< Apostlagärningarna 26 >
1 Agrippa sade nu till Paulus: "Det tillstädjes dig att tala för din sak." Då räckte Paulus ut handen och talade så till sitt försvar:
To pacoengah Agrippa mah Pawl khaeah, Vaihi loe nangmah kawng na thuih thai boeh, tiah a naa. To naah Pawl mah ban payangh moe, lokthuih:
2 "Jag skattar mig lycklig att jag, i fråga om allt det som judarna anklaga mig för, i dag skall försvara mig inför dig, konung Agrippa,
Agrippa siangpahrang, Judahnawk mah zae ang net o haih kawng thuih hanah vaihni na hma ah kang doet thai pongah kawnh parai:
3 som så väl känner judarnas alla stadgar och tvistefrågor. Därför beder jag dig höra mig med tålamod.
Judahnawk khosakhaih dan hoi lokduenghaihnawk to na panoek pongah, ka thuih ih lok hae palungsawkhaih hoiah nang tahngaih pae hanah tahmenhaih kang hnik.
4 Hurudant mitt liv allt ifrån ungdomen har varit, det veta alla judar, ty jag har ju från tidiga år framlevat det bland mitt folk och i Jerusalem.
Kai loe nawkta nathuem hoi Jerusalem vangpui ah kaimah ih acaeng salakah kawbangmaw khosak, tito Judahnawk boih mah ang panoek o;
5 Och sedan lång tid tillbaka känna de om mig -- såframt de nu vilja tillstå det -- att jag har tillhört det strängaste partiet i vår gudsdyrkan och levat såsom farisé.
nihcae mah thuih han koeh o nahaeloe, kai loe bokhaih bangah kacip koek, Farasi kami maeto ah ka oh, tiah ang thuih o thaih, nihcae mah kai hae tangsuek na hoiah ang panoek o boeh.
6 Och nu står jag här till rätta för vårt hopp om det som Gud har lovat våra fäder,
Sithaw mah kam panawk khaeah sak ih lokkamhaih nuiah oephaih ka tawnh pongah, vaihi lokcaekhaih ka tongh:
7 det vartill ock våra tolv stammar, under det de tjäna Gud med iver både natt och dag, hoppas att nå fram. För det hoppets skull, o konung, är jag anklagad av judarna.
to lokkamhaih loe akoep tih, tiah oephaih tawnh o pongah, acaeng hatlai hnettonawk mah aqum athun Sithaw tok to sak o. Siangpahrang Agrippa, to oephaih pongah ni Judahnawk mah kai zaehaih ang net o.
8 Varför hålles det då bland eder för otroligt att Gud uppväcker döda?
Tipongah Sithaw mah kadueh kaminawk pathawk let tih, tiah thuih ih lok loe tang han om ai, tiah na poek o loe?
9 Jag för min del menade alltså att jag med all makt borde strida mot Jesu, nasaréens, namn;
Kai doeh Nazareth Jesu ih ahmin to aek hanah sak thaih thung toksak han angaih, tiah ka poek vaih.
10 så gjorde jag ock i Jerusalem. Och många av de heliga inspärrade jag i fängelse, sedan jag av översteprästerna hade fått fullmakt därtill; och när man ville döda dem, röstade ock jag därför.
To baktih hmuen to Jerusalem vangpui ah ka sak boeh; kalen koek qaima ih sakthaihaih akaa to ka patoh moe, pop parai kaciim kaminawk to thongim ka pakhrak, nihcae to a hum o naah, dueksak hanah palung ka due haih.
11 Och överallt i synagogorna försökte jag, gång på gång, att genom straff tvinga dem till hädelse. I mitt raseri mot dem gick jag så långt, att jag förföljde dem till och med ända in i utländska städer.
Nihcae hraem hanah sineko maeto pacoeng maeto ah ka caeh, nihcae han Sithaw ih ahmin kasae ka thuisak nganga; nihcae nuiah palung ka phui hmoek pongah, nihcae pacaekthlaek hanah kalah vangpuinawk khoek to ka caeh.
