaliya bonse, muntu walikulibanda mwineti walemekwa.
10 Till honom höllo sig alla, både små och stora, och sade: "Denne är vad man kallar 'Guds stora kraft.'"
Bantu bayampuwo ne bantu bulyo bonse, balikumunyumfwila kabaya kwambeti, “Shimoni uyu ningofu sha Lesa nshobakute kwambeti ngofu shinene.”
11 Och de höllo sig till honom, därför att han genom sina trollkonster under ganska lång tid hade slagit dem med häpnad.
Balikumukonkela konkela, pakwinga kwacindi citali walikubakondwelesha ne bung'anga bwakendi.
12 Men nu, då de satte tro till Filippus, som förkunnade evangelium om Guds rike och om Jesu Kristi namn, läto de döpa sig, både män och kvinnor.
Nomba pacindi Filipo mpwalikukambauka Mulumbe Waina wa Bwami bwa Lesa, kayi ne lina lya Yesu Klistu, bantu balashoma ne kubatishiwa, batuloba ne batukashi.
13 Ja, Simon själv kom till tro; och sedan han hade blivit döpt, höll han sig ständigt till Filippus. Och när han såg de stora tecken och kraftgärningar som denne gjorde, betogs han av häpnad.
Nendi Shimoni mung'anga usa walashoma, ne kubatishiwa. Popelapo walatatika kwenda pamo ne Filipo, pakwinga walakankamana pakubona bishikukamanisha ne bingashilo byangofu mbyalikwinsa Filipo.
14 Då nu apostlarna i Jerusalem fingo höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes.
Batumwa basa balashala mu Yelusalemu, mpobalanyumfweti bene Samaliya balatambulu maswi a Lesa, balatumako Petulo ne Yohane.
15 Och när dessa kommo ditned, bådo de för dem, att de måtte undfå helig ande;
Mpobalashika, balatatika kupailila basa bashoma kwambeti batambule Mushimu Uswepa.
16 ty helig ande hade ännu icke fallit på någon av dem, utan de voro allenast döpta i Herren Jesu namn.
Pacindico paliya muntu naba umo walikuba latambulupo Mushimu Uswepa pakati pabo nekukabeti balikuba babatishiwa mulina lya Mwami Yesu.
17 De lade då händerna på dem, och de undfingo helig ande.
Lino Petulo ne Yohane mpobalabika makasa palyendibo, balatambula Mushimu Uswepa.
18 När då Simon såg att det var genom apostlarnas handpåläggning som Anden blev given, bjöd han dem penningar
Shimoni usa mpwalaboneti Mushimu Uswepa ulatambulwa, mpobalabikwa makasa ne batumwa basa, walapulisha mali kwambeti abape.
19 och sade: "Given ock mig den makten, så att var och en som jag lägger händerna på undfår helig ande."
Walambeti, “Kamumpako ngofu ishi, kwambeti nenjame ngondabiki makasa palyendiye, utambula Mushimu Uswepa.”
20 Då sade Petrus till honom: "Må dina penningar med dig själv gå i fördärvet, eftersom du menar att Guds gåva kan köpas för penningar.
Petulo walamukumbuleti, “Koya ulobe pamo ne mali akobe. Sena ulayeyengeti ngofu sha Lesa nishakula ne mali?
21 Du har ingen del eller lott i det som här är fråga om, ty ditt hjärta är icke rättsinnigt inför Gud.
Muncito iyi, obe uliyamo lubasu sobwe, pakwinga moyo wakobe nkawalulama pamenso a Lesa.
22 Gör fördenskull bättring och upphör med denna din ondska, och bed till Herren att den tanke som har uppstått i ditt hjärta må, om möjligt är, bliva dig förlåten.
Ecebo cakendi sanduka, leka caipa ncolayeyenga. Senga Mwami Lesa kwambeti akulekeleleko manjeyaulwa aipa ali mumoyo wakobe.
23 Ty jag ser att du är förgiftad av ondska och fången i orättfärdighetens bojor."
Pakwinga ndakubono kwambeti ukute munyono waipa, wasungililwa ku bwipishi.”
24 Då svarade Simon och sade: "Bedjen I till Herren för mig, att intet av det som I haven sagt må komma över mig."
Apo Shimoni usa walambeti, “Kamumpaililako kuli Mwami Lesa kwambeti kacitenshika kuli njame ncomulamba.”
25 Och sedan de hade framburit sitt vittnesbörd och talat Herrens ord, begåvo de sig tillbaka till Jerusalem och förkunnade därvid evangelium i många samaritiska byar.
Mpobalapwisha kupa bukamboni ne kukambauka maswi a Lesa, Petulo ne Yohane balabwelela ku Yelusalemu. Balikabaya kukambauka Mulumbe Waina muminshi ingi ya bene Samaliya.
26 Men en Herrens ängel talade till Filippus och sade: "Stå upp och begiv dig vid middagstiden ut på den väg som leder ned från Jerusalem till Gasa; den är tom på folk."
