Apostlagärningarna 26

1 Agrippa sade nu till Paulus: "Det tillstädjes dig att tala för din sak." Då räckte Paulus ut handen och talade så till sitt försvar:

Then Agrippa said to Paul, It is granted to you to speak for yourself. Then Paul, stretching forth his hand, made his defense.

2 "Jag skattar mig lycklig att jag, i fråga om allt det som judarna anklaga mig för, i dag skall försvara mig inför dig, konung Agrippa,

I esteem myself happy, King Agrippa, that I am this day to make my defense before you, concerning all those things of which I am accused by the Jews;

3 som så väl känner judarnas alla stadgar och tvistefrågor. Därför beder jag dig höra mig med tålamod.

especially as you are acquainted with all the customs and questions among the Jews: wherefore, I entreat you, that you will hear me with patience.

4 Hurudant mitt liv allt ifrån ungdomen har varit, det veta alla judar, ty jag har ju från tidiga år framlevat det bland mitt folk och i Jerusalem.

The manner of my life, from my youth, which, from the beginning, was spent among my own nation, in Jerusalem, is known to all the Jews;

5 Och sedan lång tid tillbaka känna de om mig -- såframt de nu vilja tillstå det -- att jag har tillhört det strängaste partiet i vår gudsdyrkan och levat såsom farisé.

who knew me from the first, (if they would testify, ) that, according to the strictest sect of our religion, I lived a Pharisee.

6 Och nu står jag här till rätta för vårt hopp om det som Gud har lovat våra fäder,

And now I stand in judgment for the hope of that promise, which was made by God to our fathers:

7 det vartill ock våra tolv stammar, under det de tjäna Gud med iver både natt och dag, hoppas att nå fram. För det hoppets skull, o konung, är jag anklagad av judarna.

to which promise, our twelve tribes, worshiping continually, night and day, hope to attain: concerning which hope, King Agrippa, I am accused by the Jews.

8 Varför hålles det då bland eder för otroligt att Gud uppväcker döda?

Why should it be judged an incredible thing, by you, that God should raise the dead?

9 Jag för min del menade alltså att jag med all makt borde strida mot Jesu, nasaréens, namn;

I, indeed, thought with myself, that I ought to do many things contrary to the name of Jesus, the Nazarene.

10 så gjorde jag ock i Jerusalem. Och många av de heliga inspärrade jag i fängelse, sedan jag av översteprästerna hade fått fullmakt därtill; och när man ville döda dem, röstade ock jag därför.

Which, accordingly, I did in Jerusalem; and I shut up many of the saints in prison, having received authority from the chief priests. And when some of them were killed, I gave my vote against them:

11 Och överallt i synagogorna försökte jag, gång på gång, att genom straff tvinga dem till hädelse. I mitt raseri mot dem gick jag så långt, att jag förföljde dem till och med ända in i utländska städer.

and frequently punishing them in all the synagogues, I compelled them to blaspheme: and being exceedingly mad against them, I persecuted them even to foreign cities.

12 När jag nu i detta ärende var på väg till Damaskus, med fullmakt och uppdrag från översteprästerna,

With this view, I was going to Damascus, with authority and commission from the chief priests;

13 fick jag under min färd, o konung, mitt på dagen se ett sken från himmelen, klarare än solens glans, kringstråla mig och mina följeslagare.

at mid-day, on the road, King Agrippa, I saw a light from heaven, exceeding the splendor of the sun, shining about me, and those who traveled with me.

14 Och vi föllo alla ned till jorden, och jag hörde då en röst säga till mig på hebreiska: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig'? Det är dig svårt att spjärna mot udden.'

And when we were all fallen down to the earth, I heard a voice speaking to me, and saying, in the Hebrew language, Saul, Saul, why do you persecute me? It is hard for you to kick against the goads.

15 Då sade jag: 'Vem är du, Herre?' Herren svarade: 'Jag är Jesus, den som du förföljer.

And I said, Who art thou, Lord? And he said, I am Jesus, whom you persecute.

16 Men res dig upp och stå på dina fötter; ty därför har jag visat mig för dig, att jag har velat utse dig till en tjänare och ett vittne, som skall vittna både om huru du nu har sett mig, och om huru jag vidare skall uppenbara mig för dig.

