Apostlagärningarna 5
1 Men en ung man vid namn Ananias och hans hustru Safira sålde ett jordagods,
And a certain man, Ananias by name, with Sapphira his wife, sold an estate
2 och han tog därvid, med sin hustrus vetskap, undan något av betalningen därför; allenast en del bar han fram och lade för apostlarnas fötter.
and kept back a part from the price, his wife knowing it along with him; and having brought a certain part, laid it at the feet of the apostles.
3 Då sade Petrus: "Ananias, varför har Satan fått uppfylla ditt hjärta, så att du har velat bedraga den helige Ande och taga undan något av betalningen för jordstycket?
But Peter said, Ananias, wherefore hath Satan filled thy heart to lie to the Holy Ghost, and keep back a part from the price of the land?
4 Detta var ju din egendom, medan du hade det kvar; och när det var sålt, voro ju penningarna i din makt. Huru kunde du få något sådant i sinnet? Du har ljugit, icke för människor, utan för Gud."
Remaining with thee did it not belong to thee; and having been sold, was it not still in thy control? why hast thou placed this thing in thy heart? thou hast not lied to men, but to God.
5 När Ananias hörde dessa ord, föll han ned och gav upp andan. Och stor fruktan kom över alla som hörde detta.
And Ananias hearing these words, having fallen down, breathed out his soul. And great fear came on all hearing;
6 Och de yngre männen stodo upp och höljde in honom och buro ut honom och begrovo honom.
and the young men, rising up, took him, and having carried him out, buried him.
7 Vid pass tre timmar därefter kom hans hustru in, utan att veta om, vad som hade skett.
And an interval of about three hours supervened, and his wife, not having known what had taken place, came in.
8 Petrus sade då till henne: "Säg mig, var det för den summan I sålden jordstycket?" Hon svarade: "Ja, för den summan."
And Peter responded to her, Tell me if you sold the place for so much? And she said; Yes, for so much.
9 Då sade Petrus till henne: "Huru kunden I vilja komma överens om att fresta Herrens Ande? Se, härutanför dörren höras nu fotstegen av de män som hava begravt din man; och de skola bära ut också dig."
And Peter said to her; Why has it been agreed with you to tempt the Spirit of the Lord? behold, the feet of those having buried thy husband are at the door, and they will carry thee out.
10 Och strax föll hon ned vid hans fötter och gav upp andan; och när de unge männen kommo in, funno de henne död. De buro då ut henne och begrovo henne bredvid hennes man.
And immediately she fell at his feet, and breathed out her soul; and the young men having come in found her dead, and having carried her out, buried her with her husband.
11 Och stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde detta.
And great fear came on all the church, and on all those hearing these things.
12 Och genom apostlarna gjordes många tecken och under bland folket; och de höllo sig alla endräktigt tillsammans i Salomos pelargång.
And many miracles and wonders were wrought by the hands of the apostles among the people. And they were all of one accord in Solomon's porch.
13 Av de andra dristade sig ingen att närma sig dem, men folket höll dem i ära.
And no one of the rest dared to attach himself to them; but the people were magnifying them;
14 Och ännu flera trodde och slöto sig till Herren, hela skaror av både män och kvinnor.
but believers were the more added to the Lord, a multitude both of men and women,
15 Ja, man bar de sjuka ut på gatorna och lade dem på bårar och i sängar, för att, när Petrus kom gående, åtminstone hans skugga måtte falla på någon av dem.
so that they were carrying the sick into the streets, and placing them on couches and beds, in order that the shadow of Peter passing along might cast a shadow on some one of them.
16 Och jämväl från städerna runt omkring Jerusalem kom folket i skaror och förde med sig sjuka och sådana som voro plågade av orena andar; och alla blevo botade.
Then a multitude, of the cities around about Jerusalem, came together, carrying their sick and those tormented by unclean spirits, who were all being healed.
17 Då stod översteprästen upp och alla som höllo med honom -- de som hörde till sadducéernas parti -- och de uppfylldes av nitälskan
And the high priest and all those being with him, being the sect of the Sadducees, were filled with rage,
18 och läto gripa apostlarna och sätta dem i allmänt häkte.
and laid hands on the apostles, and placed them in the public prison.
19 Men en Herrens ängel öppnade om natten fängelsets portar och förde ut dem och sade:
And the angel of the Lord, having opened the doors of the prison during the night, and leading them out said,
20 "Gån åstad och träden upp i helgedomen, och talen till folket alla det sanna livets ord."
Go, and standing in the temple, speak to the people all the words of this life.
21 När de hade hört detta, gingo de inemot dagbräckningen in i helgedomen och undervisade. Emellertid kommo översteprästen och de som höllo med honom och sammankallade Stora rådet, alla Israels barns äldste. Därefter sände de åstad till fängelset för att hämta dem.
And hearing, they came into the temple at daydawn, and were teaching. And the high priest coming and those with him, called together the sanhedrim and all the eldership of the children of Israel, and sent to the prison to bring them.
