Apostlagärningarna 7
1 Och översteprästen frågade: "Förhåller detta sig så?"
Adudagi Purohitlenna Stephen-da hanglak-i, “Nangonda siriba maralsing asi achumbra?”
2 Då sade han: "Bröder och fäder, hören mig. Härlighetens Gud uppenbarade sig för vår fader Abraham, medan han ännu var i Mesopotamien, och förrän han bosatte sig i Karran,
Maduda Stephen-na khumlak-i, “Eigi ichil-inaosa amadi ipa ipansa, eina haijaba tabiyu! Eikhoigi ipa ipu oiriba Abraham-na Haran-da leitringei, Mesopotamia-da leiringeida matik mangalgi Tengban Mapuna mangonda uhanbikhi.
3 och sade till honom: 'Gå ut ur ditt land och från din släkt, och drag till det land som jag skall visa dig.'
Aduga Tengban Mapuna mangonda hairak-i, ‘Nahakki nareibak amadi nahakki mari matasingbu thadoktuna eina nangonda utpi-gadouriba leibak aduda chatlu.’
4 Då gick han åstad ut ur kaldéernas land och bosatte sig i Karran. Sedan, efter han faders död, bjöd Gud honom att flytta därifrån till detta land, där I nu bon.
Maram aduna mahakna Chaldea machasinggi lam adu thadoklaga Haran-da leirammi. Mahakki mapa leikhidraba matungda Tengban Mapuna mahakpu nakhoina houjik leiriba mapham asida thabirakkhi.
5 Han gav honom ingen arvedel däri, icke ens så mycket som en fotsbredd, men lovade att giva det till besittning åt honom och åt hans säd efter honom; detta var på den tid då han ännu icke hade någon son.
Adubu Tengban Mapuna mapham asida mangonda phangpham thokpa lam machet ama phaoba pikhide, adubu matam aduda Abraham-gi macha amata leitrabasu Tengban Mapuna mangonda mapham asi mahak amadi mahakki tunggi charol surolda pibigani haina wasakpikhi.
6 Och vad Gud sade var detta, att hans säd skulle leva såsom främlingar i ett land som icke tillhörde dem, och att man skulle göra dem till trälar och förtrycka dem i fyra hundra år.
Tengban Mapuna mangonda asumna hai, ‘Nahakki charol surolna mireibakta leigani aduga mapham aduda makhoi minai oigani amadi makhoibu chahi chamari tathi-tawoina toubigani.
7 'Men det folk vars trälar de bliva skall jag döma', sade Gud; 'sedan skola de draga ut och hålla gudstjänst åt mig på denna plats.'
Adubu makhoina minai oirugadaba phurup adubu eina wayen-gani amasung madugi matungda nahakki charol surolna leibak adudagi thorakkani aduga mapham asida makhoina eihakpu khurumjagani.’
8 Och han upprättade ett omskärelsens förbund med honom. Och så födde han Isak och omskar honom på åttonde dagen, och Isak födde Jakob, och Jakob födde våra tolv stamfäder.
Aduga Tengban Mapuna Abraham-da un-kakpagi walepnaba adu pibikhi. Maram aduna Abraham-na Isaac pokpa matung numit ni panni subada mahakpu un-kakkhi; Isaac-na mahakki machanupa Jacob-pu un-kakkhi aduga Jacob-na mahakki machanupasing aduga eikhoigi masak nairaba ipa ipusing makhoi taranithoibu un-kakkhi.”
9 Och våra stamfäder avundades Josef och sålde honom till Egypten. Men Gud var med honom
“Jacob-ki machasing aduna makhoigi machin manao oiriba Joseph-pu kallakpadagi mahakpu Egypt-ta minai oina yonkhi. Adubu Tengban Mapuna mahakpu loinabikhi
10 och frälste honom ur allt hans betryck och lät honom finna nåd och gav honom vishet inför Farao, konungen i Egypten; och denne satte honom till herre över Egypten och över hela sitt hus.
aduga mahakki khudongthiba awa-ana pumnamaktagi Tengban Mapuna mahakpu kanbikhi. Egypt ningthougi mamangda Joseph-na leppa matamda Tengban Mapuna mangonda changkhonba matou amasung lousing pibirammi adudagi ningthou aduna Joseph-pu Egypt leibak amadi konung apumbagi leingak mapu oihanbikhi.
