Apostlagärningarna 5
1 Men en ung man vid namn Ananias och hans hustru Safira sålde ett jordagods,
Oasr mukul se pangpang Ananias, ac inen mutan kial pa Sapphira. Ananias el kukakunla sie ipin acn laltal.
2 och han tog därvid, med sin hustrus vetskap, undan något av betalningen därför; allenast en del bar han fram och lade för apostlarnas fötter.
Tusruk el ac mutan kial insesela in sruokya kutu mani uh, ac sang ma lula nu sin mwet sap.
3 Då sade Petrus: "Ananias, varför har Satan fått uppfylla ditt hjärta, så att du har velat bedraga den helige Ande och taga undan något av betalningen för jordstycket?
Peter el fahk nu sel, “Ananias, efu ku kom lela Satan elan leum fom, oru kom kikiap nu sin Ngun Mutal ac sruokya kutu mani ke acn lom an?
4 Detta var ju din egendom, medan du hade det kvar; och när det var sålt, voro ju penningarna i din makt. Huru kunde du få något sådant i sinnet? Du har ljugit, icke för människor, utan för Gud."
Meet liki kom tuh kitala acn se lom ah, acn sac ma na lom; ac tukun kom kitala ah, mani kac ma pacna lom. Na efu ku kom sulela kom in oru ouingan? Kom tia kiapu mwet uh, a kom kiapu God!”
5 När Ananias hörde dessa ord, föll han ned och gav upp andan. Och stor fruktan kom över alla som hörde detta.
Ke pacl se na Ananias el lohng ma inge, el topla misa; ac mwet nukewa su lohng ma inge elos arulana tuninfongla.
6 Och de yngre männen stodo upp och höljde in honom och buro ut honom och begrovo honom.
Na mukul fusr uh tuku, nokomla manol, ac usla pikinya.
7 Vid pass tre timmar därefter kom hans hustru in, utan att veta om, vad som hade skett.
Na tukun ao tolu ma, mutan kial ah utyak, a el tiana etu ma sikyak inge.
8 Petrus sade då till henne: "Säg mig, var det för den summan I sålden jordstycket?" Hon svarade: "Ja, för den summan."
Peter el siyuk sel, “Fahk nu sik, ya pa inge nufon lupan mani ma kom ac mukul tomom ah eis ke molin acn lomtal ah?” Ac mutan sac fahk, “Aok, pa ingan nufon.”
9 Då sade Petrus till henne: "Huru kunden I vilja komma överens om att fresta Herrens Ande? Se, härutanför dörren höras nu fotstegen av de män som hava begravt din man; och de skola bära ut också dig."
Na Peter el fahk nu sel, “Efu ku kom ac mukul tomom ah tuh sulela in srike Ngun lun God? Mwet ma pikinya mukul tomom ah pa tu ke mutunoa an, ac elos ac uskomla pac!”
10 Och strax föll hon ned vid hans fötter och gav upp andan; och när de unge männen kommo in, funno de henne död. De buro då ut henne och begrovo henne bredvid hennes man.
In pacl sacna el putatla ke nial Peter ac misa. Mukul fusr elos utyak ac liye lah el misa, na elos usalla ac piknilya sisken mukul tumal ah.
11 Och stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde detta.
Mwet nukewa lun church, wi mwet nukewa saya ma lohng ke ma inge, elos arulana sangengla.
12 Och genom apostlarna gjordes många tecken och under bland folket; och de höllo sig alla endräktigt tillsammans i Salomos pelargång.
Mwet sap uh elos oru mwenmen ac ouiya usrnguk puspis inmasrlon mwet uh. Ac mwet lulalfongi nukewa elos kwacna tukeni ke Sawalsrisr lal Solomon.
13 Av de andra dristade sig ingen att närma sig dem, men folket höll dem i ära.
Wangin mwet sayen u sac pulaik in utyak nu inmasrlolos, mwet uh finne kaskas wona kaclos.
14 Och ännu flera trodde och slöto sig till Herren, hela skaror av både män och kvinnor.
Tusruktu srakna oasr mwet sifilpa weang u sac — mukul ac mutan puspis su lulalfongi in Leum.
15 Ja, man bar de sjuka ut på gatorna och lade dem på bårar och i sängar, för att, när Petrus kom gående, åtminstone hans skugga måtte falla på någon av dem.
Ke sripen orekma ku lun mwet sap uh, mwet mas uh utuki nu sisken inkanek uh ac fili in mwe oan kialos, tuh pacl Peter el fahsryak we, ngunal in ku in luliya kutu selos.
