Apostlagärningarna 8
1 Och jämväl Saulus hade gillat att man dödade honom.
But Saul was consentynge to his deth. And greet persecucioun was maad that dai in the chirche, that was in Jerusalem. And alle men weren scatered bi the cuntrees of Judee and Samarie, outakun the apostlis.
2 Några fromma män begrovo dock Stefanus och höllo en stor dödsklagan efter honom.
But good men birieden Steuene, and maden greet mornyng on hym.
3 Saulus åter for våldsamt fram mot församlingen; han gick omkring i husen och drog fram män och kvinnor och lät sätta dem i fängelse.
But Saul greetli distruyede the chirche, and entryde bi housis, and drowe men and wymmen, and bitook hem in to prisoun.
4 Men de som hade blivit kringspridda gingo omkring och förkunnade evangelii ord.
And thei that weren scaterid, passiden forth, prechynge the word of God.
5 Och Filippus kom så ned till huvudstaden i Samarien och predikade Kristus för folket där.
And Filip cam doun in to a citee of Samarie, and prechide to hem Crist.
6 Och när de hörde Filippus och sågo de tecken som han gjorde, aktade de endräktigt på det som han talade.
And the puple yaf tent to thes thingis that weren seid of Filip, with o wille herynge and seynge the signes that he dide.
7 Ty från många som voro besatta av orena andar foro andarna ut under höga rop, och många lama och ofärdiga blevo botade.
For manye of hem that hadden vnclene spirits, crieden with a greet vois, and wenten out.
8 Och det blev stor glädje i den staden.
And manye sijk in the palsi, and crokid, weren heelid.
9 Nu var där i staden före honom en man vid namn Simon, som hade övat trolldom, så att han hade slagit det samaritiska folket med häpnad, och som sade sig vara något stort.
Therfor greet ioye was maad in that citee. But there was a man in that citee, whos name was Symount, a witche, that hadde disseyued the folc of Samarie, seiynge, that him silf was sum greet man.
10 Till honom höllo sig alla, både små och stora, och sade: "Denne är vad man kallar 'Guds stora kraft.'"
Whom alle herkeneden, fro the leest to the moost, and seiden, This is the vertu of God, which is clepid greet.
11 Och de höllo sig till honom, därför att han genom sina trollkonster under ganska lång tid hade slagit dem med häpnad.
And thei leueden hym, for long tyme he hadde maddid hem with his witche craftis.
12 Men nu, då de satte tro till Filippus, som förkunnade evangelium om Guds rike och om Jesu Kristi namn, läto de döpa sig, både män och kvinnor.
But whanne thei hadden bileued to Filip, `that prechide of the kingdom of God, men and wymmen weren baptisid in the name of Jhesu Crist.
13 Ja, Simon själv kom till tro; och sedan han hade blivit döpt, höll han sig ständigt till Filippus. Och när han såg de stora tecken och kraftgärningar som denne gjorde, betogs han av häpnad.
And thanne also Symount him silf bileued; and whanne he was baptisid, he drouy to Filip; and he sai also that signes and grete vertues weren don, he was astonyed, and wondride.
14 Då nu apostlarna i Jerusalem fingo höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes.
But whanne the apostlis that weren at Jerusalem, hadden herd that Samarie hadde resseyued the word of God, thei senten to hem Petre and Joon.
15 Och när dessa kommo ditned, bådo de för dem, att de måtte undfå helig ande;
And whanne thei camen, thei preieden for hem, that thei schulden resseyue the Hooli Goost;
16 ty helig ande hade ännu icke fallit på någon av dem, utan de voro allenast döpta i Herren Jesu namn.
for he cam not yit in to ony of hem, but thei weren baptisid oonli in the name of the Lord Jhesu.
17 De lade då händerna på dem, och de undfingo helig ande.
Thanne thei leiden hoondis on hem, and thei resseyueden the Hooli Goost.
18 När då Simon såg att det var genom apostlarnas handpåläggning som Anden blev given, bjöd han dem penningar
And whanne Symount hadde seyn, that the Hooly Goost was youun bi leiyng on of the hoondis of the apostlis, and he proferide to hem money, and seide,
19 och sade: "Given ock mig den makten, så att var och en som jag lägger händerna på undfår helig ande."
Yyue ye also to me this power, that whom euere Y schal leye on myn hoondis, that he resseyue the Hooli Goost.
20 Då sade Petrus till honom: "Må dina penningar med dig själv gå i fördärvet, eftersom du menar att Guds gåva kan köpas för penningar.
But Petir seide to hym, Thi money be with thee into perdicioun, for thou gessidist the yifte of God schulde be had for monei.
21 Du har ingen del eller lott i det som här är fråga om, ty ditt hjärta är icke rättsinnigt inför Gud.
Ther is no part, ne sort to thee, in this word, for thin herte is not riytful bifor God.
22 Gör fördenskull bättring och upphör med denna din ondska, och bed till Herren att den tanke som har uppstått i ditt hjärta må, om möjligt är, bliva dig förlåten.