11 Och hungersnöd kom över hela Egypten och Kanaan med stort betryck, och våra fäder kunde icke få något att äta.
Adudagi Egypt amadi Canaan-gi leibak apumbada chak tangba thoktuna yamna awa ana thoklammi. Eikhoigi ipa ipusing adu chanaba chinjak amata phanglamde.
12 Men när Jakob fick höra att bröd fanns i Egypten, sände han våra fäder åstad dit, en första gång.
Egypt-ta chanaba mahei marong lei haiba Jacob-na tabada mahakki machanupasing haibadi eikhoigi ipa ipusing oiriba makhoibu ahanba khongchat oina mapham aduda tharammi.
13 Sedan, när de för andra gången kommo dit, blev Josef igenkänd av sina bröder, och Farao fick kunskap och Josefs släkt.
Anisuba khongchattadi Joseph-na mahakki machin manaosing aduda mahak kanano haiba masak khanghalle amasung Egypt-ki ningthouna Joseph-ki imung manunggi maramda khanglaklammi.
14 Därefter sände Josef åstad och kallade till sig sin fader Jakob och hela sin släkt, sjuttiofem personer.
Maram aduna Joseph-na mahakki mapa Jacob-ta pao thaduna mahak amadi mahakki imung manunggi mi apumba haibadi mioi humphutara-manga adu Egypt-ta lakpinaba kourammi.
15 Och Jakob for ned till Egypten; och han dog där, han såväl som våra fäder.
Adudagi Jacob-na Egypt-ta chatlammi, mapham aduda mahak amadi mahakki machanupasing sikhi.
16 Och man förde dem därifrån till Sikem och lade dem i den grav som Abraham för en summa penningar hade köpt av Emmors barn i Sikem.
Makhoigi hakchangsing adu Shechem tanna puraklaga Abraham-na Hamor-gi machanupasingdagi sel khara piduna leikhiba mongpham aduda leirol chankhi.”
17 Och alltefter som tiden nalkades att det löfte skulle uppfyllas, som Gud hade givit Abraham, växte folket till och förökade sig i Egypten,
“Tengban Mapuna Abraham-da wasakpikhiba adu thunghannaba matam adu naksillaklabada Egypt-ta eikhoigi misinggi masing yamna yamkhatlakkhi.
18 till dess en ny konung över Egypten uppstod, en som icke visste av Josef.
Mameithangda Joseph-ki maramda karisu khangdaba ningthou amana Egypt-ta pallammi.
19 Denne konung gick listigt till väga mot vårt folk och förtryckte våra fäder och drev dem till att utsätta sina späda barn, för att dessa icke skulle bliva vid liv.
Mahakna eikhoigi ipa ipusingbu lounam toukhi amadi makhoigi nouna pokpa angangsingbu sinanaba namduna langthok-handuna thina toukhi.
20 Vid den tiden föddes Moses, och han 'var ett vackert barn' inför Gud. Under tre månader fostrades han i sin faders hus;
Matam aduda Moses pokkhi, mahak yamna phajaba angang ama oirammi. Mahakki mapagi yumda tha ahum yokpi thakpirammi.
21 sedan, när han hade blivit utsatt, lät Faraos dotter hämta honom till sig och uppfostra honom såsom sin egen son.
Mahakpu mahakki yumgi mapanda thamlabada, ningthou adugi machanupina mahakpu louduna mahak masagi machanupa oina yokkhatlakkhi.
22 Och Moses blev undervisad i all egyptiernas visdom och var mäktig i ord och gärningar.
Mahakpu Egypt-ki lousing pumnamak tambikhi aduga mahak waheida amadi thabakta matik leiba mi ama oirakkhi.”
23 Men när han blev fyrtio år gammal, fick han i sinnet att besöka sina bröder, Israels barn.
“Mahak chahi niphu surammi, mahakna mahakki Israel-gi misingbu kamdouna loinabiri haiba yengge leplammi.
24 När han då såg att en av dem led orätt, tog han den misshandlade i försvar och hämnades honom, i det att han slog ihjäl egyptiern.
Makhoigi maraktagi amabu Egypt-ki mi amana thina touba urammi. Maram aduna mahakna mahakpu mateng pangnaba changlammi aduga Egypt-ki mi adubu hattuna laman khumlammi.