16 Och jämväl från städerna runt omkring Jerusalem kom folket i skaror och förde med sig sjuka och sådana som voro plågade av orena andar; och alla blevo botade.
Mwet puspis tuku liki siti srisrik ma oan apkuran nu Jerusalem, ac use mwet mas lalos wi pac mwet ma oasr ngun fohkfok yoro; ac elos nukewa akkeyeyukla.
17 Då stod översteprästen upp och alla som höllo med honom -- de som hörde till sadducéernas parti -- och de uppfylldes av nitälskan
Na Mwet Tol Fulat ac mwet lal kewa su oasr ke u lun mwet Sadducee, elos arulana sokyak sin mwet sap uh, ouinge elos wotela selos in lainulos.
18 och läto gripa apostlarna och sätta dem i allmänt häkte.
Elos sruokya mwet sap uh, ac siselosyang nu in presin.
19 Men en Herrens ängel öppnade om natten fängelsets portar och förde ut dem och sade:
Tusruktu in fong sac, lipufan se lun Leum God ikasla presin uh, ac kolla mwet sap uh liki nien kapir uh, ac fahk nu selos,
20 "Gån åstad och träden upp i helgedomen, och talen till folket alla det sanna livets ord."
“Kowos som ac tu in Tempul, ac fahk nu sin mwet uh ma nukewa ke moul sasu se inge.”
21 När de hade hört detta, gingo de inemot dagbräckningen in i helgedomen och undervisade. Emellertid kommo översteprästen och de som höllo med honom och sammankallade Stora rådet, alla Israels barns äldste. Därefter sände de åstad till fängelset för att hämta dem.
Mwet sap elos akos ma el fahk, ac toang na ke lotu tok ah, elos utyak nu in Tempul ac mutawauk in luti. Mwet Tol Fulat ac mwet lal uh elos pangoneni un mwet matu lun mwet Jew nu ke sie meeting lulap lun Un Mwet Pwapa Fulat. Na elos sapla nu in presin in tuh utuku mwet sap uh nu ye mutalos.
22 Men när rättstjänarna kommo dit, funno de dem icke i fängelset. De vände då tillbaka och omtalade detta
Tusruktu, pacl se mwet ma supweyuk inge elos sun presin ah, elos tiana liyauk mwet sap we, ouinge elos folokla ac fahkang nu sin Un Mwet Pwapa Fulat,
23 och sade: "Fängelset funno vi stängt med all omsorg och väktarna stående utanför portarna, men då vi öppnade, funno vi ingen därinne."
“Ke kut som nu in nien kapir ah, kut liye mutunoa nukewa lak, ac mwet topang nukewa elos tu ke mutunoa uh; tusruktu, ke kut ikasla utyak, kut liye tuh wangin mwet we!”
24 När tempelvaktens befälhavare och översteprästerna hörde detta, visst de icke vad de skulle tänka därom, eller vad som skulle bliva av detta.
Ke sifen un mwet topangi Tempul uh ac mwet tol fulat elos lohng ma inge, elos sukna lah mea se sikyak nu sin mwet sap ah.
25 Då kom någon och berättade för den: "De män som I haven insatt i fängelset, de stå nu i helgedomen och undervisa folket."
Na mwet se utyak ac fahk nu selos, “Lohngwin! Mwet ma kowos filiya in presin ah pa tu in Tempul ac luti mwet uh!”
26 Befälhavaren gick då med rättstjänarna åstad och hämtade dem; dock brukade de icke våld, ty de fruktade att bliva stenade av folket.
Na sifen mwet topangi Tempul el us mwet lal ah som, ac use mwet sap ah. Tusruk elos tia orek keke nu sin mwet sap ah, mweyen elos sensen mwet uh ac tanglalos.
27 Och sedan de hade hämtat dem, förde de dem fram inför Stora rådet. Och översteprästen anställde förhör med dem
Elos use mwet sap uh, ac tulokunulosi ye mutun Un Mwet Pwapa Fulat uh, ac Mwet Tol Fulat el kusen siyuk nu selos.
28 och sade: "Vi hava ju allvarligen förbjudit eder att undervisa i det namnet, och likväl haven I uppfyllt Jerusalem med eder undervisning, och I viljen nu låta den mannens blod komma över oss."
El fahk, “Kut fahkot na kalem nu sumtal komtal in tia sifil luti ke inen mwet sacn, a liye ma komtal oru inge! Komtal oru mwe luti lomtal ingan fahsrelik in acn Jerusalem nufon! Ac komtal sis mwatan misa lal nu facsr!”