22 Men när rättstjänarna kommo dit, funno de dem icke i fängelset. De vände då tillbaka och omtalade detta
And the officers arriving found them not in the prison; and having returned, reported,
23 och sade: "Fängelset funno vi stängt med all omsorg och väktarna stående utanför portarna, men då vi öppnade, funno vi ingen därinne."
saying; We found the prison closed with all safety, and the guards standing at the doors, and having opened, we found no one within.
24 När tempelvaktens befälhavare och översteprästerna hörde detta, visst de icke vad de skulle tänka därom, eller vad som skulle bliva av detta.
And when the captain of the temple, and the chief priests heard these words, they were at a loss concerning them, what this might be.
25 Då kom någon och berättade för den: "De män som I haven insatt i fängelset, de stå nu i helgedomen och undervisa folket."
And a certain one coming announced to them, Behold, the men whom you placed in the prison are standing in the temple and teaching the people.
26 Befälhavaren gick då med rättstjänarna åstad och hämtade dem; dock brukade de icke våld, ty de fruktade att bliva stenade av folket.
Then the captain along with the officers, having gone away, led them, not with violence, for they feared the people lest they might be stoned.
27 Och sedan de hade hämtat dem, förde de dem fram inför Stora rådet. Och översteprästen anställde förhör med dem
And leading them, they placed them in the council, and the chief priests asked them, saying,
28 och sade: "Vi hava ju allvarligen förbjudit eder att undervisa i det namnet, och likväl haven I uppfyllt Jerusalem med eder undervisning, och I viljen nu låta den mannens blod komma över oss."
With commandment we commanded you not to teach in this name; and behold, you have filled Jerusalem with your teaching; and you are determined to bring upon us the blood of this man.
29 Men Petrus och de andra apostlarna svarade och sade: "Man måste lyda Gud mer än människor.
But Peter and the apostles responding said, It behooves us to obey God rather than men.
30 Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som I haden upphängt på trä och dödat.
The God of our fathers raised up Jesus, whom you have slain, hanging him on the wood;
31 Och Gud har med sin högra hand upphöjt honom till en hövding och frälsare, för att åt Israel förläna bättring och syndernas förlåtelse.
Him hath God exalted at His own right hand, a Prince and a Savior, to give repentance and remission of sins to Israel.
32 Om allt detta kunna vi själva vittna, så ock den helige Ande, vilken Gud har givit åt dem som äro honom lydiga."
And we are witnesses of these words, and the Holy Ghost, whom God has given to those who obey him.
33 När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade och ville döda dem.
And hearing, they were cut through and were minded to kill them.
34 Men en farisé, en laglärare vid namn Gamaliel, som var aktad av allt folket, stod då upp i Rådet och tillsade att man för en kort stund skulle föra ut männen.
But a certain Pharisee, Gamaliel by name, a teacher of the law, honorable to all the people, rising in the sanhedrim command them to put the men out for a short time,
35 Sedan sade han till de andra: "I män av Israel, sen eder för vad I tänken göra med dessa män.
and he said to them; Israelitish men, take heed to yourselves in reference to these men what you are about to do.
36 För en tid sedan uppträdde ju Teudas och gav sig ut för att något vara, och till honom slöt sig en hop av vid pass fyra hundra män. Och han blev dödad, och alla som hade trott på honom förskingrades och blevo till intet.
For before these days Theudas arose, saying that he was somebody, to whom a number of men, about four hundred, adhered, who were slain, and all, so many as confided in him, were dispersed, and came to nothing.
37 Efter honom uppträdde Judas från Galileen, vid den tid då skattskrivningen pågick; denne förledde en hop folk till avfall, så att de följde honom. Också han förgicks, och alla som hade trott på honom blevo förskingrade.
After him Judas the Galilean arose, in the days of the enrollment, and led the people after him; he also perished, and all, so many as confided in him, were scattered abroad.
38 Och nu säger jag eder: Befatten eder icke med dessa män, utan låten dem vara; ty skulle detta vara ett rådslag eller ett verk av människor, så kommer det att slås ned;
And I now say this to you: Stand aloof from these men, and let them alone; for if this counsel or this work be of men, it will come to naught;
39 men är det av Gud, så kunnen I icke slå ned dessa män. Sen till, att I icke mån befinnas strida mot Gud själv."
but if it be of God, you will not be able to destroy them, lest perchance you may also be found fighting against God.
40 Och de lydde hans råd; de kallade in apostlarna, och sedan de hade låtit gissla dem, förbjödo de dem att tala i Jesu namn och läto dem därefter gå.
And they obeyed him, and having called the apostles, beating them, they commanded them not to speak in the name of Jesus, and sent them away.
41 Och de gingo ut från rådsförsamlingen, glada över att de hade aktats värdiga att lida smälek för det namnets skull.
Then they departed from the face of the sanhedrim, rejoicing indeed, because they were counted worthy to suffer dishonor for the sake of his name.
42 Och de upphörde icke att var dag undervisa i helgedomen och hemma i husen och förkunna evangelium om Kristus Jesus.
And all day in the temple, and from house to house, they ceased not teaching and preaching the gospel of Jesus Christ.