25 Nu menade han att hans bröder skulle förstå att Gud genom honom ville bereda dem frälsning; men de förstodo det icke.
Makhoibu kanbinaba Tengban Mapuna mahakpu sijinnaribani haiba mahakki misingna khangbigani haina Moses-na khallammi adubu makhoina madu khanglamde.
26 Dagen därefter kom han åter fram till dem, där de tvistade, och ville förlika dem och sade: 'I män, I ären ju bröder; varför gören I då varandra orätt?'
Mathanggi numitta Israel-gi macha ani khatnariba adu ubada makhoibu taisinnanaba hotnarammi. Mahakna hairak-i, ‘Ibungokhoi, nakhoi nachil nanaosingni. Karigi nakhoina asumna khatnaribano?’
27 Men den som gjorde orätt mot sin landsman stötte bort honom och sade: 'Vem har satt dig till hövding och domare över oss?
Thina touriba mi aduna Moses-pu inthoklaga hairak-i, ‘Nahakpu eikhoigi ithakta mapu amadi wayel mapu oina kanana happage?’
28 Kanske du vill döda mig, såsom du i går dödade egyptiern?'
‘Ngarang nangna Egypt-ki mi adu hatpagumna eibusu hatpa pamlibra?’
29 Vid det talet flydde Moses bort och levde sedan såsom främling i Madiams land och födde där två söner.
Moses-na masi tabada Egypt-tagi chenkhiduna Midian-gi lamda lamlanba oina leirammi. Mapham aduda machanupa ani phangkhi.”
30 Och när fyrtio är äter voro förlidna, uppenbarade sig för honom, i öknen vid berget Sinai, en ängel i en brinnande törnbuske.
“Chahi niphu houkhraba matungda Sinai ching manakki leikanglada achakpa mongsong amagi meirilakta dut amana Moses-ta uhanbirammi.
31 När Moses såg detta, förundrade han sig över synen; och då han gick fram för att se vad det var, hördes Herrens röst:
Mahakna uriba adu Moses ngaklammi, henna ningthina unaba mongsong adugi manakta changsillammi. Adubu mahakna Mapu Ibungogi khonjel tarammi:
32 'Jag är dina fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.' Då greps Moses av bävan och dristade sig icke att se dit.
‘Eihak nahakki napa napusinggi Tengban Mapuni, Abraham, Isaac amadi Jacob-ki Tengban Mapuni.’ Maduda Moses-na kibana niklammi amadi mahakna yengbagi thouna leiramde.
33 Och Herren sade till honom: 'Lös dina skor av dina fötter, ty platsen där du står är helig mark.
Adudagi MAPU IBUNGO-na mangonda hairak-i, ‘Nahakki khong-up louthok-u maramdi nahakna lepliba mapham adu asengba maphamni.
34 Jag har nogsamt sett mitt folks betryck i Egypten, och deras suckan har jag hört, och jag har stigit ned för att rädda dem. Därför må du nu gå åstad; jag vill sända dig till Egypten.
Egypt-ta eigi misingbu ot neiba adu eina ure. Makhoigi naheba adu eina tare amasung makhoibu kanbinaba eihak kumtharaklabani. Houjik lak-u, eina nangbu Egypt-ta thagani.’”
35 Denne Moses, som de hade förnekat, i det de sade: 'Vem har satt dig till hövding och domare?', honom sände Gud att vara både en hövding och en förlossare, genom ängeln som uppenbarade sig för honom i törnbusken.
“Hairiba Moses asimakni Israel-gi misingna yakhidaba mahak adu. ‘Nahakpu eikhoigi ithakta mapu amadi wayel mapu oina kanana happage?’ haiduna makhoina mangonda hangkhi. Achakpa mongsongda uhanbikhiba dut adugi mapanna Israel-gi misinggi mathakta pannanaba amadi makhoibu ningtamhanbinaba Tengban Mapuna thabikhiba adu mahakni.
36 Det var han som förde ut dem, och som gjorde under och tecken i Egyptens land och i Röda havet och i öknen, under fyrtio år.
Mahakna makhoibu Egypt-tagi chingbirakkhi, angakpa thabaksing amadi khudamsing Egypt-ta amasung Angangba Ipakta aduga chahi niphu lamjao lamhangda toukhi.