12 När jag nu i detta ärende var på väg till Damaskus, med fullmakt och uppdrag från översteprästerna,
To tiah ka sak naah, kalen koek qaima khae hoi ih sakthaihaih to ka lak moe, Damaska vangpui ah ka caeh.
13 fick jag under min färd, o konung, mitt på dagen se ett sken från himmelen, klarare än solens glans, kringstråla mig och mina följeslagare.
Athun naah loe, Aw siangpahrang, loklam ka caeh li naah, van hoiah aanghaih to ka hnuk, to aanghaih loe ni pongah aang kue, to aanghaih mah kai hoi nawnto kholong caeh kaminawk to toeh phaeng.
14 Och vi föllo alla ned till jorden, och jag hörde då en röst säga till mig på hebreiska: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig'? Det är dig svårt att spjärna mot udden.'
To naah kaicae loe long ah kam timh o boih, to tiah ka oh o nathuem ah Hebru lok hoi ang thuih ih lok to ka thaih, Saul, Saul, tipongah kai nang pacaekthlaek loe? Soekhring na pathuih hanah rai parai, tiah ang naa.
15 Då sade jag: 'Vem är du, Herre?' Herren svarade: 'Jag är Jesus, den som du förföljer.
To naah kai mah, Angraeng, nang loe mi aa? tiah ka naa. To naah anih mah, Kai loe nang pacaekthlaek ih Jesu ni.
16 Men res dig upp och stå på dina fötter; ty därför har jag visat mig för dig, att jag har velat utse dig till en tjänare och ett vittne, som skall vittna både om huru du nu har sett mig, och om huru jag vidare skall uppenbara mig för dig.
Toe vaihi angthawk ah loe angdoe ah: na hnuk tangcae hmuennawk hoi kang patuek han ih hmuennawk hnukung ah na oh moe, toksah kami maeto ah kang ohsak hanah, nang khaeah kam tueng boeh;
17 Och jag skall rädda dig såväl från ditt eget folk som från hedningarna. Ty till dem sänder jag dig,
nangmacae kami hoi Gentel kaminawk salak hoiah kang pahlong han,
18 för att du skall öppna deras ögon, så att de omvända sig från mörkret till ljuset, och från Satans makt till Gud, på det att de må, genom tron på mig, undfå syndernas förlåtelse och få sin lott bland dem som äro helgade.'
nihcae mik amtuengsak moe, khoving thung hoi aanghaih thungah amlaemsak hanah, Setan thacakhaih thung hoiah Sithaw khaeah amlaemsak moe, zae tahmenhaih a hnuk o pacoengah, kai tanghaih hoiah ciimhaih hnu tangcae kaminawk salakah qawk a toep o thai hanah, vaihi nihcae khaeah kang patoeh boeh.
19 Så blev jag då, konung Agrippa, icke ohörsam mot den himmelska synen,
To pongah siangpahrang Agrippa, van hoiah ang hnuksak ih hmuen to ka aek ai:
20 utan predikade först för dem som voro i Damaskus och i Jerusalem, och sedan över hela judiska landet och för hedningarna, att de skulle göra bättring och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som tillhöra bättringen.
tangsuek naah Damaska vangpui ah kaom kaminawk, Jerusalem kaminawk, Judea kaminawk boih khae khue ai, Gentelnawk khaeah doeh dawnpakhuem o moe, Sithaw khaeah amlaem o pacoengah, dawnpakhuemhaih amtueng o sak hanah, lok ka thuih pae.
21 För denna saks skull var det som judarna grepo mig i helgedomen och försökte att döda mig.
Hae pongah Judahnawk mah tempul thungah kai ang naeh o moe, kai hum hanah pacaeng o.