But arise, and stand upon your feet, for to this purpose I have appeared to you, to ordain you a minister and a witness, both of the things which you have seen, and of those which I will hereafter show you:

17 Och jag skall rädda dig såväl från ditt eget folk som från hedningarna. Ty till dem sänder jag dig,

delivering you from the people, and from the Gentiles; to whom I now send you--

18 för att du skall öppna deras ögon, så att de omvända sig från mörkret till ljuset, och från Satans makt till Gud, på det att de må, genom tron på mig, undfå syndernas förlåtelse och få sin lott bland dem som äro helgade.'

to open their eyes, to turn them from darkness to light, and from darkness to light, and from the power of Satan to God; that they may receive forgiveness of sons, and an inheritance amongst the sanctified, through faith in me.

19 Så blev jag då, konung Agrippa, icke ohörsam mot den himmelska synen,

From that time, King Agrippa, I was not disobedient to the heavenly vision:

20 utan predikade först för dem som voro i Damaskus och i Jerusalem, och sedan över hela judiska landet och för hedningarna, att de skulle göra bättring och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som tillhöra bättringen.

but declared, first to them at Damascus, and at Jerusalem, and through all the country of Judea; and then to the Gentiles, that they should reform, and return to God, performing deeds worthy of reformation.

21 För denna saks skull var det som judarna grepo mig i helgedomen och försökte att döda mig.

On account of these things, the Jews seizing me in the temple, attempted to have killed me with their own hands.

22 Genom den hjälp som jag har undfått av Gud står jag alltså ännu i dag såsom ett vittne inför både små och stora; och jag säger intet annat, än vad profeterna och Moses hava sagt skola ske,

Having, therefore, obtained help from God, I continue, till this day, testifying both to small and great, saying nothing but what the prophets and Moses have declared would be;

23 nämligen att Messias skulle lida och, såsom förstlingen av dem som uppstå från de döda, bära budskap om ljuset, såväl till vårt eget folk som till hedningarna."

that the Messiah would be a sufferer--would be first of a resurrection from the dead--would give light to the people, and to the Gentiles.

24 När han på detta satt försvarade sig, utropade Festus: "Du är från dina sinnen, Paulus; den myckna lärdomen gör dig förryckt."

And as he was thus making his defense, Festus said, with a loud voice, Paul, you are distracted: much learning drives you to madness.

25 Men Paulus svarade: "Jag är icke från mina sinnen, ädle Festus; jag talar sanna ord med lugn besinning.

But he replied, I am not mad, most noble Festus, but utter the words of truth and soberness.

26 Konungen känner väl till dessa ting; därför talar jag också frimodigt inför honom. Ty jag kan icke tro att något av detta är honom obekant; det har ju icke tilldragit sig i någon undangömd vrå.

For the king knows of these things; to whom, also, I speak with freedom: for I am persuaded none of these things are hid from him, for this was not done in a corner.

27 Tror du profeterna, konung Agrippa? Jag vet att du tror dem."

King Agrippa! do you believe the prophets? I know that you believe.

28 Då sade Agrippa till Paulus: "Föga fattas att du övertalar mig och gör mig till kristen."

Then Agrippa said to Paul, You almost persuade me to be a Christian.

29 Paulus svarade: "Vare sig det fattas litet eller fattas mycket, skulle jag önska inför Gud att icke allenast du, utan alla som i dag höra mig, måtte bliva sådana som jag är, dock med undantag av dessa bojor."

And Paul said, I would to God that, not only you, but also all that hear me this day, were both almost and altogether such as I am, except these chains.

30 Därefter stod konungen upp, och med honom landshövdingen och Bernice och de som sutto där tillsammans med dem.

And as he said this, the king arose, and the governor, and Bernice, and those who sat with them.

31 Och när de gingo därifrån, talade de med varandra och sade: "Den mannen har icke gjort något som förtjänar död eller fängelse."

And when they had retired, they spoke one with another, saying, This man has done nothing worthy of death, or of bonds.

32 Och Agrippa sade till Festus: "Denne man hade väl kunnat frigivas, om han icke hade vädjat till kejsaren."

And Agrippa said to Festus, This man might have been set at liberty, if he had not appealed to Cesar.