< Apostlagärningarna 24 >
1 Fem dagar därefter for översteprästen Ananias ditned med några av de äldste och en sakförare, Tertullus; dessa anmälde inför landshövdingen klagomål mot Paulus.
And, after five days, the high, Ananias, came down, with the elders, and a certain orator, named Tertullus: and they made their appearance before the governor, against Paul.
2 Och sedan denne hade blivit förekallad, begynte Tertullus sitt anklagelsetal; han sade:
And he being called, Tertullus began to accuse him, saying, As we enjoy great peace by your means, and as illustrious deeds are happily done to this nation, by your prudent administration;
3 "Att vi genom dig åtnjuta mycken frid och ro, och att genom din försorg, ädle Felix, goda åtgärder hava blivit vidtagna för detta folk, det erkänna vi på allt sätt och allestädes, med många tacksägelser.
we accept it always, and in all places, most noble Felix, with all thankfulness.
4 Men för att icke alltför länge besvära dig beder jag att du, i din mildhet, ville höra allenast några få ord av oss.
But, that I may not further trouble you, I beseech you to hear us briefly, with your usual candor.
5 Vi hava funnit att denne är en fördärvlig man, som uppväcker strid bland alla judar i hela världen, och att han är en huvudman för nasaréernas parti.
for we have found this man a pestilent fellow, and a mover of sedition among all the Jews throughout the world; and a ringleader of the sect of the Nazarenes:
6 Han har ock försökt att oskära helgedomen; därför grepo vi honom,
who has attempted to profane the temple; and whom we apprehended, and would have judged according to our law;
but Lysias, the commander, coming upon us with a great force, took him away out of our hands,
8 och du kan nu själv anställa rannsakning med honom och så skaffa dig kännedom om allt det som vi anklaga honom för."
commanding his accusers to come to you; by which means, you may yourself, on examination, know the certainty of all these things, of which we accuse him.
9 De andra judarna instämde häri och påstodo att det förhöll sig så.
And the Jews also gave their assent, saying, that these things were so.
10 Då landshövdingen nu gav tecken åt Paulus att han skulle tala, tog han till orda och sade: "Eftersom jag vet att du nu i många år har varit domare över detta folk, försvarar jag min sak med frimodighet.
Then Paul, after the governor had made a signal to him to speak, answered, Knowing that you, O Felix! have been for several years a judge to this nation, I answer for myself with the more cheerfulness;
11 Du kan själv lätt förvissa dig om att det icke är mer än tolv dagar sedan jag kom upp till Jerusalem för att tillbedja.
since you may know that it is no more than twelve days since I went up to worship at Jerusalem;
12 Och varken i helgedomen eller i synagogorna eller ute i staden har man funnit mig tvista med någon eller ställa till folkskockning.
and they neither found me disputing with any man in the temple, nor making any insurrection among the people, either in the synagogues, or in the city:
13 Ej heller kunna de inför dig bevisa det som de nu anklaga mig för.
nor can they produce any proof of the things concerning which they now accuse me.
14 Men det bekänner jag för dig att jag, i enlighet med 'den vägen', vilken de kalla en partimening, så tjänar mina fäders Gud, att jag tror allt vad som är skrivet i lagen och i profeterna,
But this I confess to you, that after the way which they call a sect, so worship I the God of our fathers; believing all things which are written in the law, and in the prophets;
15 och att jag har samma hopp till Gud som dessa hysa, att de döda skola uppstå, både rättfärdiga och orättfärdiga.
having hope toward God, of that which they themselves also expect, that there shall be a resurrection of the dead, both of the just and of the unjust.
16 Därför lägger också jag mig vinn om att alltid hava ett okränkt samvete inför Gud och människor.
And upon this account, I exercise myself to have always a conscience without offense toward God, and toward men.
17 Så kom jag nu, efter flera års förlopp, tillbaka för att överlämna några allmosor till mitt folk och för att frambära offer.
Now, after several years, I came to bring alms to my nation, and offerings:
18 Därunder påträffades jag i helgedomen, sedan jag hade låtit helga mig, utan att hava vållat någon folkskockning eller något larm,
upon which some Asiatic Jews found me purified in the temple; neither with multitude nor with tumult;
19 av några judar från provinsen Asien, vilka nu borde vara här tillstädes inför dig och framställa sina klagomål, om de hava något att anklaga mig för.
who ought to have been present before you, and to accuse me, if they had anything against me:
20 Eller ock må dessa som äro här tillstädes säga vad orätt de funno mig skyldig till, när jag stod inför Stora rådet,
or let these themselves say, if, when I stood before the Sanhedrim,
21 om det icke skulle vara i fråga om detta enda ord, som jag ljudeligen uttalade, där jag stod ibland dem: 'Det är för de dödas uppståndelses skull som jag i dag står inför rätta här bland eder.'"
they found any crime in me; unless it be with relation to this one word, which I expressed, when I stood among them--that, for the resurrection of the dead, I am judged by you this day.
22 Men Felix, som mycket väl kände till "den vägen", uppsköt målet och sade: "När översten Lysias kommer hit ned, vill jag undersöka eder sak."
And when Felix heard these things, he put them off, saying, After I have been more accurately informed concerning this way, when Lysias, the commander, comes down, I will take cognizance of the affair between you.
23 Och han befallde hövitsmannen att hålla honom i förvar, dock så, att man skulle behandla honom milt och icke hindra någon av hans närmaste från att vara honom till tjänst.
And he commanded the centurion to keep Paul, and let him have liberty, and to hinder none of his friends from assisting him, or coming to him.
24 Någon tid därefter infann sig Felix tillsammans med sin hustru Drusilla, som var judinna; och han lät hämta Paulus och hörde honom om tron på Kristus Jesus.
And, after some days, Felix, coming the Drusilla his wife, who was a Jewess, sent for Paul, and heard him concerning the faith in Christ.
25 Men när Paulus talade med dem om rättfärdighet och återhållsamhet och om den tillstundande domen, blev Felix förskräckt och sade: "Gå din väg för denna gång; när jag får läglig tid, vill jag kalla dig till mig."
And he reasoned concerning righteousness and temperance, and judgment to come, Felix, trembling, answered, Go your way for this time, and I will take some future opportunity to call for you.
26 Han hoppades också att han skulle få penningar av Paulus, varför han ock ganska ofta lät hämta honom och samtalade med honom.
And he hoped, also, that money would be given him by Paul, that he might be set at liberty: and, therefore, he sent the more frequently for him, and discoursed with him.
27 När två år voro förlidna, fick Felix till efterträdare Porcius Festus. Och eftersom Felix ville göra judarna sig bevågna, lämnade han Paulus kvar i fängelset.
Now, after two years were ended, Felix was succeeded by Portius Festus; and Felix, willing to ingratiate himself with the Jews, left Paul a prisoner.