37 Det var samme Moses som sade till Israels barn: 'En profet skall Gud låta uppstå åt eder, av edra bröder, en som är mig lik.'
‘Eibu thabirakpagumna Tengban Mapugi wa phongdokpiba maichou ama Tengban Mapuna thabirakkani aduga mahak nakhoigi naraktagi mi oigani’ haina Israel-gi misingda haikhiba mahak adu Moses asini.
38 Det var och han, som under den tid då menigheten levde i öknen, både var hos ängeln, som talade med honom på berget Sinai, och tillika hos våra fäder; och han undfick levande ord för att giva dem åt eder.
Lamjao lamhangda Israel-gi misingna punna leiba aduda leiminnaramba adu mahak asini. Mapham aduda mahak eikhoigi ipa ipusingga loinana amasung Sinai chingda mangonda wa ngangbiba dut aduga leiminnarammi aduga eikhoida pinaba Tengban Mapugi ahingba waheising adu mahakna phangjakhi.”
39 Men våra fäder ville icke bliva honom lydiga, utan stötte bort honom och vände sig med sina hjärtan mot Egypten
“Adubu eikhoigi ipa ipusingna mahakna haiba illu yakhide, makhoina mahakpu inthoktuna makhoigi thamoinadi Egypt-ta amuk hankhi.
40 och sade till Aron: 'Gör oss gudar, som kunna gå framför oss; ty vi veta icke vad som har vederfarits denne Moses, som förde oss ut ur Egyptens land.'
Maram aduna makhoina Aaron-da hairak-i, ‘Eikhoibu chingbinaba laising sabiyu. Eikhoibu Egypt-tagi chinglakpa nupa Moses aduda kari thokkhrabano haiba eikhoina khangde.’
41 Och de gjorde i de dagarna en kalv och buro sedan fram offer åt avguden och gladde sig över sina händers verk.
Matam adudani makhoina sannao ama saduna maduda iratpot katkhi aduga makhoigi khutna saba pot aduda makhoina haraokhi.
42 Då vände Gud sig bort och prisgav dem till att dyrka himmelens härskara, såsom det är skrivet i Profeternas bok: 'Framburen I väl åt mig slaktoffer och spisoffer under de fyrtio åren i öknen, I av Israels hus?
Maram aduna Tengban Mapuna makhoidagi mai leithokkhiduna atiyada leiriba numit, tha amadi thawanmichaksingbu makhoina khurumnaba makhoibu thadoklammi. Tengban Mapugi wa phongdokpiba maichousinggi lairikta asumna ikhibagumbani: ‘Israel-gi misa! Lamjao lamhangda chahi niphu nakhoina sasing hattuna katkhiba adu eingonda katpa natte.
43 Nej, I buren Moloks tält och guden Romfas stjärna, de bilder som I hade gjort för att tillbedja. Därför skall jag låta eder föras åstad ända bortom Babylon.'
Molech laigi phi-sang adu nakhoina pui, aduga nakhoigi thawanmichak lai Rephan-gi murti pui; murtising adu nakhoina khurumnaba sabani. Maram aduna eina nakhoibu Babylon-gi wangmada loi thagani.’”
44 Våra fäder hade vittnesbördets tabernakel i öknen, så inrättat, som han som talade till Moses hade förordnat att denne skulle göra det, efter den mönsterbild som han hade fått se.
“Tengban Mapuna loinabibagi Phi-sang adu eikhoigi ipa ipusingna lamjao lamhangda makhoiga loinana thamlammi. Madu Tengban Mapuna Moses-ta haikhiba amadi Moses-ta utpikhiba mawong adugi matung inna sabani.
45 Och våra fäder togo det i arv och förde det sedan under Josua hitin, när de togo landet i besittning, efter de folk som Gud fördrev för våra fäder. Så var det ända till Davids tid.
Phi-sang adu phangjaraba matungda, Tengban Mapuna makhoigi mangda tanthokkhraba phurupsing adudagi lousinkhraba lam aduda Joshua-gi luching makhada makhoina phi-sang adu purakkhi. Aduga phi-sang adu lam aduda David-ki matam phaoba leirammi.
46 Denne fann nåd inför Gud och bad att han måtte finna 'ett rum till boning' åt Jakobs Gud.
David-na Tengban Mapugi thoujal phangjaduna Jacob-ki Tengban Mapugi leipham ama mahakna sajanabagidamak nijarammi.