Mungelo wa Lesa walamwambila Filipo, “Nyamuka, koya kucibela cakumusansa, ukonke nshila ilafumunga ku Yelusalemu kuya ku Gaza nshila isa yapita mucinyika.”
27 Då stod han upp och begav sig åstad. Och se, en etiopisk man for där fram, en hovman som var en mäktig herre hos Kandace, drottningen i Etiopien, och var satt över hela hennes skattkammare. Denne hade kommit till Jerusalem för att där tillbedja,
Cakubinga Filipo walanyamuka, walaya. Walakumanya mwendeleshi wa ku Itopiya muntu walikupewa bulemu, walikusunga nkomwa ya mali a mfulumende ya mwami mutukashi Kandasi wa ku Itopiya. Walikufumina ku Yelusalemu nkwalaya kukambilila Lesa.
28 men var nu stadd på hemvägen och satt i sin vagn och läste profeten Esaias.
Pacindici walikubwelela kucomwabo kali wekala mung'ola, kabelenga libuku lya mushinshimi Yesaya.
29 Då sade Anden till Filippus: "Gå fram och närma dig till denna vagn."
Mushimu Uswepa walamwambila Filipo, “Koya ku ng'ola isa, wendenga pepi nayo.”
30 Filippus skyndade fram och hörde att han läste profeten Esaias. Då frågade han: "Förstår du vad du läser?"
Filipo walafwambila kung'ola isa, walanyumfwa mwendeleshi usa kabelenga libuku lya mushinshimi Yesaya. Filipo walamwipusheti, “Nkambo, Sena mulanyumfwishishinga mabala ngomulabelengenga?”
31 Han svarade: "Huru skulle jag väl kunna förstå det, om ingen vägleder mig?" Och han bad Filippus stiga upp och sätta sig bredvid honom.
Mwendeleshi usa walakumbuleti, “Ha! Nganyumfwisheconi kwabula muntu naumbi lapandululunga?” Mpwalapwa kwambeco walamusengeti, “Kotanta mung'ola twendele pamo.”
32 Men det ställe i skriften som han läste var detta: "Såsom ett får fördes han bort till att slaktas; och såsom ett lamm som är tyst inför den som klipper det, så öppnade han icke sin mun.
Awa e Maswi a mu Mabala a Lesa ngalikayakubelenga, “Walikubeti mbelele ilatanguninwanga kuya kushiniwa, eti mwana mbelele wamwena tonto pa kumucesa bweya. Uliya kwambapo nambi liswi limo.
33 Genom hans förnedring blev hans dom borttagen. Vem kan räkna hans släkte? Ty hans liv ryckes undan från jorden."
Balamunyansha, kayi baliya kumombolosha mubululami. Paliya muntu eshakambe shamukowa wakendi, pakwinga buyumi bwakendi bulatimbulwa pacishi capanshi kwakubula kushiyapo mwana.”
34 Och hovmannen frågade Filippus och sade: "Jag beder dig, säg mig om vilken profeten talar detta, om sig själv eller om någon annan?"
Popelapo Mwendeleshi usa walepusha Filipo, “Kamung'ambilako, inga mushinshimi lambanga bani? Sena lalyambanga mwine, nambi lambanga shamuntu naumbi?”
35 Då öppnade Filippus sin mun och begynte med detta skriftens ord och förkunnade för honom evangelium om Jesus.
Popelapo Filipo walatatika kumukambaukila Mulumbe Waina wa Yesu kutakila pa Mabala a Lesa ngalikubelengapo.
36 Och medan de färdades vägen fram, kommo de till ett vatten. Då sade hovmannen: "Se, här finnes vatten. Vad hindrar att jag döpes?"
Kabacenda pamo munshila, balashika pamusena naumbi mpobalacana menshi. Mwendeleshi usa walambeti, “Ntawa menshi apa. Sena pacili nacimbi celela kunkanisha kubatishiwa?”
Filipo walakumbuleti, “Ngamubatishiwa na mulashomo ne moyo wenu wonse.” Usa mwendeleshi walambeti, “Ndashoma kwambeti Yesu Klistu ni Mwanendi Lesa.”
38 Och han lät vagnen stanna; och de stego båda ned i vattnet, Filippus och hovmannen, och han döpte honom.
Popelapo mwendeleshi walemanika ng'ola. Bonse babili, Filipo ne mwendeleshi usa, balaya mumenshi, neco Filipo walamubatisha.
39 Men när de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom icke mer, då han nu glad fortsatte sin färd.
Mpobalikufuma mumenshi, Mushimu wa Lesa walamunyamunapo Filipo. Mwendeleshi usa uliya kumubonapo Filipo kayi, nomba Mwendeleshi usa walapitilisha bulwendo bwakendi kaliwakondwa.
40 Men Filippus blev efteråt sedd i Asdod. Därefter vandrade han omkring och förkunnade evangelium i alla städer, till dess han kom till Cesarea.
Filipo walacaniketi uli ku Azoto. Walapitana mucishi conse kakambauka Mulumbe Waina muminshi yonse mpaka walashika ku Kaisaleya.
