Apostlagärningarna 8
1 Och jämväl Saulus hade gillat att man dödade honom.
Landaali bi niba den cili ki wangi Krisiti n yini yaaba, yaaba n ye Jerusalema o falabiado. Jesu tondiba yaaka, yaaba n sieni kuli den yayadi Jude diema nni.
2 Några fromma män begrovo dock Stefanus och höllo en stor dödsklagan efter honom.
Yaa niba n den fangi U Tienu den piini Etiena ki mua opo i kumoe boncianla.
3 Saulus åter for våldsamt fram mot församlingen; han gick omkring i husen och drog fram män och kvinnor och lät sätta dem i fängelse.
Solo den moandi ki baa bolini Krisiti n yini yaaba. O den kua ti diedi nni ki co bi jaba yeni bi puoba kuli, ki kuandi ba li kpaadieli nni.
4 Men de som hade blivit kringspridda gingo omkring och förkunnade evangelii ord.
Yaaba n den yayadi yeni, den caa i kaani boncianla ki wangi U Tienu Laabaalŋamo.
5 Och Filippus kom så ned till huvudstaden i Samarien och predikade Kristus för folket där.
Filipiden jiidi ki gadi ya dogu n ye Samali diema nni ki wangi laa niba U Tienu n Gandi yua maama fuuli.
6 Och när de hörde Filippus och sågo de tecken som han gjorde, aktade de endräktigt på det som han talade.
Bi niba n den gbadi Filipi n yedi yaala ki laa wan tieni ya bancanma, bi den cengi o maama bonŋanla.
7 Ty från många som voro besatta av orena andar foro andarna ut under höga rop, och många lama och ofärdiga blevo botade.
I cicibiadimi den tangi ki ña ban ye yaaba ya niinni. Yaaba ya gbanandi n ffaani yeni a waba boncianla moko den paagi.
8 Och det blev stor glädje i den staden.
Li pamanli den tieni boncianla laa dogu nni.
9 Nu var där i staden före honom en man vid namn Simon, som hade övat trolldom, så att han hade slagit det samaritiska folket med häpnad, och som sade sig vara något stort.
Li den sua ke o nilo ye u dogu yeni niinni ke li waagi, ki yi Simono. O den tiendi ti belbondi ke li paki Samali yaaba, ki jigini o yuli ke o tie niciamo.
10 Till honom höllo sig alla, både små och stora, och sade: "Denne är vad man kallar 'Guds stora kraft.'"
Bi niba kuli, a bila yeni a nikpela, den ga o maama boncianla ki tua: «One n tie U Tienu paalu, ban yi yu u paaciamu».
11 Och de höllo sig till honom, därför att han genom sina trollkonster under ganska lång tid hade slagit dem med häpnad.
Bi den cengi o maama kelima wan n tiendi ya belbondi den paki ba hali ke li waagi.
12 Men nu, då de satte tro till Filippus, som förkunnade evangelium om Guds rike och om Jesu Kristi namn, läto de döpa sig, både män och kvinnor.
Ama Flipi n den wangi ba U Tienu diema Laabaalŋamo yeni Jesu Krisiti yeli, bi den daani o maama ke o wali ba U Tienu ñinma, bani bi jaba yeni bi puoba kuli.
13 Ja, Simon själv kom till tro; och sedan han hade blivit döpt, höll han sig ständigt till Filippus. Och när han såg de stora tecken och kraftgärningar som denne gjorde, betogs han av häpnad.
Simono wani oba den daani Filipi ki nua wan tiendi ya sinankeeninba yeni ya bancianma ke li paki o.
14 Då nu apostlarna i Jerusalem fingo höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes.
Jesu tondiba yaaba n sieni Jurusalema n den gbadi ke Samali yaaba ga U Tienu maama, bi den sɔni bikani Pieri yeni Jan.
