< Apostlagärningarna 27 >

1 När det nu var beslutet att vi skulle avsegla till Italien, blev Paulus jämte några andra fångar överlämnad åt en hövitsman, vid namn Julius, som tillhörde den kejserliga vakten.
Mpokwalasuminishiweti twenga ku Italiya mubwato, Paulo pamo ne bakaili nabambi balabikwa mumakasa amukulene wa bashilikali mwanda lina lyakendi Juliyasi, wamulikoto lyalikukwiweti, “Bashilikali ba Mwami waku Loma.”
2 Och vi gingo ombord på ett skepp från Adramyttium, som skulle anlöpa provinsen Asiens kuststäder. Så lade vi ut, och vi hade med oss Aristarkus, en macedonier från Tessalonika.
Twalatanta bwato bwalafumina ku Adilamitayo bwalikuya ku bito bya mucishi ca Asiya. Twalikuba pamo ne Alisitako walafuma ku Tesalonika mu cimpansha ca Makedoniya.
3 Dagen därefter lade vi till vid Sidon. Och Julius, som bemötte Paulus med välvilja, tillstadde honom att besöka sina vänner där och åtnjuta deras omvårdnad.
Busuba bwalakonkapo, twalashika ku Sidoni. Juliyasi walamunyumfwila nkumbo Paulo, walamusuminisha kuya kubona banendi kwambeti, bamupengonga bintu bilayandikinga palyendiye.
4 När vi hade lagt ut därifrån, seglade vi under Cypern, eftersom vinden låg emot.
Mpotwalafuma uko, kayi pacebo cacipupu calikubako, twalapitila kwalikubula cipupu kunsa kwansumbu ya Saipulasi.
5 Och sedan vi hade seglat över havet, utanför Cilicien och Pamfylien, landade vi vid Myrra i Lycien.
Lino panyuma pa kwenda mumbali mulwenje pepi ne cishi ca Kilikiya ne Pamfuliya, twalashika ku munshi wa Mula mucishi ca Lukiya.
6 Där träffade hövitsmannen på ett skepp från Alexandria, som skulle segla till Italien, och på det förde han oss ombord.
Uko mukulene wa bashilikali mwanda, nkwalacana bwato bunene bwalikufuma ku Alekisandiliya bwalikuya ku Italiya, emwalatutantika.
7 Under en längre tid gick nu seglingen långsamt, och vi kommo med knapp nöd inemot Knidus. Och då vinden icke var oss gynnsam, seglade vi in under Kreta vid Salmone.
Twalikwenda pang'anapang'ana kwa masuba angi mwakupenga penga kwambeti tushike pepi ne munshi wa Sinido. Lino mpotwalaboneti lukupwe lunene lulafumunga nkotwalikuya, twalalilwa kwenda. Twalapita kulubasu nkotwalashinkililwako ne nsumbu ya Kelete, yalangana ne Salimoni.
8 Det var med knapp nöd som vi kommo där förbi och hunno fram till en ort som kallades Goda hamnarna, icke långt från staden Lasea.
Twalenda mwa kupengapenga mu mbali mwa nsumbu, mpaka twalashika pamusena walikukwiweti “Bito Byaina,” Pepi ne munshi wa Laseya.
9 Härunder hade ganska lång tid hunnit förflyta, och sjöfarten begynte redan vara osäker; fastedagen var nämligen redan förbi. Paulus varnade dem då
Twalataya cindi citali mu bulwendo, cakwinseti busuba bwa kulikanisha kulya bwalikuba bulapiti kendi. Cindico calaboneketi nitukumane ne bintu biyosha mu bulwendo bwetu. Neco Paulo walabacenjesheti,
10 och sade: "I mån, jag ser att denna sjöresa kommer att medföra vedervärdigheter och stor olycka, icke allenast för last och skepp, utan ock för våra liv."
“Mobaname, ame ndabonongeti kufuma pano bulwendo bwetu bwakuya kuntangu nitukumane ne bintu biyosha. Bintu bingi nibyonongeke ne kutaika, ntebyo bintu byonka ne bwato sobwe, nsombi ne buyumi bwetu.”