22 Genom den hjälp som jag har undfått av Gud står jag alltså ännu i dag såsom ett vittne inför både små och stora; och jag säger intet annat, än vad profeterna och Moses hava sagt skola ske,
To pongah Sithaw mah ang bomh, vaihni ni khoek to kathoeng kalen kaminawk hma ah lokthuih hanah kang doet, Mosi hoi tahmaanawk mah angzo han koi thuicoek ih lok laep ah, kalah lok tita doeh ka thui ai:
23 nämligen att Messias skulle lida och, såsom förstlingen av dem som uppstå från de döda, bära budskap om ljuset, såväl till vårt eget folk som till hedningarna."
Kri loe patangkhang tih, Anih loe kadueh kaminawk thung hoi angthawk hmaloe Kami ah om ueloe, angmah kaminawk hoi Gentelnawk khaeah aanghaih lok to thui tih, tiah kaom lok to ni ka thuih, tiah a naa.
24 När han på detta satt försvarade sig, utropade Festus: "Du är från dina sinnen, Paulus; den myckna lärdomen gör dig förryckt."
Angmah angvaenghaih lok Pawl mah thuih li naah, Festa mah hangh thuih moe, lok to pakha pae ving, Pawl, Na poekhaih amkhraeng ving boeh; kasangah nam tukhaih mah amthusak boeh, tiah a naa.
25 Men Paulus svarade: "Jag är icke från mina sinnen, ädle Festus; jag talar sanna ord med lugn besinning.
Toe Pawl mah, Kahoih koek Festa, Kam thu ai; loktang lok hoi angcoeng thaih lok to ni ka thuih, tiah a naa.
26 Konungen känner väl till dessa ting; därför talar jag också frimodigt inför honom. Ty jag kan icke tro att något av detta är honom obekant; det har ju icke tilldragit sig i någon undangömd vrå.
Siangpahrang mah hae hmuen kawngnawk hae panoek, to pongah anih hma ah kamtueng ah lok ka thuih: hae hmuennawk loe takii taket ah tamquta hoi sak ih hmuen na ai ni, anih mah panoek ai ih hmuen tidoeh om ai, tito ka panoek, tiah a naa.
27 Tror du profeterna, konung Agrippa? Jag vet att du tror dem."
Agrippa siangpahrang, Tahmaanawk to na tang maw? Na tang, tiah ka panoek, tiah a naa.
28 Då sade Agrippa till Paulus: "Föga fattas att du övertalar mig och gör mig till kristen."
To naah Agrippa mah Pawl khaeah, Nang pacaehaih mah kricaa ah ka oh duih boeh, tiah a naa.
29 Paulus svarade: "Vare sig det fattas litet eller fattas mycket, skulle jag önska inför Gud att icke allenast du, utan alla som i dag höra mig, måtte bliva sådana som jag är, dock med undantag av dessa bojor."
Pawl mah, nang khue na ai, vaihniah kai ih lok thaih kaminawk boih, hae tiah ang naeh o haih kawng hae thui ai ah, kai baktiah na oh o duih han ih khue ai, na oh o thai boih hanah, Sithaw khaeah lawk ka thuih, tiah a naa.
30 Därefter stod konungen upp, och med honom landshövdingen och Bernice och de som sutto där tillsammans med dem.
To tiah lok a thuih pacoengah, siangpahrang loe angthawk tahang, to naah prae ukkung, Bernice hoi to ahmuen ah nihcae hoi nawnto anghnu kaminawk doeh angthawk o boih.
31 Och när de gingo därifrån, talade de med varandra och sade: "Den mannen har icke gjort något som förtjänar död eller fängelse."
Nihcae ahmuen kalah bang caeh o pacoengah, Hae kami loe thongim pakrak moe, paduek han khoek to hmuen tidoeh sah ai, tiah maeto hoi maeto a thuih o.
32 Och Agrippa sade till Festus: "Denne man hade väl kunnat frigivas, om han icke hade vädjat till kejsaren."
Agrippa mah Festa khaeah, Caesar khaeah caeh han hni ai nahaeloe, hae kami hae prawt han oh boeh, tiah a naa.