15 Och när dessa kommo ditned, bådo de för dem, att de måtte undfå helig ande;
Ban den pundi likani, bi den jaandi yaaba n daani po ke ban baa U Tienu Fuoma yua.
16 ty helig ande hade ännu icke fallit på någon av dem, utan de voro allenast döpta i Herren Jesu namn.
U Tienu Fuoma yua daa den jiidi bi siiga oba kuli po. Bi da den wali o Diedo Jesu Krisiti yeli nni baba.
17 De lade då händerna på dem, och de undfingo helig ande.
Lane Pieri yeni Jan den maani bipo bi nui ke bi baa U Tienu Fuoma yua.
18 När då Simon såg att det var genom apostlarnas handpåläggning som Anden blev given, bjöd han dem penningar
Simono n den laa ke bi baa U Tienu Fuoma yua kelima bi tondiba maani bipo bi nui, o den cuani bipo i ligi ki yedi:
19 och sade: "Given ock mig den makten, så att var och en som jag lägger händerna på undfår helig ande."
«Pa mani mini moko laa paalu, ke min maani n nui yua ya po, wan baa U Tienu Fuoma yua.»
20 Då sade Petrus till honom: "Må dina penningar med dig själv gå i fördärvet, eftersom du menar att Guds gåva kan köpas för penningar.
Pieri den yedi o: «Fini yeni a ligi kuli n bodi, kelima a tama ke a baa pa i ligi ki baa U Tienu paalu.
21 Du har ingen del eller lott i det som här är fråga om, ty ditt hjärta är icke rättsinnigt inför Gud.
ŋaa pia biinu yeni ŋantaadoba kuli li naa tuondi nni, kelima a pali naa tiegi U Tienu nintuali.
22 Gör fördenskull bättring och upphör med denna din ondska, och bed till Herren att den tanke som har uppstått i ditt hjärta må, om möjligt är, bliva dig förlåten.
Lani ya po ŋan biidi a pali a yanjagibidli po ki ŋa li ki mia o Diedo li ya baa tuo wan pa ŋa sugli ŋan pia ya yanmaalma po.
23 Ty jag ser att du är förgiftad av ondska och fången i orättfärdighetens bojor."
kelima n den nua ke li nunponbiadli gbie n niinni, ti tuonbiadi go lola a mo.»
24 Då svarade Simon och sade: "Bedjen I till Herren för mig, att intet av det som I haven sagt må komma över mig."
Simono den gua ki yedi: «mia n po mani o Diedo ke yin yedi yaala kuli n da cua n kani.»
25 Och sedan de hade framburit sitt vittnesbörd och talat Herrens ord, begåvo de sig tillbaka till Jerusalem och förkunnade därvid evangelium i många samaritiska byar.
Pieri yeni Jan n den tiendi siedi o Diedo ki go wani o maama b den gɔ Jerusalema ki wangi Samali dogi boncianla nni, o laabaalŋamo.
26 Men en Herrens ängel talade till Filippus och sade: "Stå upp och begiv dig vid middagstiden ut på den väg som leder ned från Jerusalem till Gasa; den är tom på folk."
O diedo maleki den maadi yeni filipi ki yedi o: «Fii ki gadi u ganu po, ki pundi ya sɔnu n ñani Jerusalema po ki caa Gaza po. Ki ŋɔdi ya sɔnu n pɔndi mi fanpiema yeni nni.»
27 Då stod han upp och begav sig åstad. Och se, en etiopisk man for där fram, en hovman som var en mäktig herre hos Kandace, drottningen i Etiopien, och var satt över hela hennes skattkammare. Denne hade kommit till Jerusalem för att där tillbedja,
Filipi den fii ki gadi. Li den sua ke Etiopi diema nilo yua n tie mɔlga, Kadasi Etiopi pobado, yua n ki o ligkublo, den gadi Jerusalema ki ban kpiagi U Tienu.
28 men var nu stadd på hemvägen och satt i sin vagn och läste profeten Esaias.
Wan den lebdi ke baa guani o denpo, o den ka i taami tolgu nni ki cogi o Sawalpualo Isayi tili.
29 Då sade Anden till Filippus: "Gå fram och närma dig till denna vagn."
U tienu Fuoma den yedi Filipi: «Gadi ki nagni ya tantolgu ne ki yegi yeni gu.»
30 Filippus skyndade fram och hörde att han läste profeten Esaias. Då frågade han: "Förstår du vad du läser?"
Filipi den sani ki nagni gu ki gbadi ke Etiopi yua cogi o Sawalpualo Esayi tili nni. O den buali o: «A ga ŋan cogi yaala n bua ki yedi yaala bi?»
31 Han svarade: "Huru skulle jag väl kunna förstå det, om ingen vägleder mig?" Och han bad Filippus stiga upp och sätta sig bredvid honom.
O den gua ki yedi o: «N baa gaa ledi ki bandi, nitɔ yaa bundi npo i?» Lani, o den mia Filipi wan do ki kali yeni o u tantolgu nni ban yegi.
32 Men det ställe i skriften som han läste var detta: "Såsom ett får fördes han bort till att slaktas; och såsom ett lamm som är tyst inför den som klipper det, så öppnade han icke sin mun.
Wan den cogi iDiani nni naankani n den maadi ya maama ne: «B den dia o nani o pia yeni ki caa yeni o u yankodikaanu po. Nani i pabiga n ŋmimi yua n mɔgidi o kobidi kani maama. Waa den yaadi o ñɔbu.
33 Genom hans förnedring blev hans dom borttagen. Vem kan räkna hans släkte? Ty hans liv ryckes undan från jorden."
Bi den miidi o, ki jia opo ya buudi n ki tiegi. ŋma baa fidi ki togdi o buolu maama? Kelima bi ñani o miali ŋanduna nni.»
34 Och hovmannen frågade Filippus och sade: "Jag beder dig, säg mig om vilken profeten talar detta, om sig själv eller om någon annan?"
I mɔliga den yedi Filipi: «N bua ŋan wani nni, Sawaalpualo maadi ŋma ya maama i? O maadi o yuli maama bi nitɔ yaama yo?
35 Då öppnade Filippus sin mun och begynte med detta skriftens ord och förkunnade för honom evangelium om Jesus.
Filipi den cili yeni laa dianu ki wani o Jesu laabaalŋamo.
36 Och medan de färdades vägen fram, kommo de till ett vatten. Då sade hovmannen: "Se, här finnes vatten. Vad hindrar att jag döpes?"
Ban den ŋua b sani keli suagi liiga, B den pundi mi ñinma kani. I mɔliga den yedi: «Diidi mi ñinma nna. Be n yie npo ke min da wali?»
Filipi den gua ki yedi o: «A ya daani yeni a pali kuli, li baa fidi.» Ke i mɔliga den gua ki yedi: «N daani ke Jesu Krisiti tie U Tienu Bijua.»
38 Och han lät vagnen stanna; och de stego båda ned i vattnet, Filippus och hovmannen, och han döpte honom.
O den wani yua n gobdi u tantolgu wan sieni gu. Filipi yeni i mɔliga den jiidi ki kua mi ñima nni ke o wali o.
39 Men när de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom icke mer, då han nu glad fortsatte sin färd.
Ban den ñani mi ñima nni, o Diedo Fuoma den taa Filipi ke ki mɔliga den suagi liiga yeni o sancenli ke o pali mani.
40 Men Filippus blev efteråt sedd i Asdod. Därefter vandrade han omkring och förkunnade evangelium i alla städer, till dess han kom till Cesarea.
Filipi den sua ke o ye Asota dogu nni. O den ñani Asota ki caa Sesale, ki wangi o Laabaalŋamo wan tagini ya dogi kuli hali ki pan pundi.