11 Men hövitsmannen trodde mer på styrmannen och skepparen än på det som Paulus sade.
Nomba nendi mukulene wa bashilikali mwanda, walanyumfwila mukulene wa basebenshi ba bwato ne mwine bwato, kupita maswi ngalamba Paulo.
12 Och då hamnen icke låg väl till för övervintring, var flertalet av den meningen att man borde lägga ut därifrån och försöka om man kunde komma fram till Fenix, en hamn på Kreta, som ligger skyddad mot sydväst och nordväst; där skulle de sedan stanna över vintern.
Cito ico nkacalikuba caina kwikalapo cindi ca mupewo. Neco bantu bangi balayeya kufumapo pacito ico, ne kuya pantanguko kwambeti mpani ngabashika kucito ca Foinike, ne kwikalako pa cindico. Cito ici ciliku Kelete, calangila kumusansa cakumbonshi kayi ne kunyika cakumbonshi.
13 Och då nu en lindrig sunnanvind blåste upp, menade de sig hava målet vunnet, och lyfte ankar och foro tätt utmed Kreta.
Popelapo cipupu cabomba calafumina kumusansa, calatatika kupupula, neco bantu balayeyeti bapitilishe bulwendo bwabo mpaka kuya kushika ku Foinike. Balacikwela cinshimbi cinene cishikwimanika bwato, ne kutatika kwendela mu mbali mwakuma nsumbu ya Kelete.
14 Men icke långt därefter kom en våldsam stormvind farande ned från ön; det var den så kallade nordostorkanen.
Nsombi paliya kupita cindi citali sobwe, lukupwe lwalikukwiweti, “Lukupwe lwa kunyika ca kucwe” Lwalikufumina pansumbu lwalakonempa cangofu.
15 Då skeppet av denna rycktes med och icke kunde hållas upp mot vinden, gåvo vi efter och läto det driva.
Ulu lukupwe lwalesa kuma ku bwato cakwinseti calala kuya kwalikufumina lukupwe. Neco twalabuleka kabuya kunyakwa ne lukupwe.
16 När vi kommo under en liten ö som hette Kauda, förmådde vi dock, fastän med knapp nöd, bärga skeppsbåten.
Twaleshikilwako ne nsumbu ing'ana ya Kauda, mpotwalenda ku lubasu lwa kumusansa. Kopeloko mukupenga penga, twalacikonsha kukwabilila kabwato kang'ana kali kukwelwa ne bwato bunene.
17 Sedan manskapet hade dragit upp den, tillgrepo de nödhjälpsmedel och slogo tåg om skeppet. Och då de fruktade att bliva kastade på Syrtenrevlarna, lade de ut drivankare och läto skeppet så driva.
Kabwato kang'ana balakakwelela mubwato bunene. Balasunga ntambo bwato bunene kwambeti kabuta pausuka. Balikutineti mpani ngabuya buma pa museya waku Siriti mu mbali mwacishi ca Libya. Neco balalasha byombesho bya mu bwato ne kubuleka kabuya kuselaukowa ne lukupwe.
18 Och eftersom vi alltjämt hårt ansattes av stormen, vräkte de dagen därefter en del av lasten över bord.
Twalasunkanwa ne lukupwe lwangofu lwalapitilisha kupupula. Mpobwalaca, balatatika kufunya bintu mbyebalikuba bamanta ne kubiwala mulwenje.
19 På tredje dagen kastade de med egna händer ut skeppsredskapen.
Pabusuba bwatutatu, balawala mu menshi nabimbi byombesho bya mu bwato.
20 Och då under flera dagar varken sol eller stjärnor hade synts, och stormen låg ganska hårt på, hade vi icke mer något hopp om räddning.
Kwa masuba angi nkatwalikulibona lisuba nambi nyenyenshi. Lukupwe lwalapitilisha kupupula cangofu, cakwinseti kupembelela sha kupuluka nkotwalikukute kwalapwa.
21 Då nu många funnos som ingenting ville förtära, trädde Paulus upp mitt ibland dem och sade: "I män, I haden bort lyda mig och icke avsegla från Kreta; I haden då kunnat spara eder dessa vedervärdigheter och denna olycka.