29 Men Petrus och de andra apostlarna svarade och sade: "Man måste lyda Gud mer än människor.
Peter ac mwet sap wial uh fahk, “Kut enenu in akos God, ac tia mwet uh.
30 Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som I haden upphängt på trä och dödat.
God lun mwet matu lasr somla uh pa akmoulyalak Jesus liki misa, tukun kowos unilya ke kowos srupsrulak fin sakseng.
31 Och Gud har med sin högra hand upphöjt honom till en hövding och frälsare, för att åt Israel förläna bättring och syndernas förlåtelse.
God El akmoulyalak nu lac po layot sel, oana sie Mwet Kol ac Mwet Lango, in sang pacl lun mwet Israel in auliyak, ac tuh ma koluk lalos fah nunak munas nu selos.
32 Om allt detta kunna vi själva vittna, så ock den helige Ande, vilken Gud har givit åt dem som äro honom lydiga."
Kut mwet loh nu ke ma inge — kut ac Ngun Mutal, su mwe kite lun God nu selos su aksol.”
33 När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade och ville döda dem.
Ke Un Mwet Pwapa Fulat elos lohng ma inge, elos arulana foloyak, ac kena uniya mwet sap inge.
34 Men en farisé, en laglärare vid namn Gamaliel, som var aktad av allt folket, stod då upp i Rådet och tillsade att man för en kort stund skulle föra ut männen.
Tusruktu sie selos, sie mwet Pharisee su pangpang Gamaliel, su sie mwet luti Ma Sap ac su arulana akfulatyeyuk sin mwet nukewa, el tuyak ye mutun Un Mwet Pwapa Fulat. El sap in utuklawin mwet sap uh lukelos ke kitin pacl,
35 Sedan sade han till de andra: "I män av Israel, sen eder för vad I tänken göra med dessa män.
na el fahk nu sin Un Mwet Pwapa, “Mwet Israel wiuk, liyaung ma kowos oru nu sin mwet inge.
36 För en tid sedan uppträdde ju Teudas och gav sig ut för att något vara, och till honom slöt sig en hop av vid pass fyra hundra män. Och han blev dödad, och alla som hade trott på honom förskingrades och blevo till intet.
Kowos esam lah ke kutu pacl somla Theudas el sikyak, ac sifacna fahk mu el mwet fulat se, na apkuran in mwet angfoko tuh welulla. Tusruk el tuh anwuki, ac mwet ma welul ah fahsrelik, na u sac wanginla.
37 Efter honom uppträdde Judas från Galileen, vid den tid då skattskrivningen pågick; denne förledde en hop folk till avfall, så att de följde honom. Också han förgicks, och alla som hade trott på honom blevo förskingrade.
Tukun ma sac, Judas mwet Galilee el tuh sikyak ke pacl in oaoala mwet uh. El tuh orani pac un mwet se lal, tusruktu anwuki pac el, ac mwet lal nukewa elos fahsrelik.
38 Och nu säger jag eder: Befatten eder icke med dessa män, utan låten dem vara; ty skulle detta vara ett rådslag eller ett verk av människor, så kommer det att slås ned;
Na ke pacl se inge, nga fahk nu suwos, Nimet kowos oru kutena ma nu sin mwet inge, a kowos fuhlelosla na! Fin ma se elos oru inge ma ke pwapa lun mwet, ac fah wanginla.
39 men är det av Gud, så kunnen I icke slå ned dessa män. Sen till, att I icke mån befinnas strida mot Gud själv."
A fin ma sin God me, kowos koflana kutangulosla. Ac safla tuh kowos alein nu sin God!” Un Mwet Pwapa Fulat uh nunak se nu ke sramsram lal Gamaliel ah.
40 Och de lydde hans råd; de kallade in apostlarna, och sedan de hade låtit gissla dem, förbjödo de dem att tala i Jesu namn och läto dem därefter gå.
Elos pangonak mwet sap uh, ac sap in sringsring elos, tari elos fahkang eltal in tia sifil luti ke inen Jesus; na elos ikasulosla.
41 Och de gingo ut från rådsförsamlingen, glada över att de hade aktats värdiga att lida smälek för det namnets skull.
Ke mwet sap uh som liki Un Mwet Pwapa Fulat sac, eltal insewowo lah God El oru mu eltal fal in wi keok ke inen Jesus.
42 Och de upphörde icke att var dag undervisa i helgedomen och hemma i husen och förkunna evangelium om Kristus Jesus.
Na len nukewa in Tempul, ku in lohm sin mwet uh, elos sikalani in luti ac fahkak ke Pweng Wo ke Jesus su Christ.