Therfor do thou penaunce for this wickidnesse of thee, and preie God, if perauenture this thouyt of thin herte be foryouun to thee.
23 Ty jag ser att du är förgiftad av ondska och fången i orättfärdighetens bojor."
For Y se that thou art in the gall of bitternesse and in the boond of wickidnesse.
24 Då svarade Simon och sade: "Bedjen I till Herren för mig, att intet av det som I haven sagt må komma över mig."
And Symount answeride, and seide, Preie ye for me to the Lord, that no thing of these thingis that ye han seid, com on me.
25 Och sedan de hade framburit sitt vittnesbörd och talat Herrens ord, begåvo de sig tillbaka till Jerusalem och förkunnade därvid evangelium i många samaritiska byar.
And thei witnessiden, and spaken the word of the Lord, and yeden ayen to Jerusalem, and prechiden to many cuntrees of Samaritans.
26 Men en Herrens ängel talade till Filippus och sade: "Stå upp och begiv dig vid middagstiden ut på den väg som leder ned från Jerusalem till Gasa; den är tom på folk."
And an aungel of the Lord spak to Filip, and seide, Ryse thou, and go ayens the south, to the weie that goith doun fro Jerusalem in to Gasa; this is desert.
27 Då stod han upp och begav sig åstad. Och se, en etiopisk man for där fram, en hovman som var en mäktig herre hos Kandace, drottningen i Etiopien, och var satt över hela hennes skattkammare. Denne hade kommit till Jerusalem för att där tillbedja,
And he roos, and wente forth. And lo! a man of Ethiopie, a myyti man seruaunt, a yelding of Candace, the queen of Ethiopiens, which was on alle her richessis, cam to worschipe in Jerusalem.
28 men var nu stadd på hemvägen och satt i sin vagn och läste profeten Esaias.
And he turnede ayen, sittinge on his chare, and redinge Isaie, the profete.
29 Då sade Anden till Filippus: "Gå fram och närma dig till denna vagn."
And the spirit seide to Filip, Neiye thou, and ioyne thee to this chare.
30 Filippus skyndade fram och hörde att han läste profeten Esaias. Då frågade han: "Förstår du vad du läser?"
And Filip `ran to, and herde hym redynge Ysaie, the prophete. And he seide, Gessist thou, whether thou vndirstondist, what thingis thou redist?
31 Han svarade: "Huru skulle jag väl kunna förstå det, om ingen vägleder mig?" Och han bad Filippus stiga upp och sätta sig bredvid honom.
And he seide, How may Y, if no man schewe to me? And he preiede Filip, that he schulde come vp, and sitte with hym.
32 Men det ställe i skriften som han läste var detta: "Såsom ett får fördes han bort till att slaktas; och såsom ett lamm som är tyst inför den som klipper det, så öppnade han icke sin mun.
And the place of the scripture that he redde, was this, As a scheep he was led to sleyng, and as a lomb bifor a man that scherith him is doumb with out vois, so he openyde not his mouth.
33 Genom hans förnedring blev hans dom borttagen. Vem kan räkna hans släkte? Ty hans liv ryckes undan från jorden."
In mekenesse his dom was takun vp; who schal telle out the generacioun of hym? For his lijf schal be takun awei fro the erthe.
34 Och hovmannen frågade Filippus och sade: "Jag beder dig, säg mig om vilken profeten talar detta, om sig själv eller om någon annan?"
And the gelding answeride to Filip, and seide, Y biseche thee, of `what profete seith he this thing? of him silf, ethir of ony othere?
35 Då öppnade Filippus sin mun och begynte med detta skriftens ord och förkunnade för honom evangelium om Jesus.
And Filip openyde his mouth, and bigan at this scripture, and prechide to him Jhesu.
36 Och medan de färdades vägen fram, kommo de till ett vatten. Då sade hovmannen: "Se, här finnes vatten. Vad hindrar att jag döpes?"
And the while thei wenten bi the weie, thei camen to a water. And the gelding seide, Lo! watir; who forbedith me to be baptisid?
And Filip seide, If thou bileuest of al the herte, it is leueful. And he answeride, and seide, Y bileue that Jhesu Crist is the sone of God.
38 Och han lät vagnen stanna; och de stego båda ned i vattnet, Filippus och hovmannen, och han döpte honom.
And he comaundide the chare to stonde stille. And thei wenten doun bothe into the watir, Filip and the gelding, and Filip baptiside hym.
39 Men när de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom icke mer, då han nu glad fortsatte sin färd.
And whanne thei weren come vp of the watir, the spirit of the Lord rauyschide Filip, and the gelding say hym no more.
40 Men Filippus blev efteråt sedd i Asdod. Därefter vandrade han omkring och förkunnade evangelium i alla städer, till dess han kom till Cesarea.
And Filip was foundun in Azotus; and he passide forth, and prechide to alle citees, til he cam to Cesarie.