Bantu mpobalekala masuba angi kwakubula kulya cakulya, Paulo walemana pakati pabo ne kwambeti, “Mobanse bame, nshinga ne mwalanyumfwa maswi ngondalambeti katutafuma pa Kelete, ne tulabulu kutaikilwa bintu bingi cisa.
22 Men nu uppmanar jag eder att vara vid gott mod, ty ingen av eder skall förlora sitt liv; allenast skeppet skall gå förlorat.
Nikukabeco ndamusengengeti muyumishe myoyo, paliya muntu naba umo eshafwe, bwato bonka bweti bonongeke.
23 Ty i natt kom en ängel från den Gud som jag tillhör, och som jag också tjänar, och stod bredvid mig och sade:
Ndicinshici, pakwinga lelo mashiku, mungelo wa Lesa uyo kayi e Mwami wakame ngonkute kukambilila langa lesa kuli njame,
24 'Frukta icke, Paulus. Du skall komma att stå inför kejsaren; och se, Gud har skänkt dig alla dem som segla med dig.'
lambeti, ‘Kotatina Paulo! Ulenga kwimana pamenso pa Mwami waku Loma. Lesa munkumbo shakendi elashomesheti nupuluke, pamo ne bantu bonse mbolinabo mu bulwendobu.’
25 Varen därför vid gott mod, I män; ty jag har den förtröstan till Gud, att så skall ske som mig är sagt.
Neco mobanse bame, yumishani myoyo pakwinga ndashometi byonse nibinshike mbuli ncalamba mungelo wa Lesa.
26 Men på en ö måste vi bliva kastade."
Nikukabeco nituye tucinke pansumbu njotuteshi.”
27 När vi nu den fjortonde natten drevo omkring på Adriatiska havet, tyckte sjömännen sig vid midnattstiden finna att de närmade sig något land.
Mashiku abusuba mbotwalakwanisha nsondo shibili kufumina mpolwalatatika lukupwe lwacipupu, twalikatuya kwempauka ne lukupwe palwenje lwa Medeteleniya. Pakati pa mashiku basebenshi ba mu bwato bunene balikuyeyeti tuli pepi ne kumutunta.
28 De lodade då och funno tjugu famnars djup. När de hade kommit ett litet stycke längre fram lodade de åter och funno femton famnars djup.
Popelapo balalasha lutambo mu menshi lwalikuba lwasungwako cinshimbi kwakumako, kwambeti babone na nipatali aconi kuya panshi mu menshi apo mpobalikuba. Balacaneti palikuba ntamwa makumi ana kuya panshi. Mpobalendako pang'ana kayi balapima, balacaneti pali ntamwa makumi atatu.
29 Då fruktade de att vi skulle stöta på något skarpt grund, och kastade därför ut fyra ankaren från akterskeppet och längtade efter att det skulle dagas.
Apa balatineti bwato bunene ngabuya buma pamabwe. Neco balalasha binshimbi byalema bishikwimanika bwato bina byalikuba byasungwa kunyuma kwa bwato, balatatika kupaileti kabuca bwangu.
30 Sjömännen ville emellertid fly ifrån skeppet och firade ned skeppsbåten i havet, under föregivande att de tänkte föra ut ankaren ifrån förskeppet.
Basebenshi ba mu bwato balikuyanda kuloboka. Neco balaselusha kabwato kang'ana mu menshi, kababoneketi balabikinga binshimbi bishikwimanika bwato bunene, byalikuba byasungwa kuntangu kwa bwato.
31 Då sade Paulus till hövitsmannen och krigsmännen: "Om icke dessa stanna kvar på skeppet, så kunnen I icke räddas."
Mwabwangu bwangu, Paulo walambila mukulene wabashilikali mwanda, ne bashilikali nabambi mbobalikuba nabo pamo kwambeti, “Na basebenshi ba mu bwato muno bafumemo, nteti mupulukepo sobwe.”
32 Då höggo krigsmännen av de tåg som höllo skeppsbåten, och läto den fara.
Popelapo bashilikali balatimbula ntambo shalikuba shasungwako kabwato ako ne kukaleka kakaya kusela pamenshi.