47 Men det var Salomo som fick bygga ett hus åt honom.
Adubu Ibungogidamak yum sajakhiba adu Solomon-nani.”
48 Dock, den Högste bor icke i hus som äro gjorda med händer, ty det är såsom profeten säger:
“Adum oinamak Wangthoiraba Tengban Mapudi mioibagi khutna saba yumda leite. Tengban Mapugi wa phongdokpiba maichouna asumna haikhi,
49 'Himmelen är min tron, och jorden är min fotapall; vad för ett hus skullen I då kunna bygga åt mig, säger Herren, och vad för en plats skulle tjäna mig till vilostad?
‘MAPU IBUNGO-na hai, swargadi eigi phambalni aduga malemna eigi khongnetphamni. Eigidamak nakhoina karamba yum sagadage? Nattraga eina leigada mapham kadaidano?
50 Min hand har ju gjort allt detta.'
Eigi khutna pot pumnamaksing asi semkhiba nattra?’”
51 I hårdnackade, med oomskurna hjärtan och öron, I stån alltid emot den helige Ande, I likaväl som edra fäder.
Stephen-na makha tarak-i, “Nakhoisi kayada nangak kallibano! Nakhoigi thamoidi kayada Tengban Mapu khangdaba thamoi oiriba aduga Tengban Mapugi waheida nakhoigi nana kayada kalliba! Nakhoi nakhoigi napa napusing aduga chap manei: nakhoisu matam pumbada Thawai Asengbabu yeknei!
52 Vilken av profeterna hava icke edra fäder förföljt? De hava ju dräpt dem som förkunnade att den Rättfärdige skulle komma, han som I själva nu haven förrått och dräpt,
Tengban Mapugi wa phongdokpiba maichou amata nakhoigi napa napusingna ot-neikhidaba yaobra? Achumba chatpa Ibungo adu lakkani haina hanna phongdokpasing adu makhoina hatkhi. Aduga houjikti nakhoina Ibungo mahakpu pithokle amasung hatle.
53 I som fingen lagen eder given genom änglars försorg, men icke haven hållit den."
Swargadutsinggi mapanna piramba Tengban Mapugi wayel yathang adu nakhoina phangle adubu nakhoina madu ngakte.”
54 När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade i sina hjärtan och beto sina tänder samman mot honom.
Makhoina masi tabada Stephen-gi mathakta mei houna saorammi amadi maya krak krak chiklammi.
55 Men han, full av helig ande, skådade upp mot himmelen och fick se Guds härlighet och såg Jesus stå på Guds högra sida.
Adubu Thawai Asengbana thalladuna Stephen-na swargada yengkhatle aduga Tengban Mapugi matik mangal amadi Jisuna Tengban Mapugi yet thangbada lepliba adu urammi.
56 Och han sade: "Jag ser himmelen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida."
Maduda mahakna hairak-i, “Yeng-u, swarga hangdokpa amadi Migi Machanupa aduna Tengban Mapugi yet thangbada lepliba asi eina ujare!”
57 Då skriade de med hög röst och höllo för sina öron och stormade alla på en gång emot honom
Masida makhoina makhoigi manakong makhutna mensillaga akanba khonjelna laoraduna makhoi pumnamakna Stephen tamna chensillammi
58 och förde honom ut ur staden och stenade honom. Och vittnena lade av sina mantlar vid en ung mans fötter, som hette Saulus.
aduga mahakpu sahargi wangmada chingthoklaga mahakpu nungna thaba hourammi. Sakhi oiribasing aduna makhoigi maphising adu Saul kouba naha oiriba nupa amagi makhongda thamlammi.
59 Så stenade de Stefanus, under det att han åkallade och sade: "Herre Jesus, tag emot min ande."
Makhoina Stephen-bu nungna tharingeida mahakna Tengban Mapuda haijarak-i, “Ibungo Jisu, eigi thawai lousinbiyu.”
60 Och han föll ned på sina knän och ropade med hög röst: "Herre, tillräkna dem icke denna synd." Och när han hade sagt detta, avsomnade han.
Adudagi mahakna khuru khudak kunduna ahouba khonjelda laorak-i, “Mapu Ibungo, pap asi makhoigi mathakta singthanabiganu.” Masi hairamlaga mahak sikhre.