33 Medan det nu höll på att dagas, uppmanade Paulus alla att taga sig mat och sade: "Det är i dag fjorton dagar som I haven väntat och förblivit fastande, utan att förtära något.
Kabutana buca, Paulo walabasenga bonse kwambeti balye cakulya. Walabambileti, “Alakwana masuba likumi ne ana, mwapembelelangowa kwakubula kulya kantu kalikonse.
34 Därför uppmanar jag eder att taga eder mat; detta skall förhjälpa eder till räddning. Ty på ingen av eder skall ett huvudhår gå förlorat.
Lino ndamusengengeti kamulyani cakulya kwambeti mube ne ngofu sha kupuluka, nteti mulilingepo sobwe.”
35 När han hade sagt detta, tog han ett bröd och tackade Gud i allas åsyn och bröt det och begynte äta.
Mpwalapwisha kwamba Paulo walamanta shinkwa walatembaula Lesa pamenso abantu, walakomonako walalya.
36 Då blevo alla de andra vid gott mod och togo sig mat, också de.
Popelapo bonse balaliyuminisha myoyo balatatika kulya.
37 Och vi voro på skeppet tillsammans två hundra sjuttiosex personer.
Twense twalikuba mu bwatomo twalikuba myanda ibili, ne makumi asanu ne abili, ne bantu basanu ne umo.
38 Sedan de hade ätit sig mätta, lättade de skeppet genom att kasta vetelasten i havet.
Bonse mpobalekuta, balawala bifunta bya museke mu menshi byalikuba bilashala mu bwato kwambeti bupubeko.
39 När det blev dag, kände de icke igen landet; men de blevo varse en vik med låg strand och beslöto då att, om möjligt, låta skeppet driva upp på denna.
Mumene mpobwalaca, basebenshi bamubwato bunene balabona mutunta nomba baliya kuwinshiba. Mpobalabona cisapa camuseya balayeyeti benga bemanike bwato popelapo na kacikonsheka.
40 De kapade så ankartågen på båda sidor och lämnade ankarna kvar i havet; tillika lösgjorde de rodren och hissade förseglet för vinden och styrde mot stranden.
Balatimbula ntambo shekata bishimbi byalema bishikwimanika bwato, ne kubilekela mu menshi, kayi balasungulula ntambo kwalikuba kwasungililwa bitondo byakunyonena bwato. Balakweleka cikwisa cishi kwikata lukupwe calikuba kuntangu kwa bwato kwambeti lukupwe lubatwalanyenga kuntangu. Neco twalabukuba ne kuya ku cisapa.
41 De stötte då på ett rev och läto skeppet gå upp på det. Där fastnade förskeppet och blev stående orörligt, men akterskeppet begynte brytas sönder av vågsvallet.
Nomba bwato bwalakacinka pa museya walikuba mu menshi, popelapo bwalemana. Cimpansha cakuntangu calakapatila mu museya calala kucendesha. Calo cimpansha cakunyuma calapasauka ne mankape alikwisa cangofu.
42 Då ville krigsmännen döda fångarna, för att ingen skulle kunna fly undan simmande.
Pacindici bashilikali balapanganeti bashine bakaili bonse, kwambeti kapataba naba umo eshasambe nyambwe kutampukila kutala ne kuloboka.
43 Men hövitsmannen ville rädda Paulus och hindrade dem därför i deras uppsåt, och bjöd att de simkunniga först skulle kasta sig i vattnet och söka komma i land,
Mukulene wabashilikali mwanda walikuyanda kupulushako Paulo. Pacebo ico walabakanisha ncebalikuyanda kwinsa. Lino walambila bakaili bonse bacinshi kusamba nyambwe kwambeti batangune kuliwala pamenshi benga kutala.
44 och att därefter de övriga skulle giva sig ut, somliga på plankor, andra på spillror av skeppet. Så lyckades det för alla att komma välbehållna i land.
Panyuma pakendi walambila nabambi bonseti baliwale pamenshi, kabali bekatilila ku mapulanga ne bintu nabimbi byalapasauka ku bwato. Umu emotwalatampukila ku mutunta ne kupuluka kwakubula kulilinga.

< Apostlagärningarna 27